I huvudet

Om det är nyputsat ser man bättre ut...

Jag körde en rulle i Contax I i höstas, och konstaterade att "das Adlerauge", Tessar 2.8/5 cm, förvisso var hyfsat skarp, men exemplaret gav ganska mycket ströljus.
I vissa motiv rent av väldigt mycket...

Nu har den visserligen ingen antireflexbehandling, men så dåligt borde det ju inte bli. Vid en närmare granskning kunde jag visserligen se ett antal fina repor i frontlinsen, men mot ljuset kunde jag också se att det faktiskt var lite dimmigt inuti.

En titt på en genomskärning skvallrade om att det inte borde vara alltför svårt.

Efter att ha filat till ett verktyg så det passade bättre skred jag till verket.

Främre linspaketet släppte, kom ut och lämnade ett hål efter sig.

Efter att ha delat det kunde jag göra ren båda linserna.

Sedan kom turen till den bakre.

Bländaren rörde jag aldrig. Den såg fin ut.

Nu får jag hoppas att det blir bättre. :-)

Lus på linsen

--------------------------------

Edit:

Det är i all fall bättre nu.

Dela:

Maser 12-kampanjen rullar på

Om ett par veckor skall det skjutas raket från Esrange, utanför Kiruna.

Maser 12-kampanjen började i måndags. Ylva har redan skrivit en del som jag inte behöver  upprepa. Även Expressen har skrivit en artikel.
Själv kom jag på måndag eftermiddag, och mycket var redan igång.

Strax efteråt kom amerikanske ambassadören med sällskap på besök. Han är ju tämligen ny på sitt jobb, och hade inlett norrlandstouren med ett besök.

Vår projektledare beskrev vad vi gör.

Maser-raketen är en så kallad sondraket. Den skjuts nästan vertikalt, och får inte tillräcklig fart för att gå i bana runt jorden. När den har lämnat atmosfären (~100 km) separeras nyttolasten från motorn, och båda fortsätter av bara farten till ~250 km höjd innan de vänder neråt igen. Nyttolasten landar lite senare i fallskärm, några mil bort, och hämtas med helikopter. Nyttolasten består i sin tur av flera olika experiment-moduler, som staplas på varann, för att därefter monteras ovanpå tvåstegsmotorn.

Under tiden efter den har lämnat, tills den åter kommer in i atmosfären, befinner den sig under ungefär 6 minuter i tyngdlöshet, och det är då alla experimentsekvenserna körs.

Den här gången är jag inte lika upptagen med jobb i "mitt" experiment (peppar peppar...), så jag får lite tid över. Bl a fick jag uppgiften att dokumentera, dvs fota. :-) Jag är dock inte den enda som har tagit kameran med. En och annan FS-medlem, eller därtill närstående, kan också ses i vimlet.

Här tror jag det var BIM-modulen som kontrollvägdes.

Kablagen ut till tornet skall också testas. De används under nedräkningen till att ha kontroll på alla experimenten ombord.

Maser-raketerna skjuts iväg inomhus, upp genom en "skorsten". Det gör man för att kunna hålla experimenten vid en behaglig temperatur innan skott.
Tornet har använts sedan 60-talet, och det har med tiden blivit ganska rostigt och smutsigt

På tisdag var det tester ute i tornet som gällde. Alla olika experimentmoduler med sin respektive markutrustning drogs ut en i taget, och hissades upp på arbetsplattformen.

Det blev ganska trångt, och nu var det ändå bara ett experiment i taget.

Därefter testades de för att se att kommunikationen via kablagen funkade.

Igår, onsdag, var ännu en dag med toppenväder, även om man kan bli lite stel vid -30°. :-)

Dela:

Nr 100. Extra tjockt jubileumsnummer!

"Warum soll man es einfach machen, wenn man es so schön komplizieren kann?"

Eller konsten att gå över ån efter vatten.

Många håller nog med om att mätsökarkameror är smidiga jämfört med klumpiga spegelreflex-kameror.

Nikon S & F Båda med 50 mm ojektiv

Framförallt om man vill fota obemärkt. Ett vidvinkelobjektiv t ex, blir ju avsevärt mycket mindre när det inte behöver hålla undan för en rörlig spegel.

Men...
Det finns tillfällen då...

Vill man använda längre brännvidder räcker mätsökarbasen ofta inte till för att kunna göra en korrekt avståndsmätning, och vill man fota makro ligger man dels innanför mätområdet, dels är det svårt att se både utsnitt och skärpedjup.

Vad gör man då?

Den tiden de flesta kameror hade genomsiktssökare var tillbehörens blomstringstid. Den tid när tillbehörsskon fortfarande hette tillbehörssko, inte  "blixtsko", och man kunde montera t ex en exponeringsmätare, eller en avståndsmätare. Hade kameran utbytbara objektiv fanns det istället alternativa sökare, för aktuell brännvidd, att montera. Ville man komma lite närmre, kunde man montera t ex en "NOOKY-HESUM". Det var en fokuserbar mellanring för en Summitar, som även var försedd med en rörlig mask för sökaren och korrigering för mätsökaren.

