Från Mashavet och andra vatten
Nu har hästarna kommit
Det är grannens dotter som har hästar. Både dottern och hästarna bor normalt i en annan by, men några veckor varje sommar brukar hästarna få lite färskt bete i grönområdet bakom mitt hus.
Jag är inte någon större hästfantast, men tycker att det är jättetrevligt när de kommer. Lite liv och rörelse och känsla av lantlig idyll. Det är snälla och trevliga hästar, och nästan lite blyga. Tillhör definitivt inte den aggressiva människoätande sorten.

Här är de bägge två. Stor och liten. Goda kompisar.

Den lilla ser så glad ut att få beta av det gröna gräset så det måste vara en extra god sort.

Fast det än nog ännu godare och grönare på andra sidan...

Den stora ser också ut att vara en glad kuse, men vägrade tvärt att placera sig så att jag kunde ta ett foto utan att få med arslet på den lilla. (Delen närmast ovanför svansen heter nog inte så på fackspråk, men det språket kan jag inte.)
En Opel Kossa
Dock inte en Opel Corsa (som jag brukar uttala Kossa), utan en Opel Astra.
Den ser lite grann vanvårdat ut. Ska man tipsa Bilprovningen eller Djurskyddsföreningen?
Rundresa i Vietnam: Innehållsförteckning
Min fotoblogg från Vietnam blev så omfattande att jag tror att en innehållsförteckning kan behövas. Om inte annat så för min egen skull den dagen jag vill hitta något.
1: Halongbukten
2: Hanoi
3: Hué
7: Krukmakare och skeppsbyggare
9: En cykeltur i och utanför Kon Tum
11: Med tåg och flyg till Con Dao
12: Djungelvandring och fängelsebesök
13: Tempel, fiskehamnen och bad
14: Saigon
15: Tay Nihn, Viet Congs tunnlar och test av Kalashnikov
16: Krigsmuseum, Cholon och hemresa
17: Tema Folk
19: Tema Hundar och andra djur
Rundresa i Vietnam 19: Hundar och andra djur.
Några fler foton som inte kom med i själva reseberättelsen, del 1-16. Även denna gång på ett tema.

De här vovvarna satt på en butikstrappa i Hanoi. Kläderna är en markering att det är sällskapshundar och inte mathundar.
Man äter hundar i Vietnam. Enligt vår guide var det en halvstor sort med svansen rakt upp som anses vara godast. Svarta allra godast. I början var vi rädda att bli serverade hundkött, men blev snart övertygande om att det är alldeles för fint för att ge till västerlänningar som ändå inte uppskattar det. Vad vi vet såg vi heller ingen äta hund, eller ens hundkött på någon marknad.

Den här jycken i Hoi An kunde verkligen konsten att roa sig själv. Den grävde ner en liten träbit, vände runt ett varv och "hittade" den igen. Gång efter gång.

Mamma hund med massor av valpar någonstans i närheten. Produktionen var stor.

Att titta på hundvalpar brukar vara trevligt, men inte när man vet att de ska ätas när de blir vuxna.

Vem vill äta den här glada valpen? Inte jag i alla fall!

"Gäsp! Öh? Va? Turister igen? Ja, ja, fota då, bara jag får sova sen." Mitt i trafikhetsen i Quy Nhon hade den här hittat en fin plats utan trafik.

De här glada hundarna höll till på badstranden på Con Dao. Grävde gropar, jagade grejor och varandra, slogs lite sällskapligt och busade runt på alla sätt och vis.

Bland borden på en restaurang sprang de här fjäderfäna omkring medan vi åt.

Den här kalven gillade att bli fotograferad. Mamma Ko verkade inte lika förtjust.

Har man ingen häst får man ta kossan. Eller oxen, eller buffeln eller vad det nu är. När jag tänker efter kan jag faktiskt inte påminna mig att jag såg en enda häst i landet.

När man inte drar plogen blir man sittplats åt en fågel. Bara jobb och jobb...

Djuraffär på gatan i Quy Nhon.

Apor såg vi bara utanför Cao Day-templet i Tay Ninh.

Den här ödlan satt och solade i Quy Nhon. Vad det är för sort har jag ingen aning om.

Den här fjärilen satt strålkastarljuset utanför en butik i Qoy Nhon. Foten är min, den fick bli storleksjämförelse. Efter lite googlande kallar jag den för "death’s head hawk-moth". Butiken hette för övrigt Co.op och liknande svenska Coop en hel del.

Såna här geckos fanns det givetvis gott om i de södra delarna av landet. Rätt kul att titta på när de jagar insekter.
Rundresa i Vietnam 12: Djungelvandring och fängelsebesök
Lördag 28 december 2013
Sol och värme på Con Dao, även om solen var silad genom tunna moln.
Under förmiddagen gjorde hela gruppen en långpromenad till en strand på andra sidan ön. Djungelvandringen kallar jag det, men den gick till största delen på asfalterad stig.
Vi såg massor av stora vackra fjärilar, några fåglar och en ekorre. Bara en orm, och den låg överkörd på vägen i utkanten av byn. Överallt var det massor av militärer, men de var sysselsatta med att förbättra djungelstigen och bära byggmaterial till ett husbygge. Inga vapen syntes.

Precis utanför byn låg en damm där vi såg häger (tror jag) och "water lillies".

Jag vet inte om det är samma art som vanliga svenska näckrosor.

Såna här såg vi många av. "Giant wood spider". Storlek ca 5 cm. Näten var ett par meter i diameter.

På sidan av den asfalterade stigen frodades växter och djur.

Fåglar och fjärliar var svårfotograferade.

Trappor i de brantaste backarna. Svetsaren med bensindrivet elverk och transformator var en av få civila.arbetare.

Pågående bygge i terrängen. Militären bär fram materialet.

De gick inte med bördorna, de sprang!

Även vietnamesiska soldater behöver vila ibland.

Det blev en liten sväng i lite besvärligare terräng också.

Här vände vi, med utsikt över ett turkos hav.

En svart ekorre lyckades jag fånga på bild.

Jag vet inte om trädet självt eller något djur har gjort den här flätan.
Jag hann med ett kort dopp i havet under lunchen. Jag hittade en liten strandstump inne i samhället som inte var full av trasiga fiskeredskap, bildäck och presenningar. Istället var det mindre skräp som nudelpåsar, repstumpar och trasiga badtofflor.

Badplats. Nja... Här var korgbåtarna gjorda av glasfiber och borde kanske kallas baljbåtar.
Under eftermiddagen var det besök i det beryktade fängelset från fransmännens tid på ön. Jag tyckte mig känna igen väldigt mycket från filmen Papillon och trodde att handlingen utspelades sig här, men efter att ha googlat på saken vet jag att filmen utspelar sig i Franska Guyana. Många byggnader är dock nästan identiska med dem i filmen.

Vaktposten där uppe var konstgjord.

Fångarna var också konstgjorda numera, men det var så här de var fastkedjade när de inte utförde slavarbete.
Gemensam middag under kvällen. Några testade att äta rocka.
Positioneringen pekar på målet för vandringen. Klicka och zooma in.




