Samtal
har jag varit på i dag och det känns så bra, det är så mycket som hänt och det är så mycket jag upplevt.
Saker som jag bara stoppat undan och gått vidare med, saker som jag inte bearbetat, de har samlats där i en säck, inget brännbart avfall utan sådant som lagrats för man inte riktigt vetat om var man ska göra hän det. Nu har jag börjat beta av och göra mig av med det, men det tar sin lilla tid att sortera och det finns ett ljus där lite längre bort. Jag ser ljuset och jag känner att det finns hopp.
Inlagt 2011-03-14 22:57 |
Läst 1790 ggr. |
Permalink
Det tar sin tid att bli av med det man burit på länge. Att det finns ett ljus att komma ut i är precis som när natten varit mörk kommer ljuset med dagen. Skillnaden är att det går inte så fort som ett dygn.
Jag tror ingen går på en rak lina genom livet men linan brister olika för oss alla.
Nu önskar jag att du fortsätter bearbeta genom samtal. Jag har en helt underbar psykolog som jag gått hos i många år.
Sköt om dig väl. Kameran kan kanske vara till hjälp. Det har den vissa tider varit för mig.
Din bild är mycket stark. Den visar det att ljuset finns. Hälsningar och kram Gun-Inger
Allt har sin tid och ljuset finns alltid där...även när det är som mörkast ;))