Långsamma bilder även från Gnesta

Jag skrev ju ett blogginlägg förra veckan med titeln "Långsamma bilder". Nu upprepar jag mig, men med helt andra motiv, framförallt mer närgångna. Med långsamheten menade jag i förra inlägget att jag satte ett gammalt manuellt objektiv på en digital kamera och alltså ställer in skärpan manuellt. Antingen använder jag skärpeskalan på objektivet eller förstorad bild i sökaren.  Ingen elektronisk hjälp med fokusindikering eller liknande. Det blir i alla fall lite långsamt.

Jag börjar med ett gäng herrar som hängde vid lastbryggan i lördags.

Varför gör jag då så här? Roligare till exempel. Och långsammare, där jag inte ser långsamheten som ett hinder eller en nackdel utan som något som ger en annan upplevelse. Kanske ska jag också lägga till omväxling, det får ju inte bli tråkigt, fotograferandet måste vara roligt, tycker jag. Variation är då en väg till nöjsamheten i plåtandet.  Jag har en gammal amerikansk bok någonstans i en bokhylla: "Photography for the joy of it" om jag minns rätt. Ett bra motto.

En fotosideprofil i profil.  Även en god representant för det långsamma nattliga fotograferandet. Jämfört med det är min långsamhet fortfarande blixtsnabb.

Affe.

En DN-profil, nästan i profil. Han kan väl då få vara  en god representant för det uthålliga fotograferandet, med tanke på hur länge han har fotograferat Stockholm.

Lars Epstein

Objektivet jag använde till alla bilderna i det här inlägget är  ett MD Rokkor 45 mm/2.0. Kameran en billig Panasonic  G2. Det ger inte bara lite långsamhet, det ger ju också lite variation i fotograferandet att inte ha exakt samma utrustning jämt. Omväxling förnöjer, heter det ju. Ju roligare desto bättre.  Men man kan ju också vända på det:  Ju bättre desto roligare. Då är det bara frågan om bättre eller roligare är viktigast... En ytterst personlig fråga.

Jag fotograferar så länge det är roligt...

Nestorn när det gäller bildskapande,  Bernt Carlzon,  fick bli skarp i det här skärpedjupstetet ...

... eller var det bara en skärpedjupslek?

Goda representanter för  bildtittandet?

Martin och Ewa studerar Kurt Nords "CD-bilder". Han har bloggat om dem i sin egen blogg.

Eftersom tjejen på reklamen hade försökt klä sig i samma färger som Ewa tyckte jag att jag behövde ta en bild på färgkoordinationen.

Thomas höll på att plocka ner sina bilder och det blev en paus i nerplockandet för en stunds samtal. Han undrade om det gick bra att ställa in skärpan manuellt med min kamera. Jag svarade att hans skäggstrån var skarpa i sökaren, och så tog jag bilden.

Thomas Meldert.

Efter det här långa inlägget behövs nog en fikapus. Varför inte i Gnesta.

SLUT

.

2012-07-30 20:35   ojanson

Långsamhetens lov...
Visst är det manuella trevligt?
Passa dig bara. Rätt vad det är kanske det sitter film i kameran också. ;-)

Besvara

Svar från janolof 2012-07-30 20:43

Nej, det där med film är jag effektivt vaccinerad mot, men annat manuellt går an ...

Svara

2012-07-30 23:12   Ewa Kirjavainen

Jättefina bilder blev det ju! :-)
//Ewa

Besvara

Svar från janolof 2012-07-31 08:30

Ja, jag är faktiskt riktigt nöjd själv :)
Tack!
/J-O

Svara