Schladming - på semester

Vi åkte på alla de fyra sammanhängande bergstopparna (Hauser Kaibling, Planai, Hochwurzen och Reiteralm). Antingen åker man skidor mellan dem eller så tar man skidbussen som ingår i liftkortet.

Enligt turistbyrån så är det Österrikes största skidområde. Här finns några av Europas längsta backar och svåra världscupspister, men de flesta backar är röda eller blå.

"En backe i Sälen är som en transportsträcka i Schladming".

Gondolliften utanför hotellet tog oss ända upp till Planai, alla bergen är ungefär lika höga, cirka 1900 meter.

Tittar man på pistkartan så ligger Hauser Kailbling längs till vänster men när man står på toppen av Planai så åker man till höger för att komma till Hauser Kaibling. Det blir lite mystiskt i verkligheten vilket beror på att man åker runt berget.

Från alla fyra bergen kan man på långt håll se Dachsteingletscher som är 2700 meter hög och är en glaciär.

De tre första bilderna nedan är tagna med iPhone 6 panorama funktion. Behändigt att använda mobilen i skidbacken vilket faktiskt innebär att bilder blir tagna.

I Reiteralm lägger många nationer sina träningsläger och just denna dagen tränade USA tjejerna där inför säsongsavslutningen. Oj, vilken hög fart de har när de kör Super-G i sina tunna trikåer. Det går fort när man ser det IRL, då skall man betänka att det går ändå snabbare när de kör störtlopp.

Om man tar en paus från skidåkningen i Schladming så kan man ta en promenad i byn där det finns lite shopping, restauranger och  och många bagerier. 

Schladming är en trevlig liten by och har t.o.m. ett bilfri torg som ligger till vänster om Martin Luther-Straße. 

Fastän inte Hans var med på resan så fick vi ändå göra en traditionell koll över byns kyrkor.

Byn har två kyrkor, en protestantisk och en katolsk. Nedan ser ni den Evangeliska-Lutherska kyrkan med 1000 platser, Schladming kyrkan är den största protestantiska kyrkan i Steiermark.

Den katolska kyrkan nedan byggdes färdigt 1532 efter tio års byggande. Bredvid den katolska kyrkan ser man den gamla stadsporten ”Salzburg gate”.

Genom Schladming rinner floden Enns som är en biflod till Donau. Vatten från bergen fyller på floden och enligt våra guider har man inga begränsningar på vatten när man gör konstsnö i backarna. Det är bara att "kötta på".

När man tröttnat gå runt så kan man sätta sig på ett av de många bagerierna och kanske äta en tårtbit. De kan sina bakverk och två kan dela på en tårtbit - eller inte.

Valö huvud

De röda klipphällarna, sedan årsmiljoner slipade av västerhavet eviga sjögång är ett naturreservat som lockar till besök. 

Idag blåser det enbart 4-5 m/s och havet glittrar i solen mitt på dagen. Tyckte dessa passade bäst i svartvitt då ljuset var ganska tråkigt.

Jag har återvänt...

Första arbetsdagen  efter semestern är alltid seg men nu är man igång igen. Dessutom verkar det som vår internetuppkopplingen hemma fungerar igen efter lite strul. Vår operatören har nu lagat en kabel så nu skall det vara en stadig signal till modemet.

På fritiden blir det att ”framkalla” bilder från semestern, vi tillbringade semestern på Västkusten och Köpenhamn i år. Ovanstående bilder finns som större bilder i mitt galleri hos Flickr eller Fotosidan.

58-29,32N 11-17,57E (Valö Holme)

En vacker plats att vara på som livsnjutare och fotograf, så det är inte alls konstigt att Gerleborgsskolan i Bohuslän ligger i närheten. På skolan kan man lära sig att göra en och annan tavla i positiv bemärkelse. Efter lärarledda undervisningar i ateljé så är det bara att ge sig ut på klipporna i naturreservatet med färg, penslar och stativ och fånga ljuset.

Under vår dag här har vädret och ljuset skiftat flera gånger. Troligtvis kommer våra minneskort bli fyllda med vackra motiv. En perfekt avslutning på semestern.

(Bilden är tagen med mobilkamera så kvaliteten är sisådär. Den ger en hint om vad som kommer senare 😃)

57-47,54N 11-39,38E (Flatorna).

Vår första riktiga semesterdag tillbringade vi ute på havet, genom att vara fripassagerare på kompisarnas segelbåt. Det är jag som vinkar :-) Tre härliga veckor skall vi ha.

I fem knop tog vi oss från Björlanda Kile till Flatorna där vi ankrade. En vacker ö nära Rörö och Björkö med gäss som skränar och bajsar ner och får som betar bort sly. Jag passade på att ta lite kort utan att störa djurlivet, vill ju inte ha ett får efter mig. Att bli jagad barfota på klipporna var inget jag ville prova på, det löste sig bra utan incidenter.

Färden till hemmahamnen gick långsammare, i snitt 3-4 knop, men det brydde vi oss inte om då vi har semester och ingen tid att passa.