Blue for you

Såhär heter min ros, Blue för you och jag tycker att det är vackert namn och passande till dagens blogg. Jag är också lite blå i denna tiden på året, när kreativiteten likaså solen lyser med sin frånvaro…  Allt känns direkt mycket tyngre och större på något sätt. Tänder ljus och andra lampor med rädslan om kommande elräkning då vi bor i el område fyra. Eldar i kaminen och försöker hinna med något under de få ljusa timmar, som i år inte är särskilt ljusa då det regnar mest och mörka moln hänger konstant. Verkligen blågrå för det mesta.

En del av er gläds av kommande jul och jag önskar er en fin och glädjefylld jul med mycket ljus!

Själv slutade jag fira för några år sen… och bara väntar tills den mörka perioden försvinner och dagarna fylls med nytt ljus och nya äventyr.

Tur är att Maluszek håller oss sysselsatta. Han blev vansinnigt bra jägare och kommer dagligen hem med döda och levande feta möss. Vi fick köpa extra musfällor för att den rackaren kan släppa de vart som helst och när som helst… Katterna är egentligen inte alls mysiga, de är hårda rovdjur med ljuvligt ansikte som bedrar… Men vi älskar vårt lilla odjur och lärde oss fånga möss.

Som jag skrev i början är kreativiteten på botten, så de flesta bilder är gamla, utom solnedgång, den fångades för en eller två veckor sen…

Ja, man blir blå inte bara på grund av mörkret, det räcker att öppna dator och läsa nyheterna. Elände efter elände, krig på flera håll och alldeles för mycket hopplöshet. De utvalda fajtar egoistiskt bara om maktpositioner med falska lovord till sina väljare… Priser på allt steg betydligt mer än det brukar. Ibland känns det som att världen är i gungning och när som helst kan explodera. Ibland orkar jag inte ens att uppdatera mig och stänger dator för längre perioder.

Som ni vet målar jag akvareller och även på den fronten fick jag också först en smäll men sen en trevlig överraskning. För ett tag sen köpte jag ett stort block av italiensk papper Magnani 1404. Magnani är Europas äldsta pappersbruk med anor, många historiska dokument är skrivna på papper från Magnani. Men mitt block visade sig felaktigt. Eftersom det gick ganska lång tid sen jag köpte det, suckade jag bara för att jag hade ingen rätt att göra reklamation. Men jag skrev till själva företaget eftersom felet var så pass omfattande och det kunde varit fler som råkade köpa fellimmat papper… (och papper är inte billigt idag). Nästan omedelbart fick jag ett fint svar och ursäkt, till och med de vill skicka ett nytt block! Det är en fin ljusglimt, oavsett om något block kommer eller inte…

Novemberkänslor...

Vi fick några väldigt kyliga och krispiga dagar. Igår visade termometern nästan 8 grader på minussida, brr. Trots det var ljuset så vackert och solen tittade fram då och då mellan molnen. Sådana dagar lockar till promenader, särskilt att det också var vindstilla.  

Häromdagen var en aning mildare då vågade jag mig på en längre sväng genom hagarna till havet. Kossorna och fåren är borta nu och allt är öppet och inbjudande. När jag prasslade med kameran kom Maluszek och följde efter. Han är en märklig katt, följer efter mig som en liten hund. Det är roligt och han får mig att skratta. Han reagerar när jag ropar och vill alltid leka kurragömma eller dra en pinne, snöre, beror på vad vi hittar. Olympus blev lite sur för att vi var ute för att fota och inte tramsa med katten, men han fick några makron med fina blå bär på en taggig buske och lite annat, så det blev ok. Maluszek och jag tramsade en stund och vi blev trötta. Jag ville längre bort till Kohallen och på stenarna, men sansade mig. Där är alldeles för öppet och många rastar nu sina hundar på hagarna och släpper dem lösa även i naturreservatet. Det kan vara för farligt för Maluszek, öppet och ingen skydd, vi vände hem.

Maluszek bli alltid överlycklig, när jag har tid att leka med honom. Men han har mycket frihet också och kan göra vad han vill. Han besöker grannar och charma de. Leker med allt han kan komma åt, särskilt tyger och allt som liknar tyg.

