Thailand – Phi Phi-öarna

Phuket. Hotell med Lollo & Bernie och vattengympa i alla ära, men vi ville se något annat också. Därför tog vi färjan över till Koh Phi Phi Don, den största av Phi Phi-öarna. Resan tog två timmar.

I december 2004 drog en kraftig tsunami in över ögruppen (och stora delar av Thailands kust och de närliggande länderna). Totalt omkom närmare 300.000 människor, varav 800 på just Phi Phi-öarna.

Numera är allt återställt, men en begränsning har införts på hur många turister som får uppehålla sig på ön. Det finns också färre hotellplatser. Det gäller alltså att boka i förväg.

Tempot på öarna är långt och det är endast huvudön som är bebodd. En av dagarna hyrde vi en longtailbåt med kapten och allt och körde runt till några av de mindre omgivande öarna, bland annat Koh Phi Phi Leh, där filmen The Beach spelades in.

Sagolikt vacker, men också fullständigt nerlusad med turister som försöker hitta en fri yta att ta en selfie på. Eller bara se allmänt coola ut när någon plåtar dem ...

Nej, då var Monkey Beach på huvudön mysigare. Men oj vad försigkomna makakerna är, att ställa ner sin ryggsäck på stranden för att ta sig ett dopp är ingen bra idé …

Båtturen bjöd också på fin snorkling och rejäl sjögång. Men att känna vågorna slå emot ansiktet känna helt okej när det är 30 grader i luften.

Som vanligt; kommentarer och funderingar uppskattas!

---

Longtailbåtarna är charmiga. Men kanske inte supermiljövänliga.

Long beach, Phi Phi Don.

Massage är populärt. 300 baht är cirka 100 kronor.

Selfiestickparkering.

Longtailbåt.

Laga och fixa.

Många turister föredrar att åka speedboat - de är kvicka och klara sjögång bättre än longtailbåarna. Men lika charmiga det är de inte.

Naturfotografer.

Jag tror att det får räcka där. Alla bilder från Phi Phi fick helt enkelt inte plats i ett inlägg. Så jag ber att få återkomma.