Intryck, uttryck, avtryck

Fotoklotter. Ett slags fotografiskt skissblock, där mina infall är en inbjudan till diskussion.

Naturfoto i Eslöv

Jag ägnade lördagen åt naturfoto i Eslöv.

I trevligt sällskap och i en fantastisk miljö.

Det var Eslövs Fotoklubb, som arrangerade en Fotofestival på temat Naturfoto.

Sex fotografer fyllde dagen med spännande och inspirerande föredrag och bildvisning.

Dessutom var det fotoutställning och bokförsäljning mm.

Två av föredragen handlade om två olika delar Sverige, två handlade om fåglar och två om mer kreativ fotografering.

Hans Kongbäck började dagen med att kunnigt berätta om Vänern och vi var nog många, som lärde oss en hel del om denna vår största insjö varpå

 Elisabeth Liljenberg visade bilder av ett helt annat slag.

 Hon brinner för kreativt naturfoto och hon berättade om både hur och varför och visade bilder, som starkt appellerar till mig.

Innan lunch talade Felix Heintzenberg om sin senaste bok, Nattens tysta jägare.

Felix är biolog och naturfotograf och har som enda person fått utmärkelsen Årets Pandabok två gånger. Den i veckan släppta boken, Nattens tysta jägare är skriven tillsammans med Tom Schandy och handlar om våra nordiska ugglor. Spännande läsning väntar.

Sedan var det lunch, varpå Johan Schmitz delgav oss sina erfarenheter och sin fascination av landskapet om trakterna kring Kebnekaise.

Rubriken var Bergtagen och jag börjar förstå vad det handlar om.....

Efter lunch orerade Brutus Östling kring sin senaste bok, Magiska möten i fågelmarker, som också den fått utmärkelsen Årets Pandabok.

Sedvanligt sköna bilder ledsagades av tänkvärda ord om vår planets tillstånd, sett ur fågelperspektiv.

Dagens sista föreläsare var Camilla Noresson, som visade sina spännande makrobilder.

Hennes bilder, är liksom Elisabeths kreativa, både ur skaparens och betraktarens synvinkel.

Det gäller att läppa loss fantasin både när man fotar och tittar på bilder.

Jag hade aldrig träffat eller lyssnat på Camilla men väl sett ganska många av hennes bilder, som jag tycker mycket om.

(Hon är f.ö. med på Fotosidan.)

Alla föreläsarna bjöd frikostigt inte bara på sina fina bilder och sin kunskap utan också på sig själva och det blev följaktligen en trevlig och givande dag.

Det hela försiggick i Eslövs Medborgarhus.

Jag måste erkänna, att jag är skamlig obekant med denna stad.

Och dess Medborgarhus var inget undantag.

Det visade sig vara en synnerligen spännande byggnad, som väckte min nyfikenhet.

Ritad av Hans Asplund och uppförd på 50-talet är den idag både prisbelönt och uppmärksammad och besöks av arkitekter och studenter.

Materialval, formspråk och detaljutformning fick mig, att välja att skippa lunchen för att istället kika lite på byggnaden.

Knappt hade jag lyft fram kameran, när en man vid namn Lars uppfattade mitt intresse och började berätta lite mer om huset.

Förutom den föreläsningssal, som vi använde fanns en större sal, som var imponerande. Tyvärr var den låst...

Vidare fanns en terrass uppe på taket, som man kunde komma upp på via en spiraltrappa i ett mindre rum,

som förstås också var låst.

Men det dröjde inte länge innan Lars hade utverkat tillåtelse av en vaktmästare, att få komma upp.

Innan jag visste ordet av befann jag mig på takterassen.

Därpå var det A-salens tur.

Den vänlige vaktmästaren låste upp för oss, tände belysningen och drog för ridån.

Det var ingen tvekan om att man var stolt över sitt fina Medborgarhus.

Ridån, som liksom allt annat var ritat av arkitekten själv.

Stolarna och deras placering fick mig  att tänka på mönster i Naturen men också på min dators tendens, att utan min inblandning multiplicera i mångfald. Må vara en fil, ett ord eller något annat.

Men bilden av stolarna symboliserar för mig, att en bild eller föremål kan väcka associationer långt från deras egentliga syfte.

Efter att ha beundrat omsorgen över fina detaljer och upprepning av former insåg vi, att det gällde att skynda tillbaka för att inte missa nästa fördrag.

När dagens program var genomgånget, var det redan mörkt och den tänkta fortsatta fotograferingen av bla. atriumgården fick lite andra förtecken än jag tänkt mig

men jag avser, att komma tillbaka.

Även om bildmaterialet mest visar byggnaden, där Fotofestivalen utspelade sig,

var det givetvis ändå innehållet, som vägde tyngst denna dag.

