Livet i raketfart
Dags igen - tur man har reservkapacitet
Tillbaka på Grönan. Denna gång var det The Offspring som stod på scenen. Americana har varit en favorit sen länge, det är en rätt helgjuten platta som innehåller många bra låtar med klurig text och förvånansvärt intressant instrumentering. Det är mycket driv i musiken så den funkar faktiskt utmärkt att ha i lurarna när man är trött sista biten på joggingrundan. Jag tycker dock inte att de nyare låtarna är lika bra. Bara tempo, ingen finess...
Man såg redan vid insläppet att det fanns en hängiven publik som såg fram emot konserten. Det var ju en sådär 15 år sen senast, så det hade nog tillkommit ett gäng sedan dess. Den yngste entuisaten var nog typ 4 och satt på pappas axlar och vevade med knytnäven. Han hade redan alla movesen klara för sig. Det var fullspikat, publiken kunde texterna och sjöng med och det var nog en liten moshpit framme vid scenen också. Vi höll oss dock på lite avstånd, man är ju inte 20 längre... En varm kväll med fint väder, det är man inte bortskämd med. Så sammantaget blev det en riktigt fin upplevelse.
På grund av en lite malör med ordinarie kameran fick jag ta till reservutrustningen, vilket nu för tiden är mobilen. Jag var knappast ensam om det materialvalet. Det blev ju inte lika bra som Sonyn, men förvånansvärt OK med tanke på ljusförhållandena.
Och ju längre kvällen gick desto fler mobiler dök det upp...
Tillbaka i vardagen
Så var det dags att återgå till vardagen med jobb och annat. Lämpligt nog var det konsert på Grönan redan första dan, Lenny Kravitz, sämre start kan man få.
Fullspikat förstås, och en publik i ovanligt blandade åldrar. Det fina vädret gjorde det förstås extra njutbart. Efter lite strul i början så blev det en toppenkonsert.
Insåg att jag nog behöver lite längre brännvidd om bilderna skall bli njutbara. Det blir till att damma av ett av de gamla manuella Canon FD-objektiven till nästa gång. Tyvärr är de lite tunga, man gjorde inte så kompakta telen på den tiden. Men man fick mycket glas för pengarna!
Fyrar, hav och moln
På öppet vatten ser man molnen på ett annat sätt.
Och om man tittar nedåt ser man andra saker.
... vi gå genom skogar och hagar
Man kan ju alltid ta en tur ut i skogen när det är uppehåll en stund. Tyvärr tar all svampen fokus från fotograferandet, för inte kan man väl låta godsakerna stå kvar och ruttna bort? Först fotografera, sen plocka alltså.
Alla nedanstående bilder med Sony A7 och Canon FD 50mm.
Här och där syns spår av forntida konsumtion sticka upp ur mossan:
Och en del yngre också:
Men man får ändå vara för sig själv en stund.
Och nästa gång skall jag sätta på adaptern korrekt, så det går att få längre skärpedjup. Den magiska vita pricken...
I sommarens soliga dagar...
Inte något riktigt uteväder den här sommaren. Förlusten av min kompaktkamera gör också att det blir mindre fotograferat. den "stora" kameran är inte alltid med så det blir mindre konstiga spontankort bara för att man råkar se någon spännande skugga eller så. Ja, skuggor blir det ju inte heller i det här vädret...
En positiv sida finns det ändå, jag passade på att uppgradera till en Sony A7 i våras när de sista exemplaren av första modellen såldes ut, och behöver vänja mig vid hanteringen av den nya kameran. Tråkigt nog har jag stora problem med kit-zoomen som kom med kameran: Den vägrar ständigt att ställa in skärpan. Ofta blir exponeringen totalt tokig på en enstaka bild mitt i ett fotoflöde. Uppstartstiden kan vara upp till en minut. Det är lätt att råka ställa om ISO utan att märka det.
Det konstiga är att om jag sätter på ett av mina gamla manuella Canon-objektiv på en adapter så funkar det perfekt! Och den manuella fokuseringen med "focus peaking"-funktionen är toppen! Så nu kör jag den som en digital Canon A1 och är rätt nöjd med det. Måste nog lämna in den för att fastställa varför kit-zoomen inte funkar i alla fall, man vill ju gärna kunna köra den för bekvämt resefoto tex.
Tullgarns slott - med kitzoom
















