Tankar på Söder

Det var den där soliga  söndagen när jag åkte in till Södermalm för att  se på bilder, när Avtrycket hade utställning och jag inte bara tittade på bilder och pratade med bekanta, utan även strövade några timmar i vårvärmen på söder.

Och  jag tog bilder (förstås?).

Jag hittade det här soliga hörnet och tyckte det skildrade vårljuset bra. Dessutom en bild  med ett antal små vardagliga detaljer: staket, cyklar, trappor, räcken etc. Men när jag kom hem kändes det inte helt rätt. När jag  tittade på bilden och blicken  gled från vänster till höger i bilden, som vi västerlänningar lär göra, hamnade den i det  mörka hörnet  till höger, och det var  ju fel, det var  ljuset, jag ville fånga.

Alltså vände jag på bilden och allt  kändes  bättre.

.

Långan väg  att gå.

... eller gatans perspektiv? En ganska banal bild, men den kan väl få  påminna om när  centralperspektivet upptäcktes och började användas i konsten under renässansen på 1400-talet. Nu får vi det automatiskt i våra  kameror.

Men jag tycker   ofta att ljus är häftigare än centralperspektiv när  jag fotar, så jag vred  på huvudet.

Här såg jag den lilla bilen genom grenverket, och tyckte det motiverade en  bild.

Kanske tillförde den en "point of  interest"?

När jag kom hem funderade jag på hur den skulle göra sig  i svartvitt. Det är ju ändå bara kontrasterna som är intressanta i bilden.

Kanske helt  enkelt  en onödig bild.

FÄRG!

Det var färgerna i valvet, så kraftfulla,  som jag ville ha  med mig hem. Men det var svårt att hitta en vinkel, så jag bestämde mig att fota genom grenverket. Kanske blev det då en bild och inte bara en avbildning. Bäst att  passa på innan löven kommer.

.

Här byggs det, staden omformas, miljöerna ändras.

"en typisk Jan-Olof-bild" ?, en sådan som innehåller så mycket. Oreda är det, precis som i verkligheten men jag tycker bilden  har fyra delar: Till vänster nuet, det befintliga, eller vad jag ska kalla det, uppdelat  i uppe med sol och nere med bilar. Till höger finns röran ombyggnaden, förändringen, det spännande ljuset i passagen.

En rörig bild? På ett sätt,  ja, men inte rörigare  än verkligheten.

Ljus och detaljer fångar ibland blicken, kanske inte lika  ofta nu  som förr.

Snabbt växlades då mitt fokus från helheten till detaljerna och det korta skärpedjupet.

Och allt plåtat  med  den lilla Panasonic DMC -GM5, eftersom  det här var den dagen jag glömde minneskortet till Olympusen hemma. I söndags var det visst.

Bara några små glimtar från idag så ni ser att jag inte legat ppå sofflocket

Här var jag.

Sedan var jag här.

Och här var jag också.

Men nu är jag trött.

Sett vid Edsviken häromdagen: sol, moln och vatten. Och lite till.

Sol och moln och byggnader.

Bygget uppe på åsen.

.

Inga båtar än, men ett fint mönster i stället.

Utsikt från idrottsplatsen.

Men hur ska jag nu komma ut, det ser snurrigt ut.

***

När allt började med glömska, slarv eller missöde, men redde ut sig ändå

Alla  dagar 8-22.

Ja, här stod  jag igår, nyuppstigen  ur pendeltågsstationens mörker och ljuset det var hårt och kontrastrikt, både lockande  och  utmanande. Jag tog fram  Olympusen  ur väskan, för  jag hade tänkt  att testa  den nya 25:an även i stadsmiljö. Men i kameran fanns inget  minneskort! tydligen  hade  mitt minne varit för  kort, för att stoppa i minneskort. Och det var söndag, och  ICA på hörnet hade säkert inga minneskort. Och nu när jag bloggar ligger kortet och fånstirrar på  mig

Lyckligtvis  hade  jag även  tagit med lillkameran.

Alltså blev det ännu en promenad  med lillen och kit-zoomen. Jag  kan inte upphöra  att  imponeras  av vad den kan prestera, men det förstås, sensorern har  ju samma storlek i båda kamerorna. Men det funderade jag inte på när jag stod där  med sol och motljus och läskiga högdagrar att försöka  bemästra.

Svartvitt  eller färg var ju en fråga, men även om jag inte  behöver bestämma mig förrän jag sitter vid datorn kan  man ju ha det i  tankarna när  man går där. Men vad jag tänkte  minns jag inte.

Det här äldre paret tittade lite  misstänksamt på mig och undrade  nog vad jag höll på med där i oredan.

Färg, oreda, sol och skuggor i salig blandning.

Men jag hittade inte bara  en rörig  gatstump, jag hittade en järnvägsstation  under ombyggnad.

Det ska visst  bli  en "minigalleria" där. Behövs det?

Att ta bilder på ett rödgrönt hus i vårsolens sken kan väl inte heller vara fel.

Rödgröna hus  kanske  passar bra i svartvit dräkt också

Jag var en sväng på Söder idag och då måste man ju fotografera i vårsolen

Och  jag fotograferade inte bara, jag promenerade också. Men först var  jag på fotoutställning. Det var  därför jag for dit. Och det verkar vara saker på  gång, där  som  annorstädes.

Vårsol. och njutare.

Och skuggor.

Det var nog  mest vårljuset och kontraster jag  var  intresserad av.

mm