Normalobjektivet & det normala

Normalobjektivet gör skäl för namnet. Om jag ger mig ut med bara ett objektiv utan speciella fotografiska planer, då är 50 mm ett ganska självklart val för mig som 24x36 fotograf. Det handlar om en mycket lyckad kompromiss mellan allehanda faktorer.

Eftersom man får ljusstyrkan i mest kompakt form, lägsta vikt, och mest ekonomiskt fördelaktigt, på just 50 mm brännvidd, så är det en 1,4/50 mm som sitter på min kamera. Den klarar mycket. Från dunkla prång på krogen, till blixtrande solbelyst snö. Behöver jag variera perspektiv? Ja, då använder jag fötterna. Bara om jag vet att det inte kommer att funka, tar jag med mig extra objektiv.

                               Zeiss Planar 1,4/50 mm T*  vid bländare 1:1,4

Det mest framgångsrika ljusstarka normalobjektivet i mera modern tid, är 1,4-normalen för 24x36 från Zeiss. Det handlar om ett sjulinsigt dubbel-Gaussobjektiv med den främre akromaten upplöst. Det här objektivet kom på marknaden i början av 1970-talet, och beräkningen gjordes av chefen för linsdesignen vid Carl Zeiss i Oberkochen i dåvarande Västtyskland, Dr Erhard Glatzel.

Objektivet som håller en hög optisk standard, är något av det perfekta all-around-objektivet för 24x36. Den saken blev grundligt bekräftad, då alla de stora tillverkarna följde efter - och kom att använda det här optiska konceptet i många årtionden framåt. Det spelar alltså ingen roll om det handlar om en 1,4/50 från Nikon, Canon, Minolta, Olympus, eller Pentax - det är ändå frågan om Erhard Glatzels Planar 1,4/50. Det gällde under 1900-talets sista tre decennier och en bit in på 2000-talet, med ytterst få undantag.

Zeiss tillverkar fortfarande den här 1,4-normalen eftersom den är svåröverträffad, och därför att den till ett rimligt pris hävdar sig bra mot de mycket dyra högavancerade alternativ som finns i dag.

                          __________________________

Företaget Zeiss är ju berömt för sin bildåtergivning alltsedan man började att tillverka fotografiska objektiv i slutet av 1800-talet. Ryktbarheten bygger på en långt driven korrektion, men även på en fin avvägning av ingående faktorer - en bra avstämning av aberrationer och restfel helt enkelt. 

Det som man här kan titta lite extra på i de tre inledande bilderna, är de mjuka och fina övergångarna mellan skärpa och oskärpa på bländare 1:1,4. När man har en sådan återgivning i botten, får man ett bra helhetsintryck - trots det mycket begränsade skärpedjupet på den stora bländaröppningen. Den tredje bildens kompositionsidé bygger i stort sett helt på den saken.

                          ____________________________________

De inledande bilderna visar hustrun och grabben när vi smörjer kråset med våfflor vid Kina Slott i maj 1995.  Kamera var Contax RTS II och filmen Kodachrome 64.

per-erik åström 2025-11-14 09:07

Tack för kunskapen!
Jättefint ljus i bilderna.
/per-erik

Besvara

Svar från syntax 2025-11-14 09:15

Tack för det Per-Erik!
Kul att du uppskattade ljuset. När jag testar, så tycker jag att det är en artighet mot läsaren, att inte visa tegelväggar och gallergrindar... :-)

Svara

N Thomas Meldert 2025-11-14 11:42

50 mm har varit min favoritbrännvidd i ganska många år nu. Dessförinnan var det 35 mm några år. Och innan dess var det 50 mm.

Besvara

Svar från syntax 2025-11-14 12:24

Förvånar mig inte. Dom som fotograferar mycket och seriöst upptäcker snart normalens fördelar.
35:an är också den mycket användbar - om man brukar den med förstånd.

