Här kommer jag att redovisa lite funderingar och visa lite bilder från mina irrfärder i den blekingska myllan.

Spelande stenskvättor och pipande göktytor

Våren går verkligen trevande fram i år. Efter de senaste 10 dagarna med flera snöfall, vintriga nätter och riktigt blåsigt väder så inleddes söndagen med en kustutflykt i riktigt skönt vårväder. Nästan vindstilla och en skönt värmande sol (kändes det som trots bara några enstaka plusgrader men med vintermunderingen på). Givetvis hade det inte kommit in så mycket nytt i kylan, men obsar av gluttsnäppa, fisktärnor och göktyta värmde. Den senare en välkommen sommargäst från tropiska Afrika och tillika en av våra minst kända hackspettar. Nu får vi bara hoppas att meterologen gissat fel så att vi kan få lite värme som sätter fart på insektslivet. Nåja, det kommer väl i sinom tid...


Tulpanerna fick sig ett par riktiga vinterkörare med snö och minusgrader.


De flesta växter klarar ett par sådana här nätter.


Rhododendronbusken har tjocka vintergröna blad och tåliga knoppar.


Stararna har varit på plats vid häckplatserna i ungefär en månad.


Under veckan kom det in väldigt mycket sädesärlor som stannade och rastade i det ogynnsamma sträckvädret. De första dök upp redan för 5 veckor sedan.


Stenskvättorna har nu börjat spela och inleda häcksäsongen. Hannen sjunger och spärrar ut sin stjärt för att locka honan.


Grönfinkarna har tillsammans med hämplingarna intagit enbuskarna nere på Torhamns udde.


Idag hörde jag göktytans klagande pipande för första gången i år. Tyvärr fick jag ingen bra bild så denna som är tagen på samma plats för några år sedan får vara med i stället.

Det var allt för denna gången.

Inlagt 2017-04-23 16:44 | Läst 1275 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Ja, göktytan är ju något extra, har själv bara en riktigt usel bild på en, din bild är väldigt fin. Ja, de andra bilderna också, en dokumentation från vår sibiriska halvö.
Stare, sädesärlan och grönfinken hörde och såg jag idag. Göktytan saknar jag mycket. Tog mycket diabilder på den före 2000 talet. Hade några holkhäckningar också. Nu hör jag den nästan aldrig. Fin bild du fått på den.
Sten
Göktytan är en udda men intressant hackspett som inte alltid är lätt att komma nära. Här nere i ostligaste Blekinge är den inte jättevanlig men man hör den, och ibland ser den, lite då och då under våren.
Tack för kommentarerna!