När motiven tagit slut får man ägna sig åt gatukonst - så jag gick på vernissage i morse

Jag var helt övertygad om det i morse, att nu måste motiven vara slut, så då övergick jag till gatukonst - eller kanske gångvägskonst - om nu sådan finns.

Sammanpressade av snö så länge dyker de  nu fram och visar upp sig...

...gatans egna hoptryckta konstverk på morgonvernissage längs min gångväg...

... bara att rikta kameran neråt och låta den fånga in kompositionerna...

... och låta fantasin tolka och sinnena uppleva...

...vad som skildras i gatans egna bildkonst...

... kanske frusen, krossad, skön...

... infrusen, splittrad...

... eller bara naturens egna former...

...precis som dom är.

På vernissage: lille PEN med 17 mm-ögon

3 x trädet + en extra;
Studie i ljus?

Ja det är ett och samma träd, vid tre tillfällen, samma dag (i går) med olika solfläckar. Ljuset är alltså inte direkt utan solkatter från fönstren i omgivande byggnader.

Trädet 1

Trädet 2 (fast kanske mest de mjuka skuggorna)

Trädet 3 (fast kanske mest väggens struktur)

Jag har ju passerat trädet förut och fångats av ljuset:

Trädet 4 (Bonusträd, sommartid)

Undrar hur det ser ut idag? Jag kommer att passera där flera gånger, ska kanske ha kameran i fickan? Vi får se...

Man ska ju unte slita ut motiven.

PEN, 17 mm

Idag sken solen...

Efter det mulna igår kom det soliga idag med blå himmel och de vita molnen bak kraftledningarnas linjer var det första som fångade bildögat idag.

Men farorna är inte över ännu, det gäller att gå rätt.

Tunneln har varit klar i snart ett år nu, och bron för bilarna likaså, men ännu har inte trafiken börjat rulla. Men ström i ledningarna är det.

Ja det är med flit den här ser ut som gammal blekt färgbild, ville ha en så.

När jag gick hem höll solen på att gå och lägga sig och himlen blev sådär overkligt aftonblå.

Fåordig idag?

JA.

PEN + 17 mm

Tornet växer,
så jag tänkte att det
kunde få ett eget inlägg

Jag passerar ju här ganska ofta, och ibland kan man inte undvika att tornet kommer med på bilderna, med eller utan avsikt, men igår stannade jag här en minut extra , eller två...

På väg från pendeltåget, motorvägen med en knappt skönjbar lastbil och tornet (och kommungränsen, men den syns inte).

Promenadstråket från pendeltåget, eller ska jag kanske säga gångvägen för här promenerar man inte, utan går i rask takt mot arbetsplatsen, rakt genom byggarbetsplatsen.

Det andra höga tornet (Kista Science Tower) kan anas till höger i bilden.

Lite snett blir det när man lutar vidvinkeln uppåt.

Och många rutor blir det, både på hus och ställningar.

Undrar om han når?

Fångat av mig ,lille PEN och pannkakan (17 mm) i går.

Jag tycker det borde vara som att krama ur en trasa, man vrider och vrider och till slut finns det inget kvar ....

Jag tänker på motiven, hur länge går det att krama ur fler bilder ur dem, utan att de tar slut? Jag tänker då speciellt på min väg till jobbet, den borde vara sönderkramad vid det här laget, men ändå dyker det upp något.

Jag trodde det skulle bli tunnelbilder i dag med, men plötsligt dök det upp silhuetter i parken, ett ganska okramat område, men här vid snögränsen hände det plötligt. Ögat såg och kameran registrerade.

Det var till och med ett par levande silhuetter som gick där.

Längre upp i backen blev det färggrannare, inte minst för att gubben i stolpen skall synas. Hade det varit  förr i tiden hade bilen varit orange och det hade stått Televerket på den. Nu var den grå och anonym. Men buskarna var röda och granna.

Jag har ju gått här hundratals gånger nu, men först idag tänkte jag på att här finns det fortfarande luftledningar för telefoni, så då fick jag ju anledning att rikta kameran uppåt och upptäcka silhuetter där med.

Så det blev även en trädsilhuett...

...inte bara trådsilhuett

Och i fjärran dök sedan en annan dimmig silhuett upp. Men det är en annan historia.

Så det gick visst att vrida trasan ett varv till och krama ur några bilder till...

När jag gick hem höll mörkret på att falla.

PEN + 17 mm.