Behövde man använda längre brännvidder, eller fota makro kunde man istället använda en

Visoflex med Telyt f=20 cm 1:4.5 monterad på en Leica IIIc
sån här! En "Visoflex" spegelreflextillsats. :-)

Nu har mätsökarkameran förvandlats till SLR, och man kan fokusera på mattskiva, men den har helt förlorat kompaktheten.

Spegeluppfällningen är via en speciell trådutlösare fiffigt hopkopplad med avtrycket, så spegeln går upp just innan slutaren avfyras. Då kan man fånga även lite snabbare förlopp.

Och så var det det här med makro.
Monterar man ett vanligt objektiv på Visoflexen får man ett extra utdrag på 62.5 mm. Med ett 50 mm objektiv får man då en avbildningsskala på 1,25:1.

Summitar (5 cm), monterad på Visoflex

Som synes är Summitaren inte korrigerad för så här korta avstånd, men det går.

För att sätta extra knorr på allt så passade många tillbehör bara på en kamera, eller ihop med ett objektiv.

Mycket av det här slapp man ju när spegelreflexerna slog igenom, och det är inte så svårt att första att de så småningom kom att dominera marknaden.

Det positiva är att det finns en spännande värld av tillbehör, för oss kameraintresserade, att botanisera i. :-)

Dela:

D.I.Y. TLR, part 1. Unboxing.

Fram till nu har jag inte intresserat mig för leksakskameror, typ Holga, Lomo etc. Jag tycker film förtjänar bättre materiel än så, och jag skulle aldrig kunna tänka mig att t ex lägga negativen på dörrmattan för att med någon sorts konstnärlig ambition försöka få till en speciell look. Jag har ingen iPhone, och följaktligen heller ingen Hipstamatic-app. Instamatic-kamerorna gav ju som regel betydligt bättre bilder än så.

Nej, film är för  mig inte det samma som taskig skärpa och färgstick. Inte ens med Instamatic.

Ändå... När jag fick syn på den här kunde jag inte hålla pekfingret i styr. :-)

Det handlar om en leksakskamera, med en bländare (f/11), en slutartid (1/125) och enklast tänkbara optik. Det är dock en äkta TLR (Twin Lens Reflex), och skulle ha platsat i Thomas TLR-pool, om den bara funnits. :-) Den har spegel, mattskiva och t o m fokusering. 24 x 36 i stående format.

Att den säljs som byggsats ger det bara extra krydda. :-)

Instruktionerna är enkla att följa,

om man är kines...
Som tur var hittade jag lite anvisningar med bilder på nätet.

Först monteras stativgängan. Vad man skall ha den till vet jag inte, eftersom slutaren vare sig har B, eller uttag för trådutlösare.

"Räkneverket". Det tandade hjulet mot filmperforeringen kom inte med på bilden.

Slutaren monterad.

Filmbanan likaså.

Sidorna ihopsatta, och den börjar ta form. Skyddsfilmen är här fortfarande kvar på spegeln.

Klart! Det tog mig ungefär 2 timmar. Jag fick lossa sidopanelerna flera gånger för att montera nästa del, och nästa, och...

"Räkneverket" är enklast tänkbara. Man drar fram tills den roterande pilen pekar mot en av de två fasta. Dubbelexponeringsspärr saknas.

Varför vänta? :-)

Edit: *****************************

Nu finns det några bilder också.

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/2472128.htm?set=mp

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/2455933.htm?set=mp

Dela:

Vem behöver Summilux?

Bengan nämner Zeiss Sonnar 50/1.5 i M39-fattning. Om man nu inte som han råkar äga en sådan, och inte heller vill lägga pengarna på en Summilux, kan man prova antingen en Sonnar i den vanliga Contax-fattningen, eller den betydligt billigare Jupiter-3.

Jamen..?

Det finns sätt.

På 50-talet gjordes några olika adapters. Dels Cooke & Perkins från England, dels Orion-adaptern från Japan. Båda är idag sällsynta, och med priser därefter.

Dock, det finns hjälp att få. Den nytillverade Kipon-adaptern kan man hitta bl a på ebay. Den har både in- och utvändig bajonett. Kompletterad med en vanlig M-M39-adapter passar den även på en M-Leica.

Sedan kan man slänga på sin Sonnar(kopia). :-)

Eller kanske en Biometar? *)

Fokusera får man dock göra som vanligt. :-)

*) Biogon (eller Jupiter-12) är för lång och tjock, och går inte igenom M39-gängan.

Jupiter-3, enl mätsökaren fokuserat ungefär där vägen kröker åt vänster

Biometar, på oändligt

Dela: