Hur blir man en känd fotograf

Vi gömmer oss, det finns säkert storheter här på Fs som mycket väl kan bli kända. Men många kanske inte vågar sticka ut Jag är bra  för många bilder är enligt mitt tycke bra en del mycket bra.

Men vad krävs då? Arbeta mycket med bilder och skapande.

Ambitioner.

Kontakter någon som hjälper till att träffa någon bildredaktör.

Nätverk kanske överreklamerat.

Sticka ut egen idé

Att vara rätt i tiden

Finns det mer man behövert tänka på /bert 

Det är de misslyckde bilderna som får pris.

Jag spinner vidare på temat dåliga bilder, inte bara mina utan även andras bilder som jag tycker är dåliga, men som blir belönade med priser. Jag måste fråga: Vet någon var gränsen går mellan en dålig och en bra bild? Om man ser prisbelönta bilder som Årets bild ,av givetvis kända och aktiva fotografer, blir bilden belönad för att fotografen är känd eller finns det något i bilden jag inte känner till ? Kort sagt, en del anser jag är skitdåliga och jag skulle slänga dem direkt. Tänk om  jag därför, på grund av min okunnskap, slängt bilder som kunnat bli prisbelönta.

Sitter och bläddrar i tidningen Foto som jag tycker är experter på att samla på dåliga bilder. Nummer 5, 08  bild nummer 2 och nummer 4 .Är det bra bilder? Givetvis kommer många att säga att det är det. Förklara då gärna varför.

En annan reflektion är, när nu fabrikanter av digitala kameror ansträngt sig för att tillverka ett redskap för att avbilda med och när det är praktiskt omöjligt att misslyckas,varför jobbas det så hårt för att ta bilder som inte föeställer något eller förvränger verkligheten eller miljön som bilden är tagen i. Att det är den nya trenden det förstår även jag, men är skolorna nu anhängare till att förvränga verkligheten så mycket att den inte går att känna igen. Varför även här. 

Troligen har jag missat mycket i mitt resonemang men att ta vackra bilder känns inte nödvändigt om  man vill komma någonstans,det känns onödigt att kasta bilder och köpa dyra kameraprylar med så hög precison.

Jag laddar in 3 bilder som kanske är prisvärda. En bild föreställer 2 konstnärer som  möts, en annan är Almarna i Kungsan, den tredje är mål i fotboll. Ingen skulle platsa i Tidningen Foto/bert

Tv tittande

Det var länge sedan och det har hänt en del sedan jag bloggade sist.Tyvärr gäller det inte så mycket mina bilder som fortfarande är alldagliga och ibland riktigt dåliga. Ja nu jämför jag med dom fantastiskt fina bilder man ser både här och på andra bildsidor. Om sanningen skall fram så bryr jag mig inte om det, för jag får så många andra "högtidsstunder" med mitt fotograferande. Till exempel går jag fram till någon intressant person och hälsar, hej jag är fotograf kan jag få komma in här. De flesta är trevliga och mycket vänliga och frågar sällan för vilken tidning jag arbetar. Det räcker med att jag lägger bilder på Webben som upplysning. Visserligen har jag presskort och arbetar för någon uppdragsgivare ibland. Men de flesta bilder jag tar kommer alldrig ut ifrån min dator. Jag tror att fotograf har blivit ett yrke att räkna med igen.

Jag fotograferar för mitt höga nöjes skull och för att jag träffar så många trevliga människor..

Bilden ovan är iallafall ett försök att tala om att så ser hustaken ut i Barcelona man ser på TV och naturigtvis på fotboll Men alla Spanska lag spelar inte bra fotboll men fortsätter ändå.  Alla fotografer tar inte bra bilder men fortsätter ändå./bert

Lämnar Spanien

Det är färdigt jag lämnar spanien för att leva i Sverige under sommaren. Jag tror att det är skönare. Klimatet här är tufft sommartid mycket folk och värmen tryckande. De flesta svenskar som lever här vintertid åker så här års mot hemlandet.

En fanastiskt rolig tid med att utveckla en tidning, samtidigt är man alltid upptagen. Var det så jag ville att mitt foto skulle bli? Jag vet faktiskt inte, men mycket erfarenhet av foto av alla slag har det blivit. I dom 6 nummer jag fotat i har det bublicerats c:a 200 bilder. Många är så här i efterhand tekniskt sett dåliga foton. Ibland undrar jag varför. Svaret är att jag inte behövt jämföra och att behovet varit så stort.

Jag skall väl inte gnälla men min självkritiska ådra (om jag får kalla den det ) mår bra av att se i backspegeln, önskemålet var faktiskt att träna mig på att ta bra fotbollsfoton,det fick  jag tillfälle till eftersom jag skulle ansvara för sportsidan. Fotboll Handboll gick väl hyfsat men Golf det gick inget vidare. Sporten har en tendens att bli tråkig och det är inget bra för en fotograf.

Tålamod som en "fågelfotograf "har jag ju inte så dom bilder som skulle visas i tidningen kom bort jag ville helt enkelt inte publicera dessa. Men fotboll och handboll gick bättre. Nu åker jag hem och försöker ta mig upp till fjället och fiska lite med min kompis.

Sport och finess

Ibland älskar jag mitt jobb. Efter ett mödosamt arbete med att bli (acreditado) vilket inte är det lättaste när man skall göra en enstaka intervju eller bevaka ett större evenemang.Första gången det hände var mötet mellan Sverige och Spanien i Madrid i höstas. Svenska fotbollsförbubdet har ju sin egen prioritets ordning och i den ingår absolut inte jag.

Däremot fanns det ett antal Expressens och Aftonbladets direktörer Vilket resulterade i att vi mindre blaskor som ville bevaka och plåta inte fick plats. Det händer ofta särskilt här i Spanien där varje plats mycket noga skall bevakas. Vi som plåtar och skriver får själva stå för den bevakningen. Att komma viftande med ett Presskort har sällan någon effekt. Här gäller bara ett skriftligt brev från pressanvarig.

Naturligtvis kan man med Presskortet komma in på dom lokala evenemangen, men så fort det gäller penningbaserade stormatcher som håller sig i närheten La Liga får man vara ute i god tid. Hur som helst Real Musrcia CF tillhör det övre skiktet och har möjlighet att kvala upp till den högsta ligan. Pampar med vackra damer sitter uppklädda på Vip läktaren medan vi fotografer och skribenter står i kö för att bli insläppta och möstras misstroget. När man äntligen fått sin väst och blivit insläppt till kanten av den gröna gräsmattan, är man ständigt bevakad av vakter som försöker hindra arbetets gång. Man blir såsmåningom ganska skicklig på att överlista vakterna för att få en bild på någon av spelarna eller bossarna. Det är nerven som jag tycker om,jag borde slutat med det för länge sedan men det är ju så dj roligt.

Denna söndag var det speciellt jag skulle få en intevju med en ung proffspelare från Sverige och spelat i 3 år för Murcia och lägg namnet Svarta Pantern på minnet för det är hans smeknamn. Han heter Henok Goitum och är född i Stockholm Han beskrivs som en efterföljare till Slatan. Det tycker han inte om att man säger, men det kan han kanske få finna sig i.Efter många och krångliga turer fick jag några minuter med honom. Mycket sympatisk 23 åring som har siktet inställd på Landslaget. Trivs och bor i Murcia men åker hem till Stockholm någon månad på sommaren. Han har en lysande  framtid som proffs framför sig och vi hade en fin pratstund Hela tiden bevakade av vakter.

Matchen hur gick den jo Murcia vann hemma i den nya stadion med 80 000 på läktarna med 1-0 mot Valencia.