En mängd inspirerande bilder ackompanjerade av både skön musik och fakta gjorde, att jag vände hemåt full av ny kunskap och inspiration

och med tacksamhet mot både den arrangerande klubben, alla intressanta föreläsare och trevliga människor, som jag träffade.

.

Postat 2015-11-09 18:30 | Läst 3987 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Midsommarvaka

Det passade osedvanligt bra för sonen med familj, att tillbringa midsommarafton hos oss det här året.

Bara ett hundratal meter hemifrån går svärdotterns hästar.

I pauserna mellan sill och jordgubbar kollades mobilen och via webkamera kunde vi följa hennes högdräktiga sto.

Hon förutsade, att nedkomsten var nära förestående och hon kan sina saker.

Bilden ovan, som fanns med i förra inlägget går händelserna i förväg, så låt oss gå tillbaka i tiden.

Efter kaffet promenerade vi bort till stallet.

Stoet var lugnt och efter några timmar gick vi hem igen.

Svärdottern åkte hem med sin familj och fortsatte vakandet hemifrån och jag väntade hemma.

Det dröjde inte lång stund innan mobilen larmade: Det är dags.

Jag hoppade i varmare kläder och gick dit.

Bra för att se en mörk skugga i halmen intill stoet.....

Jag kom för sent!

Men istället fick jag följa fölets vinglande första försök att resa sig på de rangliga benen.

och hennes sökande efter mat.

Det var tämligen skumt (=mörkt) trots en strålkastare i taket.

ISOt drogs upp till 25 000, bländaren var maximalt öppen men slutartiderna ändå evighetslånga och autofokus fungerade inte.

Bilderna blev därefter.

Några hyfsade men de flesta oskarpa.

Men många av dem med en känsla, som speglar det fantastiska som utspelades.

Här är en salig blandning av dem.

Framåt småtimmarna var eftervärkarna över och moderkakan släppt.

Stoet togs om hand och torkades, varpå alla inblandade fick vila ut.

Midsommardagen bjöd på någorlunda fint väder och därmed kunde mamma och barn släppas ut i hagen till resten av flocken.

De andra hästarna kom nyfiket framrusande men Mamma Sto tog sin telning och travade iväg.

Inom några minuter rådde åter Lugn i hagen.

Jag är mäkta imponerad.

Från nyfödd och fullständigt hjälplös till en individ, som inom mindre än ett dygn kan galoppera iväg med sin mamma och smälta in i  flocken.

Jag gillar hästar.....

Och jag gillar associationen till de vilda djuren.

Postat 2015-06-22 21:40 | Läst 4383 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Midsommarafton

Vi håller inte så hårt på traditioner och tillhör heller inte heller de festgladas skara, så vi brukar tillbringa midsommarhelgen hemma på egen hand.

Vi äter förvisso några sillarumpor med nypotatis, tar en snaps och avslutar med jordgubbar.

I år blev det lite annorlunda.

Vi fick sällskap av äldste sonen med familj, vilket förstås alltid är trevligt.

Då är dansen är nästan obligatorisk, om än inte av det traditionella slaget.

Jordgubbarna smakade inte mycket och det var ovanligt kyligt.

Framför allt avslutades kvällen på ett för mig helt nytt sätt....

Postat 2015-06-21 18:12 | Läst 3643 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Brudnäbben

Efter de senaste dagarnas tunga inlägg och upplevelser kommer här några idylliska men äkta bilder.

Det var kombinerat bröllop och barndop i kyrkan på andra sidan bygatan.

Närmre kan det inte bli.

Inte heller släktmässigt.

Äldste sonen gifte sig med sin älskade och deras son, mitt yngsta barnbarn, skulle döpas.

Kameran gick förstås varm.

Eftersom det fanns en vidtalad fotograf på plats, som skulle dokumentera dagen,  kunde jag fokusera på det jag själv ville ha som minnesbilder.

Och ta ut svängarna som jag ville.

Det blev många bilder på dagens lilla brudnäbb och tillika storasyster till dopbarnet.

Så med henne som gemensam nämnare är här några foton ur familjealbumet.

Så fick vi lära oss, att titta på fotografen och säga KACKERLACKA!

Postat 2015-06-15 20:40 | Läst 3913 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Höjdarklipp

Snart är det dags för årets höjdare:  Klippandet av våra högsta avenbokshäckar.

 En uppgift, som tar en arbetsvecka i anspråk.

Sedan återstår en väldig massa löpmeter av lite lägre häckar.

Förra året offrade yngste sonen en semestervecka och kom hem och hjälpte till.

Som vanligt, eftersom vi inte längre klarar av det själva.

Jag tog av arbetsjackan, kavlade upp ärmarna och .... fotograferade.

Nåja, min uppgift är att transportera bort klippet men jag hann också med att friserna några av de lägre partierna.

Allt under uppsikt av överkontrollanten Rödhake.

Postat 2015-06-14 22:19 | Läst 5503 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa