Curaçao #2

Stannar kvar lite till på Curaçao, då dotterns minneskort i kameran innehöll lite fina strandbilder.

Således är det © Julia Kobsa på nedanstående bilder som hon tog på vårt stop vid Playa Kenepa Grandi, jag har framkallat dem i Lightroom på mitt sätt.

Curaçao

Efter att ha känt lite vemod på Haiti så blev Curaçao desto glädjande trots dess lite tråkiga historia. Vi fick lära oss om slavar och hur de bodde samt hur de gjorde uppror mot de holländska plantageägarna anförda av slaven Tula. Man har gjort en film om slavupproret som heter just "Slavupproret".

Förutom nederländska och engelska pratar befolkningen normalt papiamento, vilket är helt obegripligt men roligt att höra. Här nedan ser ni lite anteckningar som är början av en sång, tror jag. Det kanske inte ens är Papiamento?

Washi ki washi ki kalimbamba

Tobo ki washi ki

Alla herrgårdar till plantagen ligger högt så att man får svalka från vindarna men man har också en bra utsikt så att man har koll på vad slavarna gjorde. Än idag, efter flera generationer, är man fortfarande inte jätteglada på holländare.

Curaçao bjuder också på fina stränder och dykvatten.

Från stranden åkte vi till huvudstaden Willemstad där vi gjorde ett besök på Curaçao destillerie, Landhuis Chobolobo, och fick prova likör.

Vi avslutade vår vistelse med ett besök i centrum, mer bestämt i stadsdelen Punda, där arkitekturen är typisk nederländsk, den är extra färgglad då man någon gång på 1800-talet förbjöd vita byggnader då borgmästaren fick huvudvärk av att de vita byggnaderna bländade. Sant eller falskt?

Punda är med på UNESCO världsarvslista.

Labadee, Haiti.

Framme på Haiti fast enbart på en privat strand som hyrs av Royal Caribbean International, vid namn Labadee. Arrendet sträcker sig till år 2050 och man har satsat många miljoner dollar så att deras största fartyg kan komma dit.

Vi blev kluvna av att vara här då allt var så tillrättalagt för oss turister med en mängd saker att uppleva och göra. Det enda vi fick se som var "äkta" var en uppbyggd by där de visade oss hur man gör jordnötssmör och bakade bröd av kassavarot.

Det var rätt skönt att bada efteråt och ta en öl för att bara diskutera,  hur de riktiga invånarna har det efter stormar och fattigdom kan vi inte föreställa oss. Märklig känsla.

Everglades

Nu har vi förflyttat oss från bebyggelsen i Fort Lauderdale och kommit ut till Everglades med alligatorer, fåglar och andra djur. Och för att ta sig fram i vårmarken så fick man åka Airboat som har stora propellrar bakom som för den flatbottnade båten framåt ovanför vegetationen och vattnet. De gick fort men båtarna kändes inte särskilt effektiva.

Vi fick lära oss mycket om Everglades, bland annat det här:

Everglades är inget träsk. (Everglades är en oändlig flod av gräs – hur konstigt det än kan låta).
Alligatorer gillar inte människokött. (De vill ha djur som är lagom stora att svälja direkt, och det finns miljoner alligatorer i Everglades. Det är totalförbud att mata dem för då förknippar de människan som en källa till mat och de rör sig då in mot tätbebyggda områden).

Omgående när vi klev på båtarna så såg vi vår första vilda alligator i vattnet. Under turen fick vi lära oss mycket av alligatorer och vad som är skillnad mot en krokodil. I Everglades finns både alligatorer och krokodiler sida vid sida. En krokodil gillar dock mer salt vatten så de finns närmare kusten.

Förutom kräldjuren fick vi se en mängd olika fågelarter. Nedan har ni en Häger och en Sultanhöna som heter Lucy, måste vara den färggladaste fågeln i Florida.. 

USAs Venedig?

Fort Lauderdale, Florida, kallas även USAs Venedig med över 460 km kanaler och vattenvägar. Sedan 1800-talet har man grävt kanaler och dräneringar för att skapa beboliga ytor.

Vi tog en tur med den gamla flodbåten Jungle Queen för att inspektera kanalsystemet.

Det fanns även en River Queen.

Man kan även ta den snabbare flodtaxin men då missar man en del av den guidade turen.

Vi såg stora palmer som majestätiskt tronar på tomterna där villor för 20-80 miljoner kronor är byggda och fantastiska båtar, värda lika mycket.

Här bor eliten kan man säga. Dock har en del köpt så stora båtar att de ej längre har råd att köra dem. De bara ligger vid kajen hela tiden. Vet dock inte om nedan båtar är sådana.

Självklart så har pelikaner sin plats på bryggor och pålar. Vi såg även leguaner som solade sig i träden.