Barcelona 2025. Bland ficktjuvar och turisthorder.

Jag var nyligen i den Katalanska kuststaden och fick vara med om både det ena och det andra. Låt mig berätta! 

Det började omtumlande. Barcelona har ju ett rykte om sig att ha stora problem men ficktjuvar. Det visade sig stämma. Redan innan jag kommit på tåget mot centrum hade jag blivit av med både plånbok och telefon! I en hiss blev det trångt och rörigt och naivt nog hade jag grejerna i mina fickor. Ha inte det, är mitt enkla råd. Det hela löste sig dock. Jag upptäckte stölden och fick tillbaka både telefon och plånbok. Men om ni åker dit - låt ingen röra dig, hjälpa dig med väskor etc. Ha ögonen öppna. Visa att du ser dem. (Männen här nedanför har givetvis ingenting med ficktjuvar att göra.) 

Mitt syfte med resan var för ovanlighetens skull inte fokuserat kring gatufoto. Men det blev trots allt en hel del av den varan. Jag kan tyvärr inte påstå att jag var särskilt framgångsrik men en del hyfsade blev det. Jag har bara snabbt kollat igenom bilderna och gjort iordning sju för det här blogginlägget, en bild per dag. Kommentera gärna!

Den andra saken jag vill ta upp är massturism. Det här är ju ett allt mer aktuellt ämne och i Barcelona har det, precis som på Mallorca osv, protesterats en hel del på senare tid. Folk har ingenstans att bo. Besökare kan inte bete sig. Så varför åkte jag dit? Det enkla svaret är - för en konsert! Jag hade tänkt åka till Madrid men mitt favoritband spelade i Barcelona och jag var ärligt talat nyfiken på att besöka staden igen. Jag var där för sexton år sedan. 

Och det är skillnad! Jag upplevde, precis som i Rom för ett par år sedan, att det är mycket fler turister. Utanför Sagrada Familia, Casa Mila, Coloseum och Pantheon ringlar köerna långa på ett sätt det inte var för en del år sedan. Även vid mindre sevärdheter är det fullt med folk. Guider överallt. Är det ens kul?

Vad kan man göra åt saken? Inte vet jag. Men jag förstår att invånarna tröttnar. Kanske resa off-season om man vill se sevärdheter? Bara bo på hotell. Ägna sig mer åt att uppleva staden som helhet och mindre att bocka av listan från guideboken? Försöka visa lite folkvett och inte springa omkring halvnakna i stan när invånarna ber en låta bli?

Bilderna i det här inlägget är tagna med min ganska nyinköpta kamera. Den hajpade Fujifilm X100VI. I bilden ovan står jag med den och funderar på om jag ska byta. Jag gillar den och ogillar den. Vi får se..

/Anders

Somliga märks mer än andra.

Min rubrik säger givetvis ingenting nytt. Men ibland blir det lite lustigt ändå.

I maj förra året var jag i Rom och fotograferade och på förmiddagen en 17:e befann jag mig vid centralstationen Termini. Jag spenderade en timme eller så med att plåta folk däromkring. Bland många andra tog jag en bild på en rödhårig kvinna som kom gående åt mitt håll. Henne ville jag ha en bra bild på!

Men bilden blev medioker och en stund senare tog jag tunnelbanan därifrån. Jag åkte till stationen Cirpo och sedan spenderade jag dagen med att fota i området norr om Vatikanstaten. Tidig kväll kommer jag ned till Peterskyrkan och vem dyker upp där om inte den rödhåriga kvinnan! Av alla dessa människor jag fotade vid Termini 6 - 7 timmar tidigare var det nog inte jättemånga jag skulle känna igen på en gång. Ny chans alltså! 

Inte heller den här bilden blev någon kioskvältare men ändå en förbättring. För mig är det ändå en rolig historia. Jag tog en omväg till Peterskyrkan medan hon gissningsvis gått via Colosseum och Pantheon dit. Innan dess har hon checkat in och lämnat sin ryggsäck på hotellet. Jag var glad att få en andra chans och jag tycker mig ana ett leende hos kvinnan. Hon var nog glad över att återigen bli uppmärksammad av den där stilige fotografen som hon kom ihåg från Termini!

/Anders

Stadsteatern - En bildserie

Ingen av de här bilderna är tagen på Stadsteatern. Men loggan på Kulturhusets fasad syns i alla bilder så de hänger ihop på ett bra sätt. Jag gillar stämningen. En snabbt fotad serie som jag inte har så mycket att säga om utan bara vill visa upp. /Anders J

GF-spaningar. Del 5. Speglingar.

Speglingar! En härlig lekkamrat när man är ute och plåtar.

I mitt gatufotande siktar jag på att komma nära människan, uttrycket, attityden, känslor, stämningar. Det är målet. Men det finns ju massa annat kul att leka med på våra gator. Mer ytliga saker. I tidigare bloggar har jag exempelvis kollat på färg- och mönsterkopplingar. Speglingar i alla dess former är också en rolig sak att ha koll på. Ibland får man ändå uttrycket på köpet. Här följer lite speglingsbilder av olika slag. Ibland är speglingen själva bilden och ibland är den en bisak. Men den adderar alltid något i ens bild.

Jag har inte så mycket mer att säga om speglingsbilder egentligen. Det är ett av många medel för att ta bilder som i bästa fall berättar något om människor. Eller hundar. :)

Det var allt för nu, tjenahej! / Anders

GF-spaningar. Del 4. Ögonkontakt.

Ögonkontakt i gatufoto. Här går åsikterna vitt isär. För en del är det svartlistat medan andra inte ens gör något större skillnad på gatufoto och gatuporträtt. 

Själv föredrar jag klassiskt obemärkt gatufoto där fotografen lyckas vara nära men ändå osynlig. Där man som betraktare får ett äkta, oförstört, ögonblick. Candid Photography. Uppriktigt fotografi. Det har så klart ingenting med dolda kameror att göra!

Men med det sagt så gillar jag även spänningen i den där första millisekunden av ögonkontakt. Ibland söker jag den till och med. Det kan många gånger vara en blick in i kameran som gör bilden. Men det får inte bli för mycket eller för ofta. Lagom är bäst! Här följer några bilder från Stockholm.

Många av bilderna den här gången är fotade genom fönster och som av en händelse kommer det handla om speglingar nästa gång. Så det kan bli! :)

Ha det gott! Tjenahej. / Anders