Brännkyrkagatan
En gata på Södermalm där de nötta gatstenarna blänker i nattbelysning.
Gatan fick sitt namn vid namnrevisionen 1885, innan dess var namnet "Stora Bastugatan och Besvärsgatan". På 1600-talet förekom även namnen "Gamble Badestugegatathun" och "Stora badstwegegattan".
Inlagt 2017-02-01 07:48 |
Läst 1577 ggr. |
Permalink
Innehållskategorier
Arkiv
- December 2021
- November 2021
- Oktober 2021
- September 2021
- Januari 2021
- December 2020
- November 2020
- Oktober 2020
- September 2020
- Augusti 2020
- Juli 2020
- December 2018
- November 2018
- Oktober 2018
- September 2018
- Augusti 2018
- Juni 2018
- Maj 2018
- April 2018
- Februari 2018
- December 2017
- November 2017
- Oktober 2017
- September 2017
- Augusti 2017
- Juni 2017
- Maj 2017
- April 2017
- Mars 2017
- Februari 2017
- Januari 2017
- December 2016
- November 2016
- Oktober 2016
- September 2016
- November 2015
- Juli 2015
- Juni 2015
- Maj 2015
- April 2015
- Januari 2015
- December 2014
- November 2014
- Oktober 2014
- September 2014
- Augusti 2014
- Juli 2014
- Juni 2014
- Maj 2014
- April 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
- Juli 2013
- Juni 2013
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
Hälsningar Pierre
Apropå historia, så har jag i svaret till Bengt, gjort en kort sammanfattning av byggnadens historia.
Min farmor och farfar bodde här uppe på puckeln i gatuplanet på 1940-talet och fram till 1960. Och jag med då och då! :) Det va en smal transportbro från puckeln över till huset på vänstersidan. Då det låg något lager/företag på andra våningen. Och så låg en mjölkaffär nästan under bron också. Nybakta småfralla på morgonen!
/Bu
Huset har som syns en tredelad fasad. Mittpartiet byggdes 1755, hörndelen uppfördes i flera etapper på 1770-talet och den västra delen tillkom först 1876.
Carl Magnus Rosell har i en studie visat att de som bott i huset, oberoende av brand, tillbyggnader, ägandebyten och moderniseringar, utgjort en genomsnittlig sammansättning av hyresgäster av den karaktär som huset byggts för - dvs. en genomsnittlig befolkning av »vanligt folk«.
Vid branden 1759 ägdes husen i kvarteret av det lägre borgerskapet, hantverkare och skeppare. De flesta hyresgästerna stod utanför borgerskapet som t.ex. sjömän, arbetare av olika slag, änkor och fattighjon.
År 1780 beboddes huset förutom av ägaren av en bokhållare, en skomakarmästare, en avskedad gardessoldat, en bancokammardräng och två bancobetjänter. Dessutom fanns i huset två änkor och två sängliggande och ofärdiga jungfrur. Sammanlagt bodde i det dåvarande husets 15 rum och 8 kök 39 personer.
Hälsningar Lena