Det var länge sen…

Ja, det var ett tag sen jag var här… Hade inte mycket att skriva om och jag tillhör de som är oförmögna att skryta om sig själv. Häromdagen snubblade jag över Ingers blogg och blev glad och ledsen samtidigt. Glad för att jag inte är ensam med sådana tankar och ledsen för att just ämnet hon tog upp är deprimerande…

Ofta känns det som att vi människor tappade förståndet, men samtidigt skapade vi sådana miljöer och behov att det är nästan omöjligt att fungera utan att förstöra… naturen… djurens miljö… barnens framtid… inte bara på grund av alla de förfärliga krig och utsläppta gifter, men även på grund av våra dagliga vanor…

Vi vill leva La dolce vita! Och det få ”kosta vad det kosta vill”…

Jag vill inte skapa någon tråd för att diskutera detta, jag vill inte heller läxa upp någon eller bikta själv, nej, det är som det är och jag är för liten och har ingen möjlighet att påverka. Jag kan bara sköta mitt med så lite negativ påverkan som möjligt, men det är svårt. Jag måste äta, köpa kläder och vissa prylar för att fungera. Det är ingen ursäkt utan konstaterande. Vi hamnade i ond cirkel…

Samtidigt vill jag inte tänka att det är orättvist att jag lever. I den onda cirkeln hittade någon på kemoterapi, vacciner och hjärtmedicin så jag likt många andra kan leva… Tungt ibland…

Från den mörka sidan min majmånad var väldigt syndig och från den ljusa sidan var jag på en fantastisk akvarellkurs i Norrtelje samt på en mycket spännande resa genom Tyskland… Hur ska vi tänka nu? Avgaser från bilen, även om den är modern och klassad som miljövänlig, inte särskilt grönt akvarellpapper och färger och så vidare… tungt… och hotellnätter, kamera, mat och andra små inköp… Hur ska jag skriva att jag fick mycket glädje som gjorde ont?

Om lösningen var att stanna hemma och äta gröt resten av livet, jag kanske skulle gjort det, men jag vet inte vad som krävs…

I all fall var jag i Norrtälje. Vilket härligt ställe att bo i. Underbar stämning och vackra gamla byggnader runt forsande vatten. Trevliga människor och mycket god mat på de ställena vi fick äta på. Allt gav glädje och belåtenhet för oss båda, mig och min man, som egentligen bara körde mig till akvarellkurs med Stefan Gadnell… (för nyfikna klicka på namnet så hamnar ni på konstnärens hemsida).

Två intensiva dagar med helt annat motiv än jag brukar måla. Spännande och nytt för mig, men så lärorikt! Vi målade hus och stadsmiljöer med cyklar och bilar. Även om jag själv ser mina alster som rena rama katastrofen, så lärde jag mig oerhört mycket. Stefan var väldigt generös med tips och goda råd…

Kort efter besökte vi Bremen. Lite som tre gånger gillt. Innan pandemi besökte vi staden, men det var en hemsk upplevelse. Just den gången verkade det som att deras avloppsystem kollapsade och i hela staden luktade det illa… Omöjligt att göra något eller äta. Andra gången passerade vi staden på väg mot Holland. Tanken var att ta en paus just i Bremen, äta lunch och besöka den historiska delen… Vi hamnade mitt i något evenemang så det var trångt och ovänligt överallt.  Denna gång planerade vi resan till Bremen och med Bremen som huvudanledning… Det gick lite fifty-fifty, vi hade otur med vädret, men allt annat var mycket spännande. Fantastisk stad, hotell, härligt bemötande och underbar mat. Vi navigerade mellan åska och skurarna, men jag är nöjd med resan. Det blev några bilder med :-)

På bilderna en blandning med bilder från Norrtelje och Bremen (mest genom mobilen) och några kursskapelser.

Från Bremen:

Och skapelser från kursen ;-)

syntax 2025-06-07 13:06

Ja, det var länge sedan man såg till dig Halina – kul att du dyker upp igen.
Bilder och akvareller superfina som vanligt.
Men texten... något uppgiven.

En liten kort notation bara.

Varför beter vi oss på detta vansinniga sätt? Svaret är enkelt. Vi gör så därför att vi genetiskt programmerade till det genom sedvanlig evolution - precis som alla dom andra djuren:
När det finns att ta, då tar vi för oss - och vi tar för oss så mycket som tillfället bjuder, precis som alla dom andra. Lätt som en plätt alltså. Det är så ett djur överlever i den fria naturen, och vi är ett djur bland alla dom andra.
Men - nu har vi utvecklat något bakom vårt pannben som inget annat djur har. Vi kan ta för oss på ett smartare sätt - och vi kan göra det i en rent sanslös omfattning.

Antingen sätter vi oss över våra gener, och slutar med detta – eller vi ser till att vi blir avsevärt färre på planeten. Om vi vore, säg en femtedel av nuvarande befolkning, så skulle vi inte ha vare sig några resursmässiga problem - inte heller några miljöproblem. Planeten skulle svälja våra beteenden, basen skulle räcka till.