Svara

Lena Holm 2025-11-14 14:48

Fin stämning och ljus i de första bilderna. Jag som är digital amatör har ett 24-105 mm som vardags- familjeobjektiv, dessutom bara f4. Jag äger dock ett 50mm f/1.2 (lite av en slump), men ofta blir 50 mm för mycket när man är inomhus och familjen är stor, som min sambos.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från syntax 2025-11-14 15:17

Tack Lena.
Som jag var inne på i mitt svar till Per -Erik, så är det ju fullt möjligt att göra snygga bilder fastän det är testbilder - roligare att titta på då.
Det finns ju även många digitala amatörer som kör 24x36 (kanske du?). På filmtiden kallades det för småbild - numera heter det fullformat... :-)

Svara

Lena Holm 2025-11-14 15:53

Ja, jag använder det som numera kallas fullformat.
Mvh Lena

Svara

Svar från syntax 2025-11-14 17:39

Kul - då var min text lite adekvat för dig. Vi har lite gemensamt där - fastän olika upptagningsyta.

Svara

Stican 2025-11-14 15:43

Mycket fina bilder med ett skönt ljus, i min fotografiska barndom var det alltid ett normal som följde med mina småbildskameror på t.ex. Minolta och Canon och med dom tog jag massor av bilder under 60 och 70-talet, men när jag så småningom köpte min Nikon F 801 köpte jag också ett Nikkor 50 f:1,4 som sällan kom till användning, jag använde alltid ett 35-135 mm. zoomobjektiv, det är synd på ett bra normal-objektiv vad jag läst mig till
Ha det gott/Stig

Besvara

Svar från syntax 2025-11-14 17:43

Tack Stig.
Under den Japanska SLR-vågens storhetsdagar var det nästan alltid ett normalobjektiv med ljusstyrka 1:1,8 som följde med kameraköpet. Det är ju i sig en hög ljusstyrka, som kom med till ett mycket lågt pris.

Svara

mojje 2025-11-14 16:45

Bilderna känns harmoniska på något sätt, dom ger mig en känsla av ett lugn. Som vanligt intressant att läsa om din kunskap och alltid lär du mig något nytt genom dina inlägg. Kul!

Besvara

Svar från syntax 2025-11-14 17:45

Tack för uppskattningen Morgan!
Jag har märkt att du är en återkommande läsare av mina texter.

Svara

Erik Madsen 2025-11-14 16:51

Hej Peter H.
Jag kan känna igen att du och jag köpte 24x36-kameror, som kom med ett 50 mm-objektiv, och att man inte kunde köpa kamerahuset ensamt. Man kunde dock köpa objektiv til med andra brännvidder. Det konstigaste kameraköpet jag någonsin gjort var en begagnad Nikon F-301, som kom med ett 100 mm- och ett 28 mm-objektiv!!!
Jag gillar atmosfären i dina Kodachrome 64-bilder.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
PS: Just nu har dansk TV nyheter om en allvarlig bussolycka i Stockholm.

Besvara

Svar från syntax 2025-11-14 17:50

Tack för det Erik.
Alldeles riktigt - man fick alltid en normal med kamerahuset när man köpte nytt. Det objektivet hade i regel ljusstyrka 1:1,8 - vilket innebar att man fick ett kompakt ljusstarkt objektiv väldigt billigt.

Svara

sodeto 2025-11-14 18:26

Första egna systemkameran var en OM-10 med 50 mm Zuiko 1,8 och det var en tid enda objektivet. Trots att arsenalen har vuxit är det nog 50 mm som är favoriten i småbild, om det sen är SLR eller mätsökare. Dock Zuiko 1,4 eller Voigtländer 1,2 nu för tiden. Har försökt bli du med 35 mm som enligt många är bästa brännvidden vid gatufoto, men det vill sig inte riktigt. Har väl att göra med att med 50:an blir det som man ser det!

Tommy S.

Besvara

Svar från syntax 2025-11-14 19:02

Jag märker att du, som jag, är en stor vän av normalobjektivet.
Jag köpte min första OM-1 1975. På den satt det ett F.Zuiko 1,8/50 - ett objektiv som jag kom att ta oerhört mycket bilder med.

