Den gamla trappan det blå vattnet en tvåbilddersblogning

Många har  säkert gått där, jag har gått där, kommer fler  att  gå  där?

Det var en  vit dag,  ytorna var  vita, mannen stod  där och  fiskade i  det  blå  vattnet.

Det blev så ljust när snön kom så varför inte vita bilder

Svartvita bilder  för  att vara exaktare, ljusa avbildningar av  en för  ett kort tag,  ljus värld.

Bilder där det  kanske inte är motiven som  är det  viktigaste, utan de vita  ytorna  i bilden

Att det  finns  en  metare, är  kanske  inte huvudsaken.

.

Vitt och  betong.

Men  dagen har  ju alltid ett  slut. Och det har blogginlägget  också.

Det kommer mera

Ja det skrev  jag   ju  i förra inlägget, att  det  skulle komma fler  bilder, så  här  kommer  en   blandad kvartett, om  inte  annat för  att  visa hur växlande en  promenad kan  vara.Kronologi  och berättelse la  jag  ner  mycket  energi   på förr. Nu  hoppas jag  att   bilderna berättar  något, men  det  behöver  inte  vara samma  sak  som  jag tänkte eller såg  när   jag  gick  gick  där  med kameran. Varje bild kanske bär  på  många   berättelser.

Eller också  är det  bara  en bild.

Det kan  ju  bli raska stilbrott och skarpa  stilbrytningar på det  viset, men  det  kanske  är  det  roliga.

.

Eller  är det kanske  ett sätt  att hålla  min  eroderande hjärna  igång.

..

På kameran  satt  det en vidvinkel, för  att fylla  bilderna  med innehåll.

En gårdags-septett med lite av det jag såg längs min väg

.

Och ordet "lite" indikerar att det  kan komma mer.

Efter  några skumraskpromenader i oktober-skymningar där ljuset snabbt försvann, lockade tisdagen   ut  mig tidigt  nog för ett drägligt  ljus. Jag valde att vara vidsynt och utrustade  kameran med en  vidvinkel, och  mig  med vantar och yllesockor,  och gick glad  i  hågen  ut  i motivvärlden.

Vägen ut  i stora   världen.

.

Inplastat  hus.

Det här är  en  väg jag går  ofta, vägen till centrum, affärer, bussar, pendeltåg och som sagt , stora .världen. Det är lite  fascinerande att  det fortfarande går att ta  bilder som jag inte tagit förut. Men det är klart, renoveringar  och  ljus hjälper till med  motiven.

.

Här kommer det snart att  förändras, tingsrätten, i svart till höger är  trångbodda och ett nytt rättscentrum, ett höghus,  kommer  att  växa fram. Det är snart dags för första spadtaget.

I bakgrunden, upplyst  av  solen, skymtar  centrum.

En del  motiv återvänder  jag  till, det  bara är  så. Ibland  är det  oundvikligt eftersom samhället är  kluvet av  en  fyrspårig  järnväg och  man  är  beroende av  dem.

Men nu gick jag till  det öppna  landskapet, det som  uppstod när man rev  en  mässa.

Ett stycke  bilkö.

.

Gick ner  till Edsviken, lite kylslagen så här  års.

Fortsättning följer, för jag stannade inte  kvar  därnere

Vad jag såg i morse, fick mig att ta fram kameran

Så här  tyckte  kameran att  det  såg ut...

.

... men så här blev det med lite vitbalans och det  stämde bättre  med  mitt intryck.

.

Färglös morgon blev det  också, när jag sa åt lightroom att ta bort färgerna.

.

Jag vred lite  på mig och  min kamera, där jag stod.

.

Jag tittade ut på  framsidan  också och där  var det skugga  och ljuset  hade

en  annan färg

Samma bild igen, men  jag   har tagit  bort färgen  och  brevlådan.