Svar från Halina Strandskatan 2025-06-10 10:51

Tack så mycket Peter :-) Man blir lätt något uppgiven nu för tiden… Lite för mycket av det onda att ta i… Mest ledsamt är att det är så mycket dumheter och slöseri med resurser som ingen ens reagerar på tills det är något för sent. Egna ålderskrämpor förstärker bara det svarta, men det finns alltid hopp och jag vill tro på att det kommer ljusare tider.
Hälsningar Halina

mombasa 2025-06-07 18:16

Trevliga bilder både foto och akvareller. ( Stefan Gadnell handledde jag när han var lärarstudent en gång i tiden, vi kom senare att arbeta ihop en kortare tid.) Norrtälje är en fin liten stad som blivit stor, en stad jag då och då besöker för att fylla på förråden hos Willys vid Knutby torg, hitta skruvar och annat på Biltema och sånt. Norrtälje har en fin konsthall och Pytagoras industrimuseum är värt en omväg som det heter i turistbroschyrerna.
Nog är vi flera som oroar sig för sakernas tillstånd här på jorden. Och lite färre människor skulle nog vara bra. Skolgång och utbildning för flickor med påföljande arbete lär vara en mycket bra metod för att minska födelsetalen. Sen får vi också komma ihåg att majoriteten av jordens befolkning redan uppfyller Parisavtalet.
Men bra akvarellpapper görs på lump, recycling med andra ord. Så, måla mera.
/Gunnar S

Svar från Halina Strandskatan 2025-06-10 10:52

Tack så mycket Gunnar :-) Det var rolig kurs och Stefan fick mig att våga prova nya sätt att måla… Lite synd bara att det var så kort och vi hade för lite tid att utforska omgivningarna, men jag tyckte mycket om Norrtälje… I övrigt är jag förtjust i sådana småstäder, där allt finns och allt är nära…
Det är inte bara flickor som bär ansvar för födelsetalen, jag tror att det behövs ännu mer en utbildning för pojkar ;-) men jag förstår vad du syftade på…
Hälsningar Halina

TomasKronberg 2025-06-07 21:51

Fina bilder och akvareller, men jag tycker det första fotografiet på hav och himmel är fantastiskt bra... ;-)
Tomas

Svar från Halina Strandskatan 2025-06-10 10:53

Tack så mycket Tomas :-) Bilderna är så kallad turistbilder… Hade ingen möjlighet att få till det bättre då vi hamnade i åskoväder med väldigt korta uppehåll. Bilden med havet gillar jag också, ibland stämmer allt, ljus, tid och sinnena jobbar rätt att resultatet blir njutbar för skaparen och betraktaren.
Hälsningar Hadlina

gunte 2025-06-08 08:45

Otroligt mysigt cafe i gränden och så första bilden förstås, amejsing..
HaD/Gunte..

Svar från Halina Strandskatan 2025-06-10 10:55

Tusen tack Gunte :-) Gillar din fina ord amejsing… Själv kände mig amejsing när jag tog bilden och är glad att det kom fram… Bremen är ganska mysigt… Fina kafeer och restauranger med god mat, vacker park där folk hälsar vänlig på varandra… och naturligtvis den mäktiga historiska delen! I övrigt upplevde jag staden väldigt turistvänlig…
Hälsningar Halina

ehrsa 2025-06-08 10:13

Himmel och hav med en horisont, då är man 'hemma'! Få utsikter slår det.. Ha, Norrtälje är riktigt fint, med en hel del fikaplatser dessutom..
Hälsn!

Svar från Halina Strandskatan 2025-06-10 10:56

Tack så mycket Jan :-) För mig är havet allting… Jag skulle gärna förvandlas till fisk eller annat havsvarelse i nästa skepnad ;-) Det stämmer fika och mat var riktigt riktigt gott i Norrtälje.
Hälsningar Halina

Lena Holm 2025-06-10 20:51

Det här inlägget har jag missat. Lite ovanligt att du visar stadsmotiv och dessutom från två olika städer, samt akvareller med stadsmotiv! De tycker jag att du har lyckats bra med ffa tycker jag att du har fått till ljuset och skuggorna som de faller i en stad med huskroppar.
Hälsningar Lena

Svar från Halina Strandskatan 2025-06-11 08:55

Tusen tack Lena :-) Ja, stadsmotiv är ovanliga för mig, men det var roligt att prova på olika sätt och det blir spännande att fortsätta... Skuggorna och ljuset är viktiga i foto och i akvareller, om de faller fel då är allt fel :-)
Hälsningar Halina

Vibybo 2025-06-14 09:44

Mycket vackert Halina, ja både bilder och målningar. Norrtälje ser nog vackrast ut. Lev enkelt och fundera inte för mycket!

Svar från Halina Strandskatan 2025-08-04 11:23

Tusen tack Stefan :-) Hoppas du har en fin sommar... Jag var inte så aktiv med fotande och det sociala, därför min sena svar. Det har du rätt i, det enkla är ibland det bästa.
Hälsningar Halina