Svara

mombasa 2025-11-14 18:55

Ja, jag vill nog också instämma i lovsången till 50mm, och gärna då med en rejäl ljusstyrka. En i sanning lyckad kompromiss. Fint ljus i bilderna!
/Gunnar S

Besvara

Svar från syntax 2025-11-14 19:04

Tack för bildberömmet Gunnar.
Här har vi samsyn - det märks...

Svara

pic-tor 2025-11-14 22:16

Bilderna har mycket vackert ljus. På pojken faller det speciellt fint. Snygg förgrunds- och bakgrundsoskärpa.
/Torbjörn

Besvara

Svar från syntax 2025-11-14 23:19

Tack för det Torbjörn!
Zeiss är ju gamla i gården - och kan det här.

Svara

nyanders 2025-11-15 16:48

Håller helt med dig, jag som under många år har haft Fujifilms aps-c kameror älskar mitt 35mm f/1.4. Det motsvarar ca 50mm i småbild.
35mm (småbild) har jag lite svårt för, hellre 28mm om man behöver något vidare. /Anders

Besvara

Svar från syntax 2025-11-15 19:04

Tackar för uppbackningen.
Man kommer långt med normalbrännvidden.

Svara

Wolfgang 2025-11-16 09:29

Imponerande fina och stämningsfulla bilder! Även för mig är "normalen" 50 mm mitt favoritobjektiv. Jag har flera olika av den sorten, men min "ögonsten" är en annan "normal", nämligen en nyrenoverad Zeiss Planar 80 mm från 1975 för Hasselbladkameran.
Mvh Wolfgang

Besvara

Svar från syntax 2025-11-16 10:57

Tack skall du ha Wolfgang - det var bildernas fina framtoning som gav mig bloggidén när jag var inne i arkivet.
Grattis till din Zeiss Planar 2,8/80 mm. Kanske marknadens bästa normal för mellanformat.

Svara

MattiasL 2025-11-17 03:31

Intressant, och jag har också åter blivit förtjust i normalen. Ett tag hade jag fått för mig att det var en tråkig brännvidd. Idag använder jag den väldigt mycket, och blir hela tiden påmind om hur bra jag trivs där. I mitt fall två 55:or – en Zeiss 55/1,8 och en gammal Micro-Nikkor 55/2,8. En Zeiss 25:a på andra huset, och jag är nöjd och glad. Idag tycker jag att 35mm är hemskt svårt. Varken vidvinkel eller normal liksom, vilket jag antar också är dess styrka.

Besvara

Svar från syntax 2025-11-17 09:10

Sédär - du har sett ljuset... :-D
För mig är 35:an en lite farlig brännvidd. Det finns en tendens att motivet ser förföriskt bra ut i sökaren, och att det därför blir platta (svagt komponerade) bilder.

Svara

Vibybo 2025-11-17 11:13

Jo, normal duger till mycket och en ljusstark normal är det jag fördrar i mörka miljöer (utom vid makrofoto). Bilden med eldstad och blommor är mycket fin med just det som du säger, mjuk övergång. Min Lumix 25/1,7 ger fina bilder, ett billigt objektiv, men det fungerar bra.

Besvara

Svar från syntax 2025-11-17 11:24

Tack för bildomdömet Stefan!
Den här mjuka övergången är mycket viktig. Om den egenskapen inte finns, så kan det bli som med vissa moderna objektiv, som en skärpespalt som delar bilden. Katastrof för helhetsintrycket alltså.

Svara

Bjarne 2025-11-22 08:50

Kul att få veta mer om historien om 50/1.4 och visst ger objektivet mycket fina bilder med en härlig oskärpa i detaljerna som inte är i fokus. Bra bilder!
Hälsningar Bjarne

Besvara

Svar från syntax 2025-11-24 07:46

Tack för dom vänliga orden Bjarne!
Jag såg din kommentar först nu.

Svara