Oban

Klockan åtta åt vi frukost och cirka nio satt vi i bilen för att färdas tillbaka till Edinburgh, men vi hade dagarna innan beslutat oss för att ta omvägen över Oban. Först skulle vi köra till Port Askaig för att ta färjan från Islay till Kennacraig.

Här stod jag och vinkade hejdå till Islay på ena sidan och Jura på andra. Färjan tog ca 2 timmar.

Under bilfärden till Oban satt jag och Stefan i baksätet och båda blev åksjuka men ingen sa någonting och försökte sova bort illamåendet. Det var en lättnad att gå ur bilen och känna stadig mark igen när vi väl kom fram.

Här såg destilleriet annorlunda ut jämfört med dem vi besökt på Islay, inte vitmålat alls. Destilleriet ligger mitt i staden som före 1793 inte var större än ett fiskeläger. Staden byggdes upp runt destilleriet. Oban 14 år ingår i serien the Six Classic Malts och naturligtvis skulle vi gå in och få vår gratis dram och en stämpel, då vi ju tidigare hade skaffat ett whiskypass på Lagavulin. Jag och Stefan var inte så förtjusta i tanken men vi följde ändå med.

Deras vattenkälla är Loch Gleann na Bearricdh som ligger ca 2-3 kilometer från destilleriet. Det är förövrigt samma vatten som invånarna i Oban har i sina kranar. Kornet tas lätt rökt från en anläggning utanför Elgin. De maler själva sin gröpe (grist) som alla de andra vi besökt. Vi valde att inte gå en visning då tiden inte riktigt räckte till.

Personalen var trevliga och ville gärna prata och dela med sig om Oban med mera även om vi inte gick en visning. Utöver frågor om whiskyn så frågade vi även om hon kunde rekommendera någonstans att äta, vi var sugna på Fish and chips. Hon hade flera tips och babblade vidare om hennes resa till Sverige och Dalarna. Hon kunde tänka sig att åka tillbaka igen och vi frågade henne om hon druckit Mackmyra men det hade hon inte. Hon visste nog knappt vad det var för något men var villig att besöka oss och lära sig mer.

Nåväl jag tog en dram till slut och kroppen började genast rätta till sig. Var det inte åksjuka, höll jag på att nyktra till eller var det bara att den kände igen Obansmaken? Oban är en favoritwhisky sedan tidigare.  Stefan fick vatten istället för whisky, som han kunde hälla i Samarin, sedan blev han nöjd också. Oban tjejen bara skrattade åt oss :-) . Därefter gick vi och åt vår fisk och livet kom tillbaka, trots regnet så gick vi en promenad i hamnen.

Det var ebb och om man tittar på kajkanterna så har det nästan sjunkit undan mellan 1,5-2 meter.

Oban var en mysig stad tyckte jag fastän vi egentligen bara var där en kort stund. Väl värd att besöka igen. Oban är gaeliska och betyder "Liten vik". Oban uttalas O-bn.

Fick visst lite regndroppar på linsen.

Oban har cirka 8500 bofasta och inofficiella huvudstaden i den västra högländerna - "Porten till öarna" - men det har på senare tid blivit mer känd som "The Seafood Capital of Scotland".

Vi fick prova vinkokta musslor, så fräscha har jag nog inte smakat tidigare. En annan fiskhandlare försökte sälja oss en jättestor hummer som han förvarade i en glastank men vi avstod då han bara hade en. Inga problem, ge mig 5 minuter bara så fixar jag en till, skojade han.

Det är denna panoramautsikt över berg, sjöar och öar som har fängslat konstnärer, författare, kompositörer och poeter i århundraden att komma hit. Vissa åker hit mer ståndsmässigt än andra.

Ja, hit måste man åka tillbaka till, någon gång för det finns mer att utforska än vad vi hann på ett par timmar. Vår väg till Edinburgh fortsätter, nu utan åksjuka.

Ingemar Svensson 2014-06-14 08:38

Ja Oban är ju en av de sex klassiska. Ser verkligen ut att vara en liten pittoresk och trevlig plats som du skriver. Mycket intressant och lärande läsning.

Besvara

Svar från Robert Kobsa 2014-06-15 20:04

Tack för kommentar, ja Obans 14-åriga är med som en klassiker.

Svara

Mikael Jakobsson 2014-06-14 20:45

Fina berättande bilder och intressant text, "as usual". Härligt att få följa med...

Mitt stora minne från Oban är en bar "som jag inte kommer ihåg namnet på, men som även var ett hotell". Vi 4 och 2 damer från Edinburgh var de enda boende på hotellet och de enda i baren under vår natt där. Men vi var lite sugna på ölsorter och whiskeysorter så bartendern som skulle ha stängt 19.00 höll öppet bara för oss fram till 00.30. Damerna från Edinburgh kom och hjälpte till vid 22.00-snåret. Antagligen såg bartendern en chans att tjäna en hacka på ett inte så välbesökt hotell. Dagen efter behövde jag också lite Samarin och Alvedon för att bli människa igen. Tur att det inte var jag som skulle köra passet dan efter =)

Ha det fint!

Besvara

Svar från Robert Kobsa 2014-06-15 20:06

Ha ha, härligt med minnen ;-)

Svara

Ellionora 2014-06-15 09:33

Om Destilleriet ligger mitt i staden och staden kallas även för "The Seafood Capital of Scotland"...
skulle jag ha svårt att vistas där med illamående.
Kan inte tänka mig att dofterna tillsammans är något ljuvligt även utan åksjuka.

Men whiskyn däremot ser lockande god ut.

Gillar verkligen bilderna på panoramautsikts vyerna över berg, sjöar och öar som du fotat.
Härlig text ännu en gång. =)

//Johanna

Besvara

Svar från Robert Kobsa 2014-06-15 20:09

Tack för kommentar. "Alla rensar fisk i Göteborg", brukar IFK Göteborg klacken skråla. Det måste vara sant då jag inte tyckte det luktade fisk i Oban. Jag är antagligen van vid lukten. :-)

Svara