Folkrace den förste maj

Det var 30 år sedan sist. Men inget har förändrats. Åtminstone var det så det kändes när jag besökte ett folkracelopp häromdagen. Samma buckliga bilar, samma grillkorv och samma sköna, familjära stämningen runt banan och i depån.

Jag hade med mig familjen och en liten pocketkamera, så det blev mest ett par snabba snapshots. Spana in dem nedan.

På konsert med pocketkameran

Nä, egentligen är det ingen bra kombination. Det här med att gå på konsert och samtidigt plåta. Antingen ska man ”vara där” eller så får man släppa upplevelsen och gå all in för att få till några bilder. En kompromiss som ändå funkar rätt okej är att ta med en schysst kompaktkamera och klämma några kvicka höftskott från publikhavet.

Det gjorde jag i Lund, närmare bestämt på Mejeriet, häromsistens. På scen stod de svenska synthpopparna Kite. Och med sig hade de en trave projektorer och en rejäl ljusrigg. Showen var riktigt snygg. Och jag kom hem med bilder så att det räckte till två kollage.

Norröver, del 2

Varför vänta - lika bra att skicka upp del 2. Här rör vi oss norröver, för att till slut nå målet - Nordkap.

Till vägens ände. Och vidare.

Berg och båt.

Fisk på olika vis.

Skutan.

Besök på den lokala puben.

En hel armada.

Spegling vid Riksgränsen.

Konkurrens i norr.

Narvik.

På tur.

Tromsö.

Tomten bor i skogen. Vid en fjord. I Norge.

Fjorden.

Hammerfest - världens nordligaste stad.

På väg.

Spanjor medelst medpassagerare i någon slags packtub.

På klippan.

Framme. Sikten var sådär. Bara 220 mil hem igen.

Norröver, del 1

Varför åker söderöver, till värmen, när man kan åka norrut, till kylan, regnet, dimman och den karga naturen? Ja, för en del är det nog främmande att välja bort solen för det lite mer oberäkneliga vädret som härjar uppe i norr. Men belöningen för den som vågar är stor. Landskapet är utsökt vackert, luften liksom lite klarare och färgerna djupare på något vis. Och man slipper trängas.

Tidigare i sommar gick turen till Lofoten och sedan vidare upp till Nordkap. De riktigt tuffa cyklar sträckan. Och de bekväma tar husbilen. Vi gjorde något mitt emellan och tog motorcyklarna. Vi slapp trampa, men belönades med att uppleva dofter och naturens skiftningar på lite närmare håll än för den som är instängd i en plåtlåda.

Eftersom det här är en fotoblogg tänker jag hålla nere texten och istället bjuda på en bildkavalkad i två delar. Här kommer den första.

Björkar.

Åkdon.

Lofoten.

Å.

Torkade torskhuvuden. En stor exportvara till Nigeria, där de utgör basen i en kryddig gryta.

På södra Lofoten dyker dylika vyer upp bakom i princip varje kurva. Många fotostopp blir det ...

Den som löser en biljett i Sund får se en äkta smed som hamrar och bankar fram skarvar i metall.

Smeden himself.

Skoterturister. Törs man gissa på att de kommer från Italien?

Höga berg och en och annan fiskebåt. En vanlig vy på Lofoten.

Kritvit sandstrand i Ramberg.

Stort berg, liten motorcykel.

Resten av bilderna tar vi i del 2, som dyker upp på en dataskärm nära dig inom en inte all för avlägsen framtid.

I Buda och Pest, del 2

Här kommer som utlovat, del två med bilder från Budapest. Håll tillgodo!