I blekingska fågelmarker

Här kommer jag att redovisa lite funderingar och visa lite bilder från mina irrfärder i den blekingska myllan.

Korsnäbbsexplosion vid vintergömslet

Att det är mycket korsnäbb just nu som rör sig i östra Blekinge har märkts de senaste 3-4 veckorna. Man ser och hör kringflygande flockar både ute vid kusten och uppe i skogen. Idag, när jag skulle fylla på matningen för småfåglarna och mäta upp lite i gömslet för kommande modifieringar till de nyinstallerade fotoluckorna, så hade jag tur! Ett par korsnäbbsflockar irrade runt alldeles i närheten och satte sig plötsligt i ett intilliggande träd. Plötsligt började de skuggsjunga och jag såg att de var intresserade av min minidamm som ligger vid matningen. En av korsnäbbarna av honfärgad större modell flög ner och satte sig i en av mina installerade torrfuror och jag smällde av några bilder. Det här tillfället fick man inte missa! Snabbt fällde jag upp den utanpåliggande luckan till spegelglaset och smög in i gömslet (som egentligen är en liten fyra kvadratmeters friggebod) och väntade med en viss spänning och förhoppning.

Efter bara en halvminut kom en större hackspett fram och drack och några minuter senare anlände den första korsnäbben. Det blev till slut en hel del bilder men tyvärr var ljuset så dåligt att det bara blev de där fåglarna satt still som blev någorlunda skarpa. Som mest hade jag 12-13 korsnäbbar framme vid minidammen på samma gång så stundtals var det lite svårt att hålla sig lugn och välja rätt motiv! Roligt var det också att det var både större- och mindre korsnäbb i flockarna. Det är dock inget som är ovanligt på hösten även om den mindre korsnäbben är dominerande här i östra Blekinge.

Här kommer ett gäng bilder från min 40-minuters oplanerade vistelse i gömslet. 




Hackspetten får avsluta bildserien eftersom hon var först på plats.

Det var allt för denna gången! Vidare rapporter från vintergömslet lär komma när jag testar de nya luckorna och den nya vyn framöver!
Tony Svensson/Naturfotogrupp Sydost

Postat 2022-11-13 16:37 | Läst 246 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Tillbaka till fågelmarkerna

Så var det dags att återvända till fågelmarkerna efter lite fjärilsfotografering tidigare i helgen. Nationaldagen till ära fick jag återstifta bekantskapen med en gammal försvunnen vän. Det var höksångaren som bjöd upp till sång och som jag inte lyckats fotografera på udden på ca. 30 år. Visserligen vet jag att det finns några gamla dior liggande någonstans i arkivet men jag har ofta funderat på om arten skulle komma tillbaka och göra häckningsförsök. Vi får hoppas att han hittar en fru de kommande dagarna innan sångrösten tryter! I övrigt var det inte så mycket som stack ut i fågelväg men jag är nöjd ändå med tanke på höksångaren och det fina vädret som man ju alltid kan njuta av. Här är några fågelbilder från helgen.


Ett fasanpar som häckar i närheten var ute på födosök. Här är honan i morgonljuset.


En grå flugsnappare häckade i en gammal murken högstubbe.


Hämplingarna fanns lite överallt som de brukar längs kusten. Födosökte de inte längs grusvägarna så satt de och sjöng eller spanade i någon buske.


En glada födosökte över ängarna.


Några sånglärkor spelade fortfarande medan andra artfränder födosökte på strandängarna.


Här har vi herr höksångare som tydligen hade hittat ett bra revir som den uppehöll sig kring.


Precis intill hade ett tönskatepar härbärgerat sig. Här är honan.


Höksångaren hade 4 träd och en enebuske som den växlade mellan för sina sångframträdande.


Dags att prova rönnen igen! Enebusken var nog inte så bra.

Det var allt för denna gången!

Tony Svensson//Naturfotogrupp Sydost

Postat 2022-06-06 14:21 | Läst 525 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Sommarstart med mersmak

Idag var det sommarstart för fjärilsfotograferingen. Även om man aldrig är riktigt nöjd blev det ändå en start med mersmak. Två praktfulla pjäser och en hel del annat smått och gott hamnade på minneskortet. På förmiddagsturen västerut gjorde vi bekantskap med den akut hotade mnemosynefjärilen, eller svart apollo som den också kallas. Det är precis i början på säsongen så de minst två fjärilarna var faktiskt mer än jag hade hoppats på. På lokalen som jag inte vill uppge här p.g.a. att de ljusskygga individer som ägnar sig åt gammaldags fjärilssamling (läs uppnålade fjärilar) och kommers med dessa faktiskt fortfarande existerar. Att de använder Google till hjälp för att nosa rätt på besöksmål kan ni säkert gissa. Förrutom mnemosynefjärilarna blev det en hel del annat som humlesvärmare, svävflugor, skogsödlor m.m. 

