Vandring i Andorra, dag 1.

Vi flög till Barcelona där vi blev upphämtade med buss som tog oss hela vägen till vårt hotell i byn Soldeu på 1720 meters höjd, som ligger mitt i Andorras Grandvalira skidsystem.

Ladies Alpine Ski World Cup Grandvalira Soldeu hölls här år 2012 och en bit från vårt hotellet var det en större arbetsplats med kranar och maskiner som förbereder målgången utav en tävling då FIS ALPINE SKIING WORLD CUP FINALS (Alpina VM)  sker 11-17 mars, 2019.

Andorra utvecklas snabbt, man har ganska nyligen även upptäckt att man kan tjäna pengar på vandringsturism under sommarhalvåret också, så flera av byarna är väldigt sovande och mycket är stängt.

I våras var vi och åkte skidor i Zell am See men denna gången har vi inte med oss skidor för det är ju sommar nu så det är vandring i bergen som gäller. Våra vänner hade pratat varmt om deras resa till Val Di Fiemme förra året och de tänkte vandra i Andorra detta året, så vi hoppade på tåget och hängde med dem hit. Vandra kan ju inte vara så tufft, jag har sett många fina bilder från olika vandringar på internet. Mysiga stigar, vyer och toppstugor där man kan köpa sig en kall öl. På inrådan någon månad innan resan köpte vi riktiga kängor från Lundhags som vi passade på att gå in på hemmaplan. En bra sula och skaft så man inte vrickar fötterna var viktigt att ha.

Nu var vi på plats och efter frukost fick vi göra var sin macka och kunde hämta var sin påse som innehöll vatten, juice, energibar, frukt och nötter. Detta skulle vi ha med oss på vår vandring, då lunch skall intas uppe i bergen. Det blev sedan samma procedur varje vandringsdag.

Våra båda guider, Susanna och Xavier, informerade oss om dagens vandring till Estanys Siscaro och sa att vi börjar med att gå gemensamt men sedan delar upp oss i en svår och lätt grupp. Det lät bra och sedan började vi gå från hotellet. Det började med en tuff stigning i ca 30 minuter, kanske 100-150 m höjdleds över rötter, sten och berg. Var finns de tillrättade och grusade stigarna jag sett på bild från andra orter?

När Xavier äntligen pausade så sa han att nu kan vi välja grupp för fortsatta mål. Då var jag redan helt slut och svettades ymnigt, det enda beslutet jag kunde ta var att gå med den lätta gruppen, vi skall ju gå 4-5 timmar till. Lätta gruppen skulle dessutom upp ytterligare 400 m, medans den svåra ca 700 m. 

Det visade sig att första stigningen var värst och chockade även de vana vandrarna då tempot var ganska högt och det var hela tiden uppför. Man var tvungen under hela vandringen att vara koncentrerad på var man satte ner fötterna för att inte trampa snett eller ramla. Ibland fick man stoppa på naturstigen och se sig om i det gröna landskapet, växterna som blommade och med bäckarna som porlade. Guiderna sa att snön precis smält bort och växtligheten har exploderat på bara några veckor.

Där nere vid stugan skall vi ta lunchpaus, Cabana de Siscaró ligger 2.145 meter över havet.

Har man gått uppför måste man även gå nedför.

Bara 3 km kvar, dock var det en sista stigning kvar innan mål.

Det var det mycket skönt att slappna av med en öl på After Walken efteråt.

Badbild från "Ärtsjö".

Idag har det varit en värmebölja men tyvärr också en hel del blåst, det har varit en frisk bris på ca 8 m/s som ökat på under eftermiddagen - kvällen. Detta innebär att vi inte har kunnat ge oss ut med båten som vi önskade. Istället fick vi bunkra lite mat och annat inne i Kungälv.  Efter matinköp och andra bestyr stack vi iväg för att bada och äta de inköpta räkorna på någon av alla klippor på vägen ut mot Marstrand. Det blev Instön men tyvärr hittade vi ingen lä någonstans och med svansen mellan benen åt vi hemma istället. Dottern tog sig ett dopp i havet innan vi åkte hem.

Själv passade jag på att bada i "Ärtsjön" igår, foto taget av granngubben.