Hej Bert !
Så fort det är en katastrof är människor villiga att bidra med pengar och hjälp. Det blir nästan som en tävling. TV galor som samlar in miljoner. Flyktingarna som kommer över Medelhavet i överlastade båtar vill man inte veta av. För att inte tala om de fattiga tiggarna utanför våra butiker. Det är bara en ovälkommen belastning. Jag har inte förstått skillnaden.

För 40 - 45 år sedan fanns det skog här hos mig. Nu ser det ut som på din bild om det nu inte är kalhygge. Träd som knäcks på mitten vid minsta storm. Det är så här skogsbolagen vill ha det, komma bort från allt vad hänsyn heter. Att vänja sig med det här har för mig varit en omöjlighet. Vart jag än befinner mig ser jag kalhyggen. Mellan Sälen och Fulufjäll är bergen renskrapade från skog. Mellan Boden och Jokkmokk likaså. Många platser som lever på turistnärning är kalhuggna ända inpå de stigar man vandrar. Tyvärr tillbringar människor hellre sin fritid på köpcentrumet nu för tiden än att åka till skogen. Ska man motionera gör man det i ett skylltfönster i stan.

I mina ögon är den riktiga skogen ett minne blott. " skitstövlarna " har sett till att det blivit så. Dom vill tävla om lyxbyggen i Danderyd och jaga ripa ostört på fjällen. Dom får sparken men som kompensation får dom 20 miljoner att trösta sig med och nytt hårt arbete i någon annan styrelse. Jag tycker Aftonbladets ledare gör skitstövlarna rättvisa.

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/katrinemarcal/article20611953.ab

Ha en bra dag i Malå !
Sten