Stefans bilder
Från trädgården ut i skogen
Så blir det del 2 av dagens lilla äventyr; jag har en tendens att ta mängder av bilder när tillfälle bjuds.
Så börjar jag då i trädgården där det varit ett väldigt tjatter idag, och fåglarnas aptit var glupande. Bråttom hade de.
Det var ständiga bråk om maten,
men mest uppvisningar, det gäller att imponera vid denna årstiden i gråsparvarnas värld.
Sedan går herr Fasan i sin praktfulla vårkostym och patrullerar i trädgården, har ögonen på sina hönor. Han väcker mig om morgonen med sina rop och sitt flaxande utanför sovrumsfönstret. Och då serveras ju maten snabbare också.
Sedan tog jag cykeln till den lilla skogsbiten vid sjön. Träden är höga där, fåglarna hördes överallt runt mig, men var inte lätta att se. När jag tagit fram utrustningen drog de allesammans bort längs med sjön.
Detta är inte en plats där jag går rakt genom den helt vildvuxna skogen med lågskor (som jag satt på eftersom solen sken), så det gick inte att följa fåglarna.
Så jag fick leta, fann en talgoxe
och en blåmes. Sedan gick jag längre bort längs med vägen, och där fanns de, men det får komma nästa gång.
Dagens spaning
En dag med 8 grader varmt och sydliga vindar ingav mig förhoppningar. Nu börjar det hända saker.
Så jag såg ut genom fönstret, testade mitt nya 200 objektiv. Oj, vad skarpt det var. Längre ut i trädgården samlade en gråsparv bomaterial och flög iväg med näbben full. Ett vårtecken helt klart.
Sedan körde jag utanför byn till våtmarkerna, där det var en mindre behaglig vind. Solen försökte förgäves bryta igenom.
Ganska många gravänder vid en damm på vägen dit. Men långt bort.
Några kanadagäss passerade.
Grågåsen fanns där i våtmarkerna, det är deras område. De börjar synas i par nu.
Bråttom har de hit och dit.
Har sett på dem i timmar tidigare, är övertygad om att det är hongåsen som flyger först i paret, kan ana vad hon säger, det hörs på rösten. 
Vårspaning
Så gav jag mig ut på cykeln för att leta vårfåglar. Kallt var det, men lite sol ibland. Snålblåsten kylde. Det var på ängarna utanför byn, dessa betesängar ligger mellan sjön och byn. De är inte exploaterade eftersom de emellanåt täcks av vatten, tur det.
De första som syntes var tofsviporna, ett trettiotal. De höll säkerhetsavstånd på flera hundra meter, fåglarna var skygga denna dag. Men det blåste inte värre än de kunde lyfta.
Sedan var det gässen förstås, det var nog ett femtiotal. Som så ofta blandade arter tillsammans. Här sädgås.
Kanadagås
och grågåsen som är vanligast
Lärkor var där också, ungefär 10 individer idag. Sånglärkor - ja. Men piplärkor? Vet ej. Inte lätt få denna skarp i luften.
De hukade i det torra gräset, sökte frön, isande vind strök över.
Väl kamouflerade är de. Sånglärkan har gärna en liten tofs.
Landskapet är fridsamt att se på.
Fruset i dräneringsdiket. På hösten brukar hela familjer av fältpiplärka sitta på stenarna just här. Riskabelt när lärkfalken kommer strykande i höjd med gräset och har högsta fart , såg en attack en gång en höst.
Men hemma var det varmt och blommor.
Två av varje
Just så det var det i arken, två av varje art. Och så visas fåglarna i denna bildserie, två av varje. I dag är en sådan dag det är skönt att sitta inne i morgonrocken och tulla på bildlagret. Har framkallat en lång rad bilder från i fredags, då ett idealiskt vinterväder kom över hemtrakten. Lite lagom snö, lite is, strålande sol, vindstilla och ett par minusgrader. Jag promenerade runt med några kilo kameror och objektiv hängande på mig, helt lycklig. Välhängd kan man säga. Vit snö, blå himmel, skuggspel, färgklickar, och fåglar! Inte att förglömma isblänk än hit än dit. Det gnistrade och lyste. En riktigt lyckad promenad blev det vid sjön några km hemifrån.
Jag startar med kråkan, som lite försiktigt placerat sig mot solen på lagom avstånd. Har jag månne frö med mig till den också?
Efter en stund slog den sig till ro; nä inte idag. Sedan flög den.
Nötväckan däremot kom nära, och tog en och annan jordnöt att stoppa i barkspringorna omkring.
Promenerade oblygt.
Entitan är, näst efter nötväckan, snabbast att upptäcka en misstänkt bärare av frön och nötter. Jag t.ex.
Nå, blir det något?
Blåmesen far runt som en tätting.
Börjar få sin vackra vårblå färg.
Denna talgoxe satt blygt i skuggan
medan detta exemplar visade hur vacker SVENSK vinter kan vara.
Men några fåglar fanns det
Då jag för ett par dagar sedan i Åhus tog båtbilder, så fann jag några fåglar också, även om de var få och utspridda.
Gravanden, flyktbild. Bilderna där de stod still i vattenbrynet blev trista. Gravanden är en av de vanligaste ankorna i hemtrakterna, finns vid grundvatten vid kusten. Namnet kommer från bobyggande i en håla (grav). De började visa sig för någon vecka sedan, eller två. En stor anka, lätt att känna igen, storleken gjorde att den förr kunde kallas gravgås.
Grågåsen, kommer för att häcka. Enstaka har redan börjat etablera sina revir vid Hammarsjön, åtminstone lät det så.
De här var vana vid folk
försiktiga, men accepterade min närvaro. Men kanske är det en taigasädgås? Jag vet inte, är ganska dålig på arter, men gillar att se på dem.
Gäss har vackra vingar.
Men se där! En storskrake en bit upp i ån.
Det var en hel flock, här på parad med en damskrake.
Plaskanka, kul att få på bild.
Och till sist, den allestädes närvarande, Corvus Cornix. 
