Min befängda ambition att bli lika cool som Vivian Maier

Vi älskar nog alla Vivian Maier. För hennes bilder, inte minst hennes många självporträtt. Men också för mysteriet hennes liv och fotograferande var. Om någon som läser det här ännu inte har sett filmen om henne (Finding Vivian Maier) är mitt enkla tips - gör det!

I våras tog jag ett självporträtt i ett fönster och då föddes en idé i mitt huvud. Jag ville ta en bild, ett självporträtt i Vivian Maier-stil. Som en hyllning eller så. Men också som ett kul projekt. Analogt. Rolleiflex så klart. Den där första bilden ser ni här nedanför.

Censuren syntes dock i bild och tyckte inte den var till sin fördel. Så kallad självcensur således. Censuren heter Kate, är min fru och har fel. Hon är så klart lika söt som vanligt. Men nog om det! Åter till min jakt på Vivian Maiers coolhet.

Under en tid hade jag ögonen med mig och registrerade platser där en bra speglingsbild möjligtvis kunde skapas. Det visade sig svårt. Det är mycket som ska stämma. Till slut gav jag mig ut med min vanliga kamera för att prova olika platser. 

Som ni ser finns det utmaningar. Speglingen måste bli skarp. Ljuset måste ligga rätt. Man kan ju heller inte bara komma tillbaka till en plats och tro att ljuset ska vara likadant. Här några fler bilder. Jag försökte ta ut svängarna. Det gjorde Vivian Maier.

Den här sista blev ju tydlig och bra men bygger på att den där ljusgluggen i ansiktet finns där en annan gång. Jag bestämde mig i stället för att göra mitt skarpa försök vid den där första platsen från i våras. En ganska tråkig plats men bra om man vill ha en ren bild. Det kändes som en god idé. Man ska väl lära sig stå innan man börjar springa? Så jag lånade en Rolleiflex av en god vän och gick dit när ljuset var rätt. 

Så här är den! Min hyllningsbild till Vivian Maier. Jag är hyfsat nöjd. Lika cool som henne är det emellertid omöjligt att bli. För även om jag håller på med det här i flera år och tar massa bra självporträtt så är ju det redan gjort. Men framför allt så gjorde hon det utan att posta något blogginlägg på Fotosidan om saken. Inte ett pip på Flickr, Facebook eller Insta heller. Faktiskt helt utan att söka uppmärksamhet över huvud taget. Hon gjorde konst för konstens skull. För sitt eget behov av att skapa. Precis som det ska vara. Då är man cool på riktigt.

23 Pizzahak

I veckan körde jag bil från Stockholm till Boden och tillbaka. 200 mil inklusive lite omvägar. Min son har bott däruppe ett antal år men är nu på väg att flytta hem. Han behövde hjälp med att köra prylar och min kassa rygg behövde en anledning att stanna ofta. Läge för ett fotoprojekt alltså!

Jag bestämde mig för att fotografera Pizzerior. Dessa fantastiska vattenhål runt om i landet. Dessa oumbärliga källor till glädje, fibrer och vitaminer. Hur skulle man ens överleva utan dessa ursvenska italienska inrättningar? Jag åt bara vid en av de tjugotre och då valde jag kycklingpasta så jag kan inte recensera kvaliteten på själva pizzorna. Däremot så får jag säga att jag är ganska förtjust i utseendet på många av ställena. Jag presenterar bilderna från söder till norr med start i Tierp och den nordligaste är från Boden. Mina personliga favoriter är 6,7,9,19,20 och 21. Vilka är era?

1. Svanby Pizzeria, Tierp.

2. Robertos Pizzeria, Hudiksvall. (Den här kanske är nedlagd? det kändes så.)

3. Harmånger Pizzeria.

4. Gnarps Pizzeria.

5. Pizzeria Rimini, Njurunda. (Det blev många trevliga samtal med nyfikna pizzeriaägare. Som den här mannen i Njurunda.)

6. Nolby Pizzeria & Grill, Kvissleby. 

7. Viola Restaurang & Pizzeria, Sundsvall.

8. Pizzeria Kuben, Sundsvall.

9. Pizzeria Indiana, Sörberge - Timrå.

10. Viva Napoli, Härnösand. (Här stötte jag på en kusin som såg mig stå och fotografera vid E4an.)

11. Pizzeria Pinocchio, Härnösand. (Pinocchio talar sanning.)

12. Pizzeria Mamma Mia, Örnsköldsvik. (Här åt jag. Fast på nedvägen, två kvällar senare.)

13. Pizzeria Castello, Örnsköldsvik.

14. Blå Kiosken, Nordmaling.

15. Pizzeria Tre Kronor, Nordmaling.

16. Sunrise Pizzeria, Nordmaling.

17. Tre Kronor, Hörnefors. (Det regnade tokmycket. Jag borde använt längre slutartid.)

18. Milano Pizzeria & Grill, Umeå. (Det vräkte ned! Jag tog faktiskt några bilder utanför bilen också men den här blev bäst.)

19. Pizza Rapido, Sävar.

20. Lövånger Pizzeria & Grill. (Det här är en favorit. Pizzeria och Bussgods liksom. Landet måste fungera.)

21. Marco Polo, Hortlax.

22. Pizzeria Porsnäskiosken, Norrfjärden.

23. Pizzeria Take-Off, Boden. (Jag älskar Take-Off loggan. Den känns så härligt handgjord.)

Har du ätit på någon? Berätta gärna! Själv åt jag på Mamma Mia i Ö-vik. Tog som sagt ingen pizza utan valde Pasta Pollo vilket var smaskens!

Somliga märks mer än andra.

Min rubrik säger givetvis ingenting nytt. Men ibland blir det lite lustigt ändå.

I maj förra året var jag i Rom och fotograferade och på förmiddagen en 17:e befann jag mig vid centralstationen Termini. Jag spenderade en timme eller så med att plåta folk däromkring. Bland många andra tog jag en bild på en rödhårig kvinna som kom gående åt mitt håll. Henne ville jag ha en bra bild på!

Men bilden blev medioker och en stund senare tog jag tunnelbanan därifrån. Jag åkte till stationen Cirpo och sedan spenderade jag dagen med att fota i området norr om Vatikanstaten. Tidig kväll kommer jag ned till Peterskyrkan och vem dyker upp där om inte den rödhåriga kvinnan! Av alla dessa människor jag fotade vid Termini 6 - 7 timmar tidigare var det nog inte jättemånga jag skulle känna igen på en gång. Ny chans alltså! 

Inte heller den här bilden blev någon kioskvältare men ändå en förbättring. För mig är det ändå en rolig historia. Jag tog en omväg till Peterskyrkan medan hon gissningsvis gått via Colosseum och Pantheon dit. Innan dess har hon checkat in och lämnat sin ryggsäck på hotellet. Jag var glad att få en andra chans och jag tycker mig ana ett leende hos kvinnan. Hon var nog glad över att återigen bli uppmärksammad av den där stilige fotografen som hon kom ihåg från Termini!

/Anders