Oaxen

Oaxen är en ö som ligger på Mörkös östsida. Man kommer dit genom att köra över Mörkö och sedan ta en linfärja sista biten.

En gång i tiden bröt man kalk på Oaxen, ja faktiskt ända fram till mitten av 70-talet.

Därefter fylldes stenbrottet med färskvatten och är nu dricksvattenreservoar för dem som bor på ön. Dammen är nästan 40 meter djup och har fullkomligt klart vatten utan någon växtlighet. Konstigt nog bor det några abborrar i där, det är oklart vad de överlever på.

Hela ön är mycket sevärd. Det finns en del gamla byggnader för den som är intresserad av sådant, storslagen natur och intressanta fartyg som går i farleden in mot Södertälje och Mälaren. Det finns också en väldigt livaktig samfällighetsförening som anordnar sommarcafé på helgerna under sommarlovet, och en trevlig julmarknad. Fikat är av god klass med hembakta kakor och "Oaxensmörgås" med sill och potatis. Någon gourmetrestaurang finns det dock inte längre, den har flyttat till Stockholm, och inte heller något vindkraftverk.

Stenbrottet

Färskvattensjön, och lite av havet

Utsikt över Mörkö

Fint och klart vatten

Spår av stenbrytning

Rosetta!

I går var äntligen farkosten Rosetta framme vid kometen "67P" eller som den också heter "Churyumov-Gerasimenko" (inte helt lätt att uttala - astronomer verkar gilla långa efternamn!). Farkosten har varit på väg i drygt 10 år men först nu har den kommit fram och flyger tillsammans med kometen. De båda skall fortsätta i kometens bana ett år framåt och först passera bakom solen innan de kommer tillbaka i närheten av Jupiter.

Fina närbilder på kometen och filmer hittar man på ESA's (European Space Agency) hemsida:  http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Rosetta/Rosetta_arrives_at_comet_destination

Rosetta har också en liten landare som skall försöka landa på kometens yta. Detta kommer att ske i november. 2009 hade jag möjlighet att besöka det tyska rymdcentret utanför Bonn och fick då se kontrollrummet för landaren Philae och några modeller av den. Här kan ni se den i modell:

En bättre känsla för storleken får man av den här modellen i skala 1:1. Det som sticker ut fram är en arm för provtagning på kometens yta. Det är dyrt att skicka upp saker i rymden, så man kan nog förutsätta att ingenjörerna funderat ett antal varv på hur de skulle få ner storlek och vikt, men ändå få med så mycket provtagningsmöjligheter som möjligt.

För fem år sedan såg kartan ut så här. Rosetta höll fortfarande på att utnyttja Jordens och Mars dragningskraft för att komma ända ut till kometbanan och komma upp i samma hastighet som kometen.

Det var lugnt och stilla i kontrollrummet. Det var ju fortfarande mer än sex år kvar till landning! Det svåraste med sådana här missioner är att ha kvar folk som jobbat med utvecklingen av grejorna och få dem att komma ihåg vad som skall göras och hur. Det tar ju ett antal år att utveckla, producera och testa innan man kan skicka iväg sin sond, och sen är det många år när folk måste jobba med annat emellan. Hur mycket minns ni själva av det ni jobbade med för 12 år sedan? Skulle ni bara kunna hoppa in och göra samma jobb igen nu om det behövdes?

Jag får be om ursäkt för kvalitén på bilderna. De är tagna i dåligt ljus med den Ixus55 jag hade i handväskan på den tiden. 

Monster på besök

I år kom det monster på besök redan innan rötmånaden började. Lite svårt att se skalan, men rejält stora var de!

Close encounter på P-automaten:

Oinbjuden besökare till förmiddagsfikat:

Ångbåtsmysterium

På väg österut i Lindalssundet mötte vi Västan på västlig kurs. Men när vi passerade märkte vi att den bytt namn till "Mårten". Såväl skepparen som lättmatrosen i fören vinkade glatt. Kan den ha blivit kapad?

Rolleiflexselfie

Rolleiflexen blev upphottad och sommarfin med en ny kamerarem som jag köpte hos Kaffebrus på Fotomässan i höstas. Röd krokoimitation är väl inte det mest diskreta, men kul.

Med lite puts på linsskyddet gick det även att använda för att göra en selfie :)

Pinsamt nog hade jag glömt hur man laddar den, så det fick bli lite studier på nätet innan rullen matade som den skulle. Och en omspolning av filmen. Learning by doing skall ju vara bra. Men man kanske inte skall låta det gå för lång tid emellan gångerna.