Äntligen kom den stora dagen!

Three – two – one … och så hörs ett kraftigt muller och MASER 12 lyfter. Det är dags för höjdpunkten på två och ett halvt års förberedelser. Många sena kvällar har tillbringats över konstruktion och montering, många papper har vänts och möten har hållits. Vi har letat ny teknik och vänt och vridit på varenda del.
Forskargruppen har åkt fram och tillbaka mellan Marseille och Solna för att göra breadboardtest efter breadboardtest för att förfina experimentet in i det sista. Vi har testat och testat, med vibration, temperatur och i vacuum så att allt skall hålla. Och nu sitter vi alla i ett kontrollrum 50 meter från en startande raket och håller andan i spänning. Skall det lyckas?

Detta är inte min bild. Men eftersom jag har lånat ut min kamera så får den komma med ändå. Olle Janson har riggat och vår kollega PH tryckte på fjärrutlösaren vid rätt tillfälle.

Operations officer fortsätter räkna: one, two, three… ten seconds* pip*, twenty seconds *pip*, spänningen är total. Första steget har brunnit ut, andra steget har tänt. Allt går efter plan.

Motorseparation. ”Jojon” aktiveras. Två tyngder i långa linor som lindas upp och stoppar raketens rotation på samma sätt som en skridskoprinsessa avslutar sin piruett genom att sträcka ut armarna.
Rate-controlsystemets gasdysor finjusterar bort det sista spinnet med en liten tryckpuff och jag ser Microgravity-signalen tändas på min skärm.  Payloaden svävar fram stabilt i en kastbana högt ovanför atmosfären. Högre och högre.

Nedräkningen har varat i flera timmar. Vi har kollat alla parametrar, syrgasnivå, förvärmning, kommunikation. Nu är det sanningens minut.

Mycket knappar i manöverrummet. På monitorn kan man se om kollegorna är ute och jobbar.

Vi tittar intensivt på skärmarna. Jo, där startar den slutliga värmningen av ugnen.  Kameran går på automatiskt och visar en svart bild. Jag prickar av i min checklista. 30 sekunder kvar för röntgenröret att värma upp och…, jo där kommer bilden nedlänkad direkt från 270 km höjd!

Än ser vi ingte mycket. Vårt metallprov är nu helt smält och bilden jämnt grå. Stelningsprocessen börjar. Vi följer kurvan på temperaturens sänkning i ugnen. Fortfarande grå bild. Är något fel? Forskarna stirrar sammanbitet på skärmen. Några grader kallare, några grader kallare... Kommer det att fungera som under våra tester på jordytan? JO DÄR! Nu syns något i bildens nederkant! Strax börjar vackra ”ormbunkar”, dendriter, att växa upp. Legeringen börjar frysa.
Snöstjärnor bildas och vi ser det hända. Experimentet fungerar precis som det var tänkt.  Spänningen släpper lite och alla pekar: Titta där, titta där! Glada miner överallt.

Snart är våra 6 minuter till ända och vi fryser provet helt innan raketlasten ”payloaden” går tillbaka in i atmosfären.

Nu är vårt arbete avslutat och vi kan slappna av, men raketen har fortfarande en bit kvar på sin resa. Några gaspuffar till och den tumlar in i atmosfären. 

Bromsfallskärmen fälls ut.  Sedan den stora fallskärmen. Operatören följer banan via GPS-signalen
fram till landning. Vi har två helikoptrar stående ute i raketskjutfältet, nu lyfter de och vi får efter en stund besked: Payloaden hittad! Allt ser bra ut!
Hurra!

Vissa har många skärmar att hålla reda på.

Nu skall först de biologiska proverna från två blod-experiment monteras ut och placeras i en uppvärmd transportlåda för att snabbt återbördas till Esrange och sitt forskarteam. Sedan lyfter helikopter två resten av payloaden. Efter två timmar har allt kommit tillbaka till utgångspunkten. Nu kan vi montera ut vårt prov så det går att utvärdera mikrostrukturerna i labbet vid ett senare tillfälle och vi kan börja förbereda våra referensexperiment som skall utföras nästföljande dag. Men först en välförtjänt lunch. Nedräkningen började redan vid tre på morgonen för att utnyttja dagsljuet maximalt, så vi är rejält hungriga, trots att vi hann sticka emellan med en snabb frukost.

Mer från Esrange

P.g. av en mindre malör med mitt kreditkort råkade jag ramla ur mitt medlemskap på Fotosidan och det blev "sändningsuppehåll" i bloggen. Kreditkortsföretaget har nämligen infört säkerhetskod för betalningar på internet och man måste låsa upp den via sin mobiltelefon. Det är bara det att min mobil är Tele2 och de har ingen teckning på Esrange. Och eftersom koden bara är giltig i 5 minuter hinner man inte att beställa en kod och sedan åka till Salmijärvi där telefonen får kontakt med omvärden. Besvärligt!  Allra bäst vore ju om Fotosidan hade lite fler banker som man kunde betala via.