Det sägs att nyfikenhet kan döda en katt och Maluszek fick erfara att det inte alltid är så bra att vara nyfiken och snoka hos grannar. Det var någon gång i vecka, han kom inte till maten på kvällen och inte på hela natten. Vi gick ut och letade på kvällen. Vi trodde bara att han träffat en katt och att de båda sitter och utmanar varandra i buskarna. Men ingen Maluszek någonstans… Jag hade en sömnlös natt. Tidig på morgonen gick jag runt och besökte alla möjliga platser han brukar leka i. Knackade till grannarna. De sa att det var en fin räv i närheten. Jag stelnade. Kunde Maluszek stöta på en räv?! Kändes inte bra… Minus sju grader, kallt och obehagligt, man jag fortsatte min runda och hittade inget.

Jag kom hem och skickade sms till grannen med frågan om kanske de såg honom någonstans. Efter cirka en och halv timme kom sms att katten var instängd i deras garage. Jag passerade det fler gånger, men Maluszek måste varit rädd och tyst. Stackaren var inlåst nästan ett dygn. Efter ett sådant äventyr sov han många timmar hemma. Idag såg jag honom på taket ;-)

Bilderna är från olika tillfällen, men även från senaste promenader.

Akvarellerna väntar på att bli fotade ;-)

Uppdatering...

Mörk, mörkare och ännu mörkare blir det … Så är det vid den tiden på året. Lovade mig själv att hitta så mycket fotoljusglimtar eller fotoljusa stunder som det bara går i höstmörkret, men det blev svagt resultat.  

Oktober som var mycket vacker, varm och ganska ljus försvann bara för mig. Jag fick hjärnsläpp och tryckte på fel knapp en fin oktober dag och sen tog det mer än en månad att försöka ställa saker och ting till rätta. Det gick inte, trots att det finns konsumenträtt, lagar och regler. Jag råkade på en ordentlig ekonomisk och psykisk smäll. Samtidigt fick jag en läxa att man idag måste kolla noga och ordentligt på sidorna man handlar ifrån… Sitter idag med oanvändbara dåliga varor som för alltid blir en påminnelse att mycket i världen är inte rätt… Handlade hos ett droppshiping företag helt enkelt utan att veta om det eller utan att kontrollera… Jag råkade ut för bedrägeri…

Som sagt trots alla rättigheter man har som konsument, råkar man beställa på fel ställe finns det ingen hjälp att få, och jag orkade inte fajta mer... fick bita ihop, betala fakturan och var helt slut och dunderledsen.  Hamnade i tillstånd där allt var svart och orkade knappt fixa mat.

November kom smygande och det finns väldigt få ljusa timmar. Utnyttjar de till måleri och efter lunchen försöker ta Maluszek och Olympus på en promenad. Maluszek blev kaxig och tar sina rundor själv och ibland försvinner han någonstans långa stunder på dagen och på natten. Olympus var inte heller samarbetsvillig och jag fick kämpa hårt…

Några fotostunder blev det ändå och några bilder till bloggen med…

och akvareller:

Tiden går...

Hösten är sen i år. Jo, den är här i kalendern, men inte ute i naturen än… Fortfarande mycket grönt, rosor, dahliorna,  och luktärtor blommar för fullt. Mycket annat smått med och gräsmattan växer så det knakar… När solen skiner då har jag nästan sommarkänsla, varmt och behagligt… Borde börja ordna i trädgården till vintern, men väntar… jag hinner…

Vid stranden på flera ställen blommar triften igen och de senaste vindstilla dagar var det många badare och även en segelbåt… Jag kunde gå barfota.

Olympus fick lida denna sommar då jag var upptagen med renovering och måleri, men vi är på g… Jag tar honom med mig till stranden och vädrade även tele och makro. Några bilder blev det. Framkallning visar om det är något att ha. Ibland är jag för kritiskt, ibland behövs lite avstånd och ibland landar allt omedelbart i papperskorgen.  

Maluszek är ute på långa rundor eller utforska sviskonträd och taket. Han trivs nu i lite svalare, men behaglig tillvaro. Jag förstår det. Han har en fin, tjock, tät päls så nu kan han vara ute, springa, hoppa och leka utan att svettas rejält och det är roligt att se. Han är väldigt energisk och smart. Jag är glad att han hittar sätt att anpassa sig och fungerar med oss alldeles utmärkt. En liten vilding eller en glad bomb. Det finns ingen dag utan skratt här. Maluszek framkallar det så lätt så fort vi vaknar… Vi älskar honom och vi känner att han älskar oss tillbaka. Då och då får vi en mus som present, levande eller död vid bilen. Han lämnar alltid ”presenter” vid bilen.

