social osocial...

För ett antal år sen betraktade jag mig som en vanlig, som alla andra, social varelse. Jag gillade människor, gillade träffa andra, prata med andra, byta åsikter, lära mig något och även dela med mig det jag kunde…

Med internet kom nya möjligheter och det kändes att vi kunde utveckla vår sociala förmåga till något större… mer spännande och givande!

Jag vet inte hur det blev för er, men jag blev vilse…

Det verkar som att sociala plattformar i alla möjliga skepnader gjorde mig rakt av osocial.

Är det så att det blev för mycket av det goda?

Eller det blev tydligare med åsikter, syften och förväntningar? Vem styr, bestämmer och vem ska bara följa…

Det bildas grupper och klungor, det vill säga olika sällskap och föreningar, som förr, men jag upplever mer mobbning, trakasserier, oenigheter, otrevligheter och rent av något slags våld ibland…

Det känns mer skrämmande nu för tiden att vara på sociala medier än det var på en mörk gata i gamla Warszawa på 80-90-talet… Där kunde jag stöta på någon förvirrad alkoholist eller tjuv på vägen från eller till jobbet på redaktionen.  På sociala medier kan jag inte förutspå vad som kan hända om jag vågar ha en åsikt eller publicerar någon bild…

Människor som brukade vara snälla vid kaffebordet i någon förening/klubb lokal förvandlas till rovdjur på nätet… bygger falanger, mobbar och är mycket mer otrevliga än de kunde vara i verkligheten det vill säga öga mot öga.

Ensam är inte stark men tillsammans får man kraxa bara som de andra…