I går var jag till en 100-åring, och halva tiden (nästan) har jag varit med

Trädet på bilden har  hängt  med  hela tiden, för  det planterades  till invigningen för  hundra  år  sedan. Femtio år senare  började jag  springa  här mellan föreläsningssalar  och övningsrum. KTH:s lokaler vid  Östra Station firar 100 år  i år, och i går var vi  ett gäng  där och spanade  in jubilaren. 

Ett  träd som varit  med hela  tiden, det planterades   till  invigningen

.

Är  man  där  och  tittar, kanske  man  vill ta  bilder  också.

Jag  hade det  vidvinkligaste jag  har,  med mig  och  tog  ibland bilder med  förvrängt  perspektiv.

Konstigt klocktorn.

När  jag  kom hem vände  jag på Baltzar von Platen, för jag  tyckte att han  tittade  åt  fel håll.

.+.

.

här sprang vi förbi ibland. när vi  skulle från  femte   våningen i  ena  byggnaden till fjärde  våningen i  ett annat   hus och rasten  var  kort.

Men  på den  tiden  fanns ingen kvantmekanisk konst på väggarna.

.

Här tillbringade jag en  hel  del  tid för femtio  år  sedan, som  ung teknolog.

Nu var  föreläsningssalen fint  renoverad  .

Och inte  långt därifrån lämnade jag in  min pensionsansökan  femtio år senare(ungefär)..

Ett lätt studentikost inlägg

Idag mötte jag en tomat på stan

Så jag  tog  en  bild.

Hur ska det vara?

.

Det räcker ju inte  med att  promenera

och  fotografera,

för sedan  måste man  göra   mera

.

Ska  det vara färgstarkt?

Eller annorlunda.

Eller  svartvitt.

Eller missfärgat.

vårljust   som  ett  påskkort.

Ljusgrått.

Försvinnande.

Sedan är då den filosofiska   fr frågan: är det fortfarande  samma  bild?

Topplocket

Ja,  det  nybyggda kvarteret heter så.

En  dag när jag  passerade där lyste  en solreflex  till.

En  annan  gång kom jag  från ett  annat   håll, hemifrån  när  jag passerade.

Och här  lyser solen i gathörnet.

Det här  var  väl lite av skafferirensning,  göra sig av med  överblivna  rester.

Oktoberljus eller höstfärger

Men när  jag  skriver detta stämmer inte rubriken, för  ute  är det mörkt  och där  blåser kalla  vindar.

Ljus  och  färg är  lite  av  det som mitt kamerapromenerande  handlat  om den senaste  tiden. Färgerna  ger sig  själv så  här  års, ljuset var det Agueli som kom   med för ett tag sedan. Jag är   inte längre  rädd  för  vita, urblekta   himlar, tvärtom  strävar  jag efter  dem  ibland.

Färg och  vit (nästan) himmel.

.

.

Färg och tätpackad bild. Och ljuset  finns där också.

Hösten  kan  vara blöt, tung  och  kompakt. Då kan  ju bilderna få  vara  det  med.

Kontrasten mellan färg  och  vitt.

Men också en  bild  av  ett rivningsobjekt.

.

Ljus och färg, viktigare än  motivet?

.

Två bilder  som legat ett  tag (överblivna)

Men rubriken  kan  ju stämma  in  på  dem  också.

.