Provokativt att fota analogt?
Analogt versus Digitalt
Här är man på minerad mark. Därför vill jag från början göra klart, att enligt min mening är diskussionen "Analogt/Digitalt" inte är speciellt meningsfull. Vad man använder för utrustning måste inte var kontroversiellt. Framför allt är det inte en fråga för andras avgörande. Fotografi är fotografi, oavsett vad det är för kamera som är i arbete.
Med den saken sagd, finns det ändå en hel del att säga om denna märkliga debatt, som tycks fortsätta - år efter år.
Som kort historik i saken kan man nämna att den digitala fotografin passerade sitt tröskelvärde strax efter sekelskiftet - någon gång runt 2003. Jag kommer ihåg att jag var inne i en fotoaffär här i Stockholm. Jag hade en Leica på turistplats på magen, och den unga expediten pekade på densamma utstötande ur mungipan:
"... Den där ská rú sälja se´ru - snart kan du inte köpa film mera... se´ru!"
Så såg det onekligen ut för lång tid framöver. Filmförsäljningen droppade i en kurva som blev brantare år efter år. Men sedan hände plötsligt något - något helt oväntat. Det är oklart när det började, det smög sig på liksom - men jag gissar att det var någon gång runt 2015, och med en tydligt ökande trend efter 2020. Ungdomar började intressera sig för analog fotografi - en del av dem var så aningslöst fräcka att dom kallade det för "den riktiga fotografin". Rätt som det var gapade fotoaffärernas filmhyllor tomma - kidsen rakade rent, och filmpriset stack iväg något rent otroligt! Fenomenet är dessutom internationellt.
Det som hände var alltså att unga människor ställde digitalkameran åt sidan till förmån för en äldre analog kamerateknik, och dom orsakade en hajp för den mer eller mindre saligen avsomnade analoga fotografin - en fotografi som redan var uträknad, men som nu alltså plötsligt inte var det. Hajpen fortsätter...
Provocerande? Kanske det - man får nog titta lite närmare på den saken:
Jag har läst in mig lite på vad som har sagts här på Fotosidan och på annat håll i den här debatten.
Försöker analoga fotografer att hävda att den analoga fotografins är överlägsen den digitala fotografin? Nej så är det inte - bortsett då från uppenbara barnsligheter som det där med; "den riktiga fotografin". Annars erkänner man öppet och oförbehållsamt den digitala fotografins tekniska fördelar - men man tycker att den är tillrättalagd och rätt tråkig, att den analoga fotografin ger mera tillfredställelse och djup. Att det helt enkelt är roligare att fotografera analogt. Jag skulle gissa att det är här som skon klämmer...
Försöker då digitala fotografer å sin sida att hävda att den digitala fotografin är bättre? Ja, det förekommer helt klart i debatten. Det går att peka på många sådana exempel. Man slår in redan öppna dörrar, och vill skriva andra på näsan. Man har en ogenerös attityd och har svårt att svälja att någon, helst då unga människor, lämnar det digitala för att utforska något annat.
Men vänta nu vill jag säga - det handlat ju ändå om en hobby för nästan alla här på Fotosidan. Man gör väl som man vill? Var och en är faktiskt enväldig domare i alla frågor som gäller innehållet i den egna hobbyn. Låt oss nu vara överens om det uppenbara. Fotografi är det vi förmodas syssla med, och en icke-debatt är alltid en icke-debatt.
Låt oss var fotografer!
Med hjälp av en lins projicerar man en optisk avbildning till en upptagningsyta i en mörk kammare. Under 1700-talet fäste man bilden genom att rita av den på ett halvtransparent papper. Sedan kom man på att man kunde fästa bilden med hjälp av en tunn hinna ljuskänsliga silversalter - och på senare tid, att man kan göra det med hjälp av en digital sensor.
Så bra! Är det något att bråka om?




Helt enig - punktum.
Med mange venlige fotohilsener fra Erik/DK.
/per-erik
Jag sände dig och din nya kamera en tanke. Alla vägar är bra för entusiasten - utom dom tråkiga.
Och att fotografera digitalt utesluter ju inte att jag också kan fotografera på traditionellt silverbaserat sätt (jag gillar inte termen analogfotografi), jag har nästan alla mina gamla kameror för film kvar. Den enda jag inte har kvar är en Zenith 3 med ett Helios 58 mm 1:2 som jag sålde till en tullare (sic) i Chile på 60-talet.
I Uppsala Fotografiska Sällskap, där jag är medlem, fotograferas "analogt"och framkallas och kopieras en hel del i de två mörkrummen. Varje år ordnas minst en mörkrumskurs och har gjorts så i många år.
Låter som om ni har det bra där uppe i Uppsala. Själv har jag hunnit samla på mig en hel del - ett stort vitrinskåp full med kameror... :-)
Självklart är ju bilden i centrum för en fotograf. Utrustningens sort och funktion skall jämna vägen dit. Om verktyget ligger väl i handen - gör hantverkaren ett bra jobb.
Utrustningens funktion, art, utseende, nimbus... blir en rätt personlig fråga.
Kul att du tycker så.
Tack för din kommentar Mattias.
Jag tror också att det handlar om en kombination av teknikfixering, identitetsskapande och tillgänglighet! Fotografi rör sig dessutom i gränslandet mellan konst, teknik och vardag, vilket gör att kameran lätt blir en symbol för något mer än bara ett verktyg! Tror jag! :)
/B
Jag kan ju ändå konstatera att vi människor troligen skulle må bättre av att ägna mindre tid åt frågan om hur andra skall leva... :-)
"Att det helt enkelt är roligare att fotografera analogt".
Tycker jag inte alls . Jag är bara intresserad av att få en bra "bild" - oftast mycket enklare med en digitalkamera.
Som jag har kommenterat på FS tidigare är skillnaden med att plåta med en m2 och en M9 ganska liten (förutom framkallning av film o.s.v.). Och före den digitala eran fanns/finns "analoga" kameror med både autofokus, ljusmätning och annat som numera är standard. Så det är väl ingen stor skillnad i handhavandet på det sättet.
Så jag förstår inte varför det skulle vara "roligare" med analogt foto? Jag slipper mörkrumsarbete (som jag aldrig gillat) och man kan se bilden direkt. Tycker jag är "roligt" och faktiskt ett sätt att genast se sina misstag i sökaren. När man framkallat en film har man ju oftast glömt alla inställningar man gjorde och lär sig ingenting av det.
/Tomas
Jag tycker nog att du tangerar ämnet helt tillräckligt. I slutet av min bloggtext nämner jag tre sätt att hålla fast den fotografiska projektionen; Att teckna av den, att fästa den med hjälp av silversalter, att fånga den på en sensor. Jag undrade om det är något att bråka om?
Vermeer gjorde sin fantastiska rent fotografiska målning med pensel i hand - och ingen har väl kommit på tanken att bråka med honom för den sakens skull? Att han inte gjorde en blyertsteckning? Att han inte gjorde en lavering?
Hälsningar Bjarne
Jag såg ditt inlägg först nu.