Hur bygger ni egentligen??

Planeringen av den fysiska miljön anses ju vara viktigt inslag i den politiska och administrativa domänen. Vi får ju inte själva staka ut en tomt åt oss här i staden, och sedan sätta igång att fritt uppföra vårt hus. Sådana saker är det meningen att politiker och tjänstemän skall bestämma om och utarbeta lämpliga planer för - så att det blir ordentligt och professionellt utfört. Så att allt kan samsas, och att vi därmed får en effektiv och snygg stad.  Det är i teorin det - men hur är det i verkligheten?

Man kan ju undra hur snacket gick när man arbetade fram det här famösa bygget i Bromma i mitten 1970-talet? Vad jag kan se så var man lite kort i personalen. Det saknas både arkitekt och stadsplanerare.

Det hade varit kul att vara en fluga på väggen och höra på snacket, och lyssna till hur man lyckades skruva sig fram till detta. Jag häpnar varje gång jag går förbi - det ser nämligen likadant ut i dag.

Om någon vill se saken i verkligheten - förfäras i största allmänhet, reta sig till hjärtinfarkt, skrämma små barn, eller vad det nu kan vara - så går man stigen mellan Brommaplan och Olovslunds skola.

Det som den här bilden visar, är inget tillfälligt läge - under pågående förändring. Det har sett ut så här runt 50 år nu

Söder Mälarstrand

Söder Mälarstrand här i Stockholm var förr ett promenadstråk som jag gärna sökte mig till. Man bjöds på en levande promenad av lagom längd mitt i centrala staden. Det var stökigt och ruffigt - men fantasieggande och intressant. I skymningen blev det lite kusligt och småfarligt. Inspelningen av flera svenska kriminalfilmer valde Söder Mälarstrand på kvällen som miljö för att skapa den rätta förtätade stämningen.

Här en promenad längs stranden på 1980-talet. Numera är Söder Mälarstrand upprustat, fint och prydligt - men rätt öde och ointressant.  

Söder Mälarstrand har varit en livlig hamnkaj med omfattande yrkesverksamhet. På sina ställen fanns den gamla stenläggningen kvar, men det mesta var borta. Jag antar att folk under åren har plockat med sig efter behov

Typisk plats där skumma figurer kunde tänkas dyka upp i skymningen...

Tänk att ha sin ägandes skuta förtöjd här, och på kajen har man sin illegalt uppställda underhållsverkstad - utan att myndigheterna ingriper...

Kostnadsfri parkeringsplats bekvämt vid "stugknuten"

Den låga hamnavgiften gjorde att här kunde vanligt folk bo centralt i en "lägenhet" med många rum och fin sjöutsikt över Riddarfjärden

Notera att bygget heter "Hafsfrun" - inte "Havsfrun"... :-)

Det var en stadig gångtrafik längs Söder Mälarstrand när vädret var gynnsamt. Många tyckte att den udda miljön var kul

Söder Mälarstrand var ett flagrant men livsbejakande uttryck för hur privatpersoner tog sig friheter gentemot det härskande civilsamhället. Det är klart att det måste få ett slut. Men kul så länge det varade...

Kanon!

Det det där med bra bilder och dåliga bilder har kommit på tapeten (här):

Till följd av teknikutvecklingen så ökar bildproduktionen exponentiellt - allra helst sedan mobilkameran kom in i på banan. Det kanske ligger i farans riktning att det är dom mediokra och dåliga bilderna som står för större delen av ökningen? I så fall:  Ut med dom på nätet bara. Syns du inte - så finns du inte!

Jag  har lite svårt med det där. Jag strävar faktiskt efter att ta bra bilder, och då vill jag såklart visa bra bilder.

Därför har jag valt en kanonbild i dag.

Livets återstart

Några exponeringar från tidigvår på 1970-talet.

Lönnens frön i sina skidor gror med obändig och i det närmaste oförskämd kraft, och man får återuppleva livets cykliska återstart - då som nu.

Underverket börjar på nytt.