Med 95-årig Retrokamera

Nu har jag invigt min Vest Pocket Kodak från 1914!

 Jag skrev om den nyligen .

Häromdagen tog jag sista rutan.

Igår kväll gjorde jag en retroframkallning i pappas dosa från 50-talet, eftersom min bara tar 120- och 135-film.
"JOBO-Universaltank 110", däremot, hade inga problem. Samma dosa jag använde när jag började en gång, förresten.

A8 var Zeiss Ikons beteckning på 127-film. D8 torde ha varit 116.

Med vridpinne och doft av bakelit...

Efke-filmen är lite tunn och sladdrig, och jag rörde kanske lite väl häftigt ibland, så den klibbade tyvärr ihop på några ställen, med fläckar som följd.* Jag mindes inte hur mycket man skulle agitera med pinne. Nu körde jag som vanligt 5 sek per halvminut.

*Edit 090902: Det var ljusskador genom ett alltför blekrött nummerfönster i bakstycket.

Som jag misstänkte hade jag lite ljusskador framförallt längs kanterna. 127-filmens spolar är ganska tunna och den blir då ganska hårt rullad. När jag skulle ladda kameran första gången, och inte var beredd och höll i ordentligt,råkade den snurra upp sig lite i handen. Det var alltså en film med blandade ljus- och framkallningsskador jag kunde ta ut efteråt... :-(

Lite repor är det också. Filmen löper inte över rullar, utan glider över rundade kanter och efke:s emulsion lär vara ganska ömtålig. Jag får försöka kolla om det finns skräp kvar i kameran som repar. Den har inget vanligt bakstycke så det är lite knepigt att komma åt.

Kameran har trots allt skött sig ganska bra, och slutartiderna verkar stämma. Den enkla linsen ger hyfsat skarpa bilder. Den klarar dock, som väntat, inte motljus så vidare bra.

Jag har inte hunnit pricka i alla dammfläckar från skanningen än, så det får bli en bild eller två.

Pustegränd, nära Ellens bageri. Från Hornsgatan.
Den första, och mest ljusskadade rutan. Jag har fixat en del i Lightroom.

Den andra. Vid Bällstaviken.
Också skadad och fixad.

Nu måste jag ladda med ny film och hålla i bättre den gången!

Gissa bildformatet!

De står i storleksordning.

Bara en reflektion.

Vest Pocket Kodak 1914(?) 260 g, 40 x 65

Nikon EM 1981 490 g, 24 x 36

Nikon D300 825 g (utan batteri), 16 x 24

Bevara 127-filmen!

eller

Inget nytt under solen...

För en tid sedan såg jag en kamera-annons på Tradera.

Beskrivningen var lite knapphändig, men det verkade vara en Vest Pocket Kodak.

Jag vann auktionen, men bilderna hade inte gett en bra uppfattning om storleken och Vest Pocket fanns i ganska många varianter genom åren. Den här visade sig vara en No1 Pocket Kodak (6 x 9) istället. Skicket var dock fint, och priset bra, så det var ingen skada skedd (jo, jag skall ladda den så snart som möjligt!). Under tiden hade jag dock blivit nyfiken på Vest Pocket efter att ha läst en del på nätet.

Strax efteråt såg jag en annan annons. Den här gången var det en VPK.

Jag vann den gången också. 

Vest Pocket Kodak tillverkades mellan 1912 och 1926. Totalt i 1.8 miljoner exemplar!
Min är sannolikt från 1914.

VPK'n var pga storleken och enkelheten populär också bland soldaterna i skyttegravarna under 1:a världskriget. Fotoförbud rådde, men det brydde sig, som tur var för oss, inte alla om.

De fanns i ett otal varianter vad gäller linser, slutare & bländare. Bl a med en Zeiss Tessar!
De vanligaste tiderna var 1/50, 1/25, B & T.
Min, som är av den enkla standardmodellen med en akromatisk menisk-lins (dvs två hopkittade linser), har bländare angivna med 1, 2, 3 & 4, vilket motsvarar 11, 16, 22 & 32.

Den har fix-fokus, men är fokuserad bara någon meter bort. Bländarna är därför, förutom 1, 2, 3 & 4, även kompletterade  med avstånd:

1. Near view. Portrait
2. Average view
3. Distant view
4. Clouds. Marine

Innovativt, så det förslår...

Samtidigt som man fokuserade med skärpedjupet, så bedömdes väl de olika motivtyperna samtidigt ha ljusförhållanden som passade någorlunda.

Menisk-linsen kan, rätt använd, fungera som en fattigmans-anastigmat. Det blir då naturligt att lägga slutare och bländare framför linsen. Det betyder i VPK:ns fall att bländarlamellerna sitter lite utsatt exponerade för smuts. Se bilden ovan. Det du ser i hålet är en lätt rostig slutare. Kodaks "Ball bearing shutter" har dock rykte om sig att vara väldigt tålig. Min verkar i alla fall ge rätt tider. Vi får väl se när jag har framkallat första rullen.

Aahhh... Det var nog ett tag sedan sist. :-)

Den laddas ungefär som en gammal gäng-Leica. Hörde du det, Bengan? :-)

Den vill ha 127-film. Filmen, som ser ut som en förminskad 120, ger i VPK:n 8 st 4 x 6 cm. Den togs fram just för VPK, men har senare använts i bl a Rolleiflex Baby. Då som 12 st 4 x 4.

Fr o m 1915 gjordes VPK i "Autographic"-version. Den hade då en liten lucka på bakstycket och kunde laddas med "A127"-film. Den hade ett tunnare skyddspapper, och med ett speciellt skrivstift kunde man rista in en anteckning i papperet genom den, efter exponering, öppnade luckan. Höll man den sen en liten stund mot ljuset, blev anteckningen exponerad i filmen mellan två rutor! Databakstycket är bara en modern komplicerad variant på en gammal idé.

Kodak slutade tillverka 127-film 1995, men den görs fortfarande av t ex Efke i Kroatien.
På Photax hemsida fanns den, men inte i prislistan. En koll per telefon bekräftade misstanken. Photax har slutat med svartvit 127. De skulle visst sluta med Efke helt och hållet. Möjligen med undantag för den infraröda. De säljer dock Kodak Portra neg färg.

Skam den som ger sig. Nu hade vi blivit fler intressenter. En Baby Tengor och en Rollei Baby gapade efter film.
I Tyskland finns några firmor på webben som säljer bl a Efke. Den jag hittade med vettigaste fraktkostnaden (~14€) var macodirect.de  Jag beställde tio rullar sv/v 127 plus lite annan film. Den kom på några få dagar. Dock med UPS, som levererar hem under dagtid. Inte så praktiskt. Nu hade jag tur, och en granne var hemma och var ute och tvättade bilen. Nästa gång får leveransen bli till jobbet.

Min enkla menisklins verkar, om man kollar sidor på nätet,  som regel ge tämligen softade bilder. De gör mig inget.
Om bara inte Efke också lägger ned tillverkningen, kanske jag kan fira 100-årsjubileum med färsk film i min kamera om fem år!

Då uppfyller jag Retrokamera -poolens regler med råge!

Visst gör den väl skäl för namnet?

Om det finns fler läsare av det här som har en 127-kamera; skaffa film, och ut och skjut!
Då kan vi hålla intresset vid liv, och förhoppningsvis återigen få en svensk återförsäljare.

Går du sedan dessutom med i poolen , är det bara kul!

Tidigare blogginlägg i serien  "Nördiga kameror" kan du läsa här , här , och t o m här .

************

Edit.

Efter det här inlägget har jag använt den också. :-)