Väl hemma parkerade jag mig framför mitt rododendronbuskage och det dröjde inte länge förrän jag hade fotograferat flera humledagsvärmare och som kronan på verket en stirrigt födosökande brunsprötad skymningssvärmare. Denna praktpjäs till svärmare kan bli 8 cm lång mellan vingspetsarna och är något alldeles extra. Jag bukar hitta den vid min rododendron ett par gånger varje försommar. Ute i terrängen har jag sett och fotograferat den när den har besökt tjärblomster. Här kommer några bilder från dagen.


En hona av mnemosynefjäril som slagit sig ner i gräset för att lägga ägg.


Hon återkom flera gånger till samma område men satte sig allt som oftast nere i det höga gräset.


Svävflugorna gillade tjärblomsterna...


...precis som humledagsvärmarna.


Även hemma vid min rododendron flög humlor av olika sorter och humledagsvärmare som på bilden.


Plötsligt såg jag något betydligt större i ögonvrån. Det var den brunsprötade skymningssvärmaren som kom på besök.


Den hade siktat in sig på mina delikata rododendron!


Den besökte säkert ett tjugotal blommor innan den var nöjd (och mätt,  förmodar jag). Sedan såg jag den inte mer men den kommer säkert tillbaka i morgon!

Det var allt för denna gången! I morgon blir det besök vid kusten i hopp om rara fåglar och kanske någon makaonfjäril.

/Tony Svensson, Naturfotogrupp Sydost

Postat 2022-06-04 19:02 | Läst 562 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Vita hägrar och gröna monster

Båda helgens utflykter gick till Tromtö, ett av Blekinges många fina naturreservat. Gröna bokskogar, ekhagar med månghundraåriga träd, både döda och sådana som precis var på väg att slå ut, träsk och en stor våtmark var olika biotoper vi vandrade genom med kamerorna beredda. Det blev inte jättemycket fågel som jag nog räknade med men i alla fall lite och en hel del annat att vila ögonen på. Här kommer några bilder samt några bilder på sandjägarna hemma vid föräldrarnas grusväg där jag avslutade helgens fotoövningar. Bilder tagna med Olympus 300/4 + extender 1,4 utom sandjägarna och ekorren där jag hade plockat av extendern.


Kurre poserade villigt på nära håll.


Idag såg vi fem ägretthägrar vid våtmarken!


Utsnitt av bilden ovan. Lägg märke att den vänstra fågeln har mörk näbb och tillika röda "överben" (tibia), vilket de flesta könsmogna ägretthägrar får under häcktid .


Fälthararna For runt och jagade varandra och till och med brottades och boxades.


I skogen sjöng grönsångare (bilden), flugsnappare, rödstjärtar och en massa andra fåglar för fulla halsar.


Jag avslutade helgens fotoövningar med att fotografera dessa gröna små monster, som heter sandjägare, vid föräldrarnas grusväg där de jagade och åt upp andra småkryp.


Jason och Michael Meyers - Släng er i väggen! 

Det var allt för denna gången. Återkommer inom kort!

Tony Svensson/Naturfotogrupp Sydost

Postat 2022-05-15 17:56 | Läst 592 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Aurorafjärilen - En pigg liten rackare


Hane av aurorafjäril som för ovanlighetens skull sitter stilla och låter sig fotograferas.

Aurorafjärilen är en ganska vanlig fjäril så här års. Oftast ser man den bara flyga förbi, men om den sätter sig brukar det inte vara för så lång tid innan den jäktar iväg igen. Detta gäller framför allt hanarna som patrullerar stora områden fram och tillbaka. Honorna, som är lugnare till sättet, saknar det orangea fältet på framvingarnas ovansida och kan lätt tas för en rapsfjäril eller annan vitfjäril om man inte ser undersidorna på vingarna. Idag hade vi tur och stötte på en hane som hade den goda smaken att sitta ner på samma ställe i ca fem minuter. Kanske berodde det på temperaturen som inte var så sommarlik eller var det av ren välvilja som den poserade.


Så här ser den ut på undersidan. Det orangea man ser är på den bortre vingens ovansida och så lyser det igenom lite på den andra vingen.

Det var allt för idag!

Tony Svensson/Naturfotogrupp Sydost

Postat 2022-05-08 16:37 | Läst 572 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
1 2 3 ... 20 Nästa