Äntligen äkta tågluffande

Det var dags att lämna Brno, efter två dagar där. Det var ju inte  någon  av de viktigaste städerna längs vår väg, och visst fanns mer att se, men vi hade  mer som väntade framför  oss.

  Tåget vi skulle åka med var ganska fullsatt redan när det rullade  in på stationen, så några sittplatser fick vi inte. Det blev att sitta på golvet. Och det var det inte  bara vi som gjorde. Äntligen kändes tågluffandet äkta och genuint.

.

Men med lite kaffe i bägaren håller  man humöret  uppe, även om ryggstödet  var hårt.

Väl  framme vid resmålet, gick vi till en servering  på järnvägsstationen för att få lite i krävan, innan vi uppsökte  nattens härbärge.

I väntan på maten stillade Eva-Brita sin nyfikenhet.

.

Staden mötte oss  med blommor där spårvagnen gick ner i tunneln...

.

... och vi möttes  av blommor där vi skulle bo de närmaste fyra nätterna..

Högt uppe på berget och korvhandel på torget

Där uppe på berget finns det en borg med höga  murar.

Men  numera finns det moderna bekvämligheter. Det fanns det inte på  den tiden borgen skyddade  mot fiender, svenska trupper bland  annat. Nu  var det solen som var fienden, så vi satte oss under  ett parasoll och åt  lunch.

Sedan gick vi innanför de tjocka murarna.

...och gick  i de långa gångarna.

... såg silhuetter.

.Det röda ögat.

.

Korvdiskussioner. Korven skulle ju hålla sig ända hem.

Strunt samma varifrån  korvarna kommer, alla korvar är "ungerska".

Tur att damen med röda byxorna var där, hon kunde tolka till tyska.

Korvhandeln avslutas.

Nu var vi beredda att  lämna Brno och fortsätta till nästa stad. Då blev det äkta tågluffande.

Vi sökte oss fram på stadens gator och torg och undrade vilka sevärdheter vi skulle bry oss om

Skulle vi bara ta oss fram  lite slumpmässigt,   skulle vi  gå på någon sorts instinkt, eller skulle vi tjuvtitta i guideboken?  Det blev  nog en salig blandning, kryddad av spontana infall. Sådär som det brukar bli bäst.

Och ibland kliver fotografen åt sidan för att han ser något han vill fotografera.

...och ibland kan  man kanske undra varför.

.

Det  kan ibland bli en antydan till ett självporträtt, även om bara hatten syns.

De här  svarda smiderierna tycker  jag  är fina och de gör sig bra i hårt  motljus.

Mera smiderier.

Plötsligt dök ett salutorg upp. Dottern står där  och avvaktar, för att förgrunden ska fyllas ut lite.

Den häftiga himlen uppstod i  efterhand, när jag drog i  Lightrooms spakar. Bilden blev  mer levande så, och  mer  som jag  minns  verkligheten. Eller som jag vill minnas den.

Samma  torg, samma kyrka, men en annan  effektförstärkande bildmisshandel.

När jag  ändå var i farten fick järnvägsstationen en förstärkt himmel.

En mer verklighetstrogen station, tagen vid samma tillfälle.

Kanske också ett  mer verklighetstroget  torg.

Sedan gick vi upp till borgen, uppe på berget. Ja det fanns en sådan även här, och därifrån kunde vi titta ut över en annan del avBrno.

Fest på torget.

Det var mycket  folk på torget  och sittplatserna var slut, så vi slog  oss  ner  på betongen.

Storebror är duktig och  håller lillasyster sällskap.

Full fart...

Vi kunde inte avgöra om  det var gipsy-swing,  balkan-pop eller  mer slaviskt, men medryckande var det, svårt att stå still.

Sjöng gjorde  de också.

Full fart!

Och så  kom  regnet.

Så vi får  ta korvarna senare.

Det kändes lite absurt att komma till en stad som firar minnet av svenskarnas bortdrivning.

Kanske kan ni  ana av texten på väggen var vi har  hamnat.

Vi var  i Brno. En gång i tiden  bar staden  det tyska namnet Brün. .Också en gång i  i tiden, under 30-åriga kriget belägrades staden länge av  Torstenson och  hans mannar, men till slut bröts  belägringen. Och av det  har det blivit en minnesdag.

Vi var  i Brno. Det  innebar att vi   hade passerat en gräns. Det märktes knappt.

Solen sken på  den kritvita kyrkan.

På torget var det  någon sorts festival, med musik dans och mat.

.

Hade ögonkontakt med musikerna.

Det var fler som hade kamera ,och mycket större än min lilleman.

Om jag nu bara  hittar färgkritorna, blir det färgbilder från torget också.