Tiden går fort, men min förmåga att bestämma över saker försämrades och jag grubblar fortfarande om jag ska fortsätta med en del sociala medier eller stänga det för gott… Var med i en del fotomedier, men det gav ingenting och jag gick ur. Raderade medlemskap och saknar inte det. För mig är det obehagligt att skryta om sig själv eller att ta del av andras överdrivna om inte falska framgångar.  

Jag får grubbla lite till över facebook. Där har jag några akvarellgrupper och en del trevliga bekanta, men… men det finns många men… Allt ändras så snabbt.

Människor är olika och en del ”framgångsrika” på olika sätt. En del har exhibitionistiska drag och en del är eremiter. Jag tycker bara att kontakt med andra borde vara respektfull och ömsesidig. Det finns uttryck för de som gapar mest likaså inte allt som glittrar behöver vara guld… 

Bloggen blir kvar.

och akvareller:

September...

Utanför fönster är det ruggigt idag och det är bra, då har jag lite tid över för ”burken” och annat som har med det digitala att göra. Tänker att bara för några få decennier sen såg världen helt annorlunda ut och idag är vi så uppkopplade till det ena och det andra så det är nästan skrämmande.

Det finns vitvaror som ”pratar” och andra Siri eller Ida-AI hos många hushåll. Ibland är det svårt att ta i, även om jag själv alltid gillade datorer och är väldigt förtjust i alla smarta lösningar som underlättar vardagen. Ibland är det ändå för mycket av det automatiska, som till exempel kundtjänster hos olika företag. Man behöver hjälp med något litet, men svårt att beskriva, då är det många uppförsbackar och svåra digitala strapatser innan man når en människa… som om att kontakta Postnord eller vård. Dessutom den jag mötte sist var ändå bara en som trycker på knapparna och svarar med upplärda fraser… Det löste sig lyckligvis för min del, med mitt lilla problem med försening av försändelse, men jag undrar då och då hur bemöts och behandlas människor som inte har dyra telefoner och datorer med alla de appar som spökar och vill något hela tiden.

Hoppas även ibland att utveklingen saktar något, pausar lite så man hinner lära sig att leva med de olika finneser och hantera varandra… Idag känns det som att nyköpt kamera, bil, telefon, dator eller frysskåp redan dagen efter är gamla. Lite sjukt om ni frågar mig.

Jag gillar nya moderna saker men ser ingen anledning att göra sig av allt som är användbart och fungerar bra. Byta bara för att det finns nya med Wifi???? Dessutom, behöver ett frysskåp eller en tvättmaskin Wifi? Kanske det, men jag har ingen användning av det. I och för sig de nya vitvarorna är miljövänliga och drar väldigt lite ström. Lyckades till slut hitta ett frysskåp som var utan Wifi och hade mått och det antal lådor jag ville…  

I bilen är det också en bunt finesser som man skulle gärna skippa, men samtidigt många är helt fantastiska. Särskilt i de nya bilarna. Vi bytte bil nyligen och har det roligt att lära sig hantera alla raffinemang som finns där… Dessutom kan bilen köra själv och tvärbromsar när något inte stämmer enligt hans sensorer…  och alla roliga saker som  massagesäte även för passagerare, display som en tv med internet och AI-Ida naturligtvis, ljuvligt ljus och ljud och massa annat… ja, jag vill inte bli gammal… jag vill hinna se mer ;-) bara lite långsammare hahaha

Och Maluszek… den skurken kom i morse med en levande mus! Vi fick jaga den alla tre och Maluszek tyckte att det var mycket spännande och roligt att vi äntligen fattade och lekte ihop…. Han fångade den fler gånger och släppte i samma ögonblick. Våra gamla katter tog de i alla fall och sprang ute för att äta musen. Maluszek bara lekte… Det tog en halv timme innan vi fångade stackars musen och släppte i trädgården. Det regnar så katten sprang inte efter. Han gillar inte att vara blöt om tassarna.

De senaste dagarna blev väldigt somriga och det blev några promenader till stranden och jag hann även fota några av mina senaste akvareller…