Re: Re: Re: Re: Re: Re: Varför engelska titlar?
hansen2 skrev:
I Sverige lever ett romatiserat synsätt på engelskan och även vanföreställningen att vi skulle vara väldigt bra på att hantera det engelska språket. Att det senare inte är sant visar sig på många sätt, bl.a i bildtitlar.
Att svenskar är väldigt bra på att hantera det engelska språket (jämfört med många andra icke-engelsktalande nationer) är inte en vanföreställning. Jag tror inte heller att det är särskillt många som övervärderar sina engelskakunskaper generellt sätt. Snarare tvärt om; många behärskar engelska mycket bättre än vad de tror.
hansen2 skrev:
Någon sa att den som tror sig tala engelska flytande kan ta och dra ut en kökslåda och hålla en liten utläggning, på engelska förstås, om alla föremål han hittar där.
Jag skulle iofs enkelt klara det testet (troligtvis med undantag för några obskyra verktyg som jag knappt vet namnet på på svenska), men frågan är hur relevant det är. Jag anser mig vara (och är det objektivt sätt också, med en läsförståelse i engelska som överträffar genomsnittet för engelsktalande) flytande både i engelska och svenska, men placera mig i en sybehörsbutik och be mig namnge saker där och jag tror inte att jag skulle lyckas särskillt bra att namnge allt vare sig på engelska eller på svenska.
hansen2 skrev:
Ovanstående i kombination med att svensken blir allt sämre på att stava och bygga svenska meningar resulterar bara i att vi hanterar två språk mindre bra.
Att ungdomar har ett dåligt språk är ingen ny uppfattning bland lite äldre. Dels så är ungdomar av naturen både rebelliska och gruppsökande, och söker gärna egna uttrycksformer. De saknar också den livserfarenhet som säger att ett gott språk ger dem fördelar i livet och är ofta (inte bara språkmässigt) slarviga och inte så noggranna.
Dessutom tar det ganska lång tid för de flesta att forma ett språk, så de flesta uppnår knappast fullgoda språkkunskaper innan 30-årsåldern. Då har jag inte ens gått in på fenomen som SMS-språk, chattspråk o.s.v. som även till viss del påverkar talspråk och skriftspråk utanför SMS och chattar som förändrar språket (vilket man naturligtvis kan ha åsikter om huruvida det är bra eller inte).
Dock skulle jag vilja hävda att även om det skulle vara så att svenskarna tappat något i förmågan att behärska sitt modersmål så är det inte nödvändigtvis av ondo. Är priset som krävs för att utan större språkliga hinder kunna kommunicera med människor över hela jorden en viss försämring i förståelse för sitt modersmål så är det, enligt mig, ett lätt pris att betala.
Själv tror jag dock att det - i längden - är tvärtom. Ju större förståelse man har för främmande språk, desto större förståelse får man för sitt eget.