Så här kommer lite stämningsbilder från kyla och snö medan jag samlar mig för La Grande Finale:

Och vill ni se mer så rekommenderar jag Olles fina blogginlägg på samma tema: http://www.fotosidan.se/blogs/olles/index.htm

Kampanjen tuffar vidare

Maser 12-kampanjen tuffar på efter plan. Det har varit några intensiva dagar med olika tester av utrustningen och att allt lirar ihop. Det är ju ändå fem experiment, kommunikationssystem, despin-system, och recoverysystem (fallskärm) som skall prata med varandra.  Även allt kablage som går mellan "Blockhouse", skyddsrummet där operatörerna sitter och "Tornet", raketens start-ramp, måste testas och kontrolleras.  Vi har ägnat en dag åt att transportera alla delsystem ut i tornet, lyfta upp dem till rätt nivå och ansluta alla ledningar för att se att alla signaler finns där de skall. Som tur var gick allt smidigt.

Skylark Tower. Raketen står inne i tornet och skjuts också därifrån. Man öppnar taket helt enkelt.

Motorerna är förberedda och väntar på att monteras. 1500 kg krut, det är en rejäl tvåstegs påsk-raket det här!

Åsså det där med "Kyrkan":

Så här ser det ut utifrån:

Och innifrån:

Som ni ser är taket i mitten vinklat som ett kyrktak. Det är för att man skall kunna bygga ihop raketens "nyttolast"  där, dvs allt utom motorerna som får åka ut i tornet på egen hand.

Varje delsystem har ett eget "bås" med blå staket runt. Det ser lite tomt ut närmast, men det beror på att just den expermentmodulen är ute och testar sina elektriska kopplingar. 

Lite mer detaljer och fina bilder finns på min kollegas blogg.

Ny rapport kommer inom kort...

Maser 12 raket-kampanj startar i dag!

Nu börjar det bli spännande på riktigt. I dag är de första dagen på Maser 12 kampanjen och all teknisk personal har anlänt till Esrange (drygt 3 mil utanför Kiruna). Vädret är klart och kallt, - 25 i morse, men ändå varmt jämfört med de -37 som vissa fick känna av i helgen.

För den som inte känner till det är Maser 12 en svensk sondraket med fyra experimentmoduler som skall utföra forskning i tyngdlöst tillstånd för ESA (Europeiska Rymdorganisationen). Mer info för den som är intresserad finns här: http://www.sscspace.com/news-activities/missions-projects/upcoming/maser-12 Lägg särskilt märke till XRMON-GF, kampanjens vackraste experiment ;-)

Utsikt från operations i Main Building mot Launching. Vi jobbar i ett hus vid masten.

Baksidan av Main Building, bakom skymtar hotellet.

Det är oerhört vackert med snö och frost överallt och färgskalan som går från persika till turkos.

Månen var lämpligt nog infångad i masten.

Så här såg det ut när vi anlände till "Kyrkan" i morse. Lokalen kallas så p.g. av det kyrkliknande taket. Mer om det senare. Vi hade lite packning. Det tog hela förmiddagen att packa upp.

P.g. av att hösten var så mild kunde raketen innan inte skjutas på avsedd tid så alla våra grejor har stått och väntat sen november. Vi fick fundera lite innan vi kom ihåg var allting var nerpackat, men nu är det mesta upphittat.

Silverlådor i långa banor. Ändå var en del redan uppackat. 

Nu är det snart dags att sätta i kontkaten och köra igång!

Fortsättning kommer...

MGFK nu på Fotosidan - ett retroportage

Med anledning av att Midsommargårdens fotoklubb nu finns på Fotosidan tänkte jag passa på att förmedla lite snapshots från klubbens aktiviteter. Bilderna är tagna med min Canon A1 som jag just hade skaffat ett nytt batteri till och en 28 mm lins som skulle testas. Det känns nog att att kameran hade legat ett tag...

Filmen har i sin tur legat till sig i mitt kylskåp tills den blev framkallad och scannad häromdagen. Bilderna är ett år gamla alltså.

Tyvärr har min Epson scanner börjat hitta på nya "trick"och lämnar en rand med newtonringar (?) i mitten av bilderna i bland. Går dock att avhjälpa med att vända dem upp-och-ned. Antagligen är negen inte plana nog, får nog ta hjälp av nationalencyklopedin.

Så här kul kan man alltså ha i fotoklubben en alldeles vanlig torsdag någon gång mitt i hösten:

Deltagarna börjar samlas och veckans "fikabilder" sätts upp för beskådande. Vinnaren blir bjuden på fika.

Kaffe med trevligt umgänge och lite klämmande på hårdvara förstås.

Efter kaffet är det papperscup. Två bilder i taget, välj ut en. Höger? Vänster?

Inte alltid så lätt att välja när temat är fritt och det är två bra bilder som står mot varann!

Vilken cool bild, får vi kolla lite närmare?

Och lite senare kom den årliga utställningen. Massor med fina bilder hängdes upp i Midsommargårdens "allrum" och café. Vernissagemingel med bubbel och tilltugg.

Särskilt mycket uppmärksamhet fick utställningen på tema kvinnligt och manligt som gjordes i samarbete med Bella Pictura. Hmm.. är det en kvinna eller man som har tagit denna bild?

En annan nyfrälst canonfotograf passar på att prova bebisfoto. Det har nog blivit en och annan bild sen dess.

Glada nyårshälsningar från er svartvita retro-galapetter,

/Ylva