När det inte längre finns, är det tur att någon tog en bild...

Det är sommar i slutet av sjuttiotalet. Den mossgröna Volvon har skumpat fram på traktorvägen genom tät skog. Står parkerad i skogsbrynet, i skuggan bland dom jävla myggen. Där får den vila ett tag. 

Kläder hänger på tork och i det höga gräset ligger farsan och jag. Morsan knäpper en bild, lägger undan kameran och sätter sig i gräset. Det är sommar och semester, vi är på torpet.

Han gillade att ligga där i gräset, min farsa. Det berättade han för mig, att han gillade att ligga där med ett strå i munnen och titta på svalorna. Låter fint tycker jag, tänker ofta på det när jag ser svalor. 

Av oss tre är det bara jag kvar sedan många år tillbaka, 142:an är skrotad, torpet rivet och skogsvägen igenväxt sedan länge. 

Men när jag sitter här vid mitt skrivbord och vrider huvet åt vänster så ser jag den gamla Zeiss Ikonen stå där i bokhyllan, och om jag reser på mig och går ut i vardagsrummet så kan jag se och hålla i det där hastiga lilla ögonblicket som utspelade sig en sommar i slutet på 70-talet, när det var semester och ledigt. 

Jag tog en bild på tavlan, då och då fladdrar den förbi när jag bläddrar i arkivet. Den får mig att stanna upp…

Canalog 2019-02-24 19:27

Din text berör mig - välskriven, tänkvärd.
Och bilden likaså...
Tack för dina ord
/B

Svar från Limpa 2019-02-25 08:53

Tack för fin kommentar!
//Tommy

Evacent 2019-02-24 19:31

Förevigade ögonblick som betyder så mycket ...

Svar från Limpa 2019-02-25 08:56

Visst är det så, kul att ha dessa bilder nu. Tack för din kommentar!
//Tommy

Håkan Eklund 2019-02-24 21:15

Skrivtalang, alldeles tydligt, härligt!
- hawk

Svar från Limpa 2019-02-25 08:58

Tusen tack för din kommentar, den glädjer mig!
//Tommy

TommyLindberg 2019-02-24 21:36

Just därför jag fotar nu förtiden, man vet aldrig när någon är borta eller nått....synd bara att man själv aldrig är med på bilderna, det blir bara andra som dokumenteras...tänkvärd text..får mig att vilja mer.

Svar från Limpa 2019-02-25 09:05

Ska man hamna på bild själv så får det bli en selfie :) Förr i tiden hade de flesta med sig en liten kamera på kalas och andra tillställningar, idag är det mobilen som gäller. Inget fel i det, och i princip samma sak. Men man kan ju undra hur många av dessa mobilbilder finns kvar om 40 år...
Tack för kommentaren!
//Tommy

Makten 2019-02-24 22:23

Att en så kort text kan innehålla så mycket. Väldigt trevlig läsning, tack för att du delar med dig!

Svar från Limpa 2019-02-25 09:07

Trevligt att du tycker så. Tack för kommentaren, den uppskattas!
//Tommy

Gun-Inger Arvidsson 2019-02-24 22:44

Du beskriver inifrån ditt hjärta det som är det viktigaste med att äga en kamera men som så många helt glömmer bort för de tror att den tid kommer då de kan ta de där bilderna som de borde ta men så blev de inte tagna.
Jag som är dokumentärfotograf har så många gånger skrivit här glöm inte bilderna på de ni har närmast er.
Många har så suveräna kameror och objektiv men inga bilder av sitt hem alla de sina samt olika viktiga händelser i deras liv.
Blev glad att du visar bilden samt för din varma ord.
Ha det gott
Gun-Inger

Svar från Limpa 2019-02-25 09:17

Jag håller med dig, det är så lätt att glömma dom där enkla sakerna som sker omkring oss i vardagen. Vi tar dom för givet och glömmer bort att även dessa dagar endast finns kvar i minnet till sist, och i bästa fall på bild...
Tack för kommentaren!
//Tommy

Sten Björklund 2019-02-25 00:08

Fint skrivet och en fin minnesbild. Minnen, något jag själv gräver i nu när jag rensar upp i min morbrors lägenhet. För min del så är bilderna inte särskilt bra kvalitè men lika viktiga som just minnen.
Sten

Svar från Limpa 2019-02-25 09:27

Ibland får man rensa upp efter sig själv och andra gånger efter någon annan. Då är det lätt att genom bilder minnas, och kvalitén är av underordnad betydelse, helt klart!
Tack för din kommentar!
//Tommy