Stefans bilder
871 - bäver
Fortsätter av bara farten med bilder från sommarbostaden i Veniksel. Denna gång med bäver. Det är inget svårt foto, bara lista ut var den är för tillfället vid huset, ställa sig vid stranden, så kommer bävrarna, de är nyfikna. Synd för bävern, om den stöter på någon med kikarsikte. Själv fördrar jag att se på dem. Har smakat en lokal dryck, klar och stark med ett stänk från bäverns analkörtlar (bävergäll) - en specialitet som man antingen älskar eller hatar.
stora känselhår vid ögonen
vattnet ligger ovanpå pälsen, bävern är väl impregnerad med vattenfrånstötande ämnen.
här syns svansen tydligt, den smäller högt
Här under syns också den vattenavstötande effekten
och den bästa spar man till sist
841
Tog lite bilder på djurlivet igår, var ju så varmt att varken vantar eller mössa behövdes. Fåglarna uppskattade vädret också, de var på plats så jag kunde bjuda på lite frö. Mulet och svalare idag, och sängläge med ännu en infektion.
Ekorren höll sig framme när det bjöds på mat. Ser den inte lite småtjock ut? De kan ju få ungar i Februari.
Det är mörkt i skuggan denna månad.
Nötväckan putsade sig och verkade intressera sig för passande bohål.
Hackspetten är lite blyg av sig, men satt snällt en stund.
Kråkan håller sig gärna framme, klok gammal och grå.
Försökte få den på bild när den satt på den gröna mossan med sitt matchande orange framparti. Men den var för kvick.
Titan gömmer frön, liksom ekorren och nötväckan.
Talgoxen såg lite mer blank och färggrann ut när våren nu närmar sig.
Det är en utmärkt vacker liten fågel.
Som ni ser på bilden har den något märkligt vid ögat, över örat. Såg det på talgoxar förra året också i denna skog, tyckte det liknade någon tumör. Men det tror jag inte längre.
Här är fågeln med beskuren bild, det ser mer ut som löss, öronlöss. Stackars fåglar, det här kan förklara att man kan se dem såhär år efter år i den skogen.
835
Har inte min fågelmatning så lättfotograferad, men lätt att se på från sovrumsfönstret. Detta också för att de skall känna sig trygga inne i många stora buskar. Nya besökare idag var sparvhöken och en domherre, annars är det de vanliga sparvar, mesar, fasaner och kråkfåglar. Och icke att förglömma - rödhaken. Det blir bilder från den gångna sommaren.
Gulärlan
På den enda stenen står de gärna och spanar, här en rödbena.
En lite upprörd storspov
som försöker leda bort mig
Miljöbild för storspov
Gråtruten
Hämplingpar
God fångst
Råkprofil
Detta är sommar för mig, lite gräs, lite bris, en grusväg och en cykel, då är det hur bra som helst.
833 - fåglar
Plötsligt händer det - snön vräker ner en stund, får se hur länge den får ligga. Kunde vara fint och ut med kameran, men orkar inte mer än till brevlådan. Så det blir ur lagret igen. Men bra mycket finare och ljusare blev det plötsligt.
Ute i sumpskogen satt skatan, tyvärr hamnade skärpan lite bredvid ser jag nu.
Vakten när de andra betar runt dammarna. När gräset är så här högt är ungarna redan nästan vuxna, gässen är kvicka om våren att finna en plats och lägga ägg.
Sävsångare, de var inte så många 2018, många fler att se året innan.
Det är bara vid denna tid jag ser dem, ett par månader om året.
Sången är härlig, en njutningsfull tid när konserten är runt mig.
Silhuettbild av en av de vanligaste fåglarna.
Lövsångaren.
Den brukar ha benen så.
Sången går att lyssna på länge utan att örat blir trött.
Nu är detta ingen fågel, men den fick vara med ändå.
818 - ut i decemberskogen
Mörkt är det inne i skogen nu, ett mycket begränsat ljus passerar kamerans lins, men visst går det att fotografera. Dock gick det inte att finna fågel utan att ta till mutor idag. Inte en pippi syntes när jag gick första rundan, men lyckligtvis hade jag en handfull fågelfrö med mig, det löste problemet.
Medan jag väntade på fåglarna tog jag ett par bilder på den lågväxta skog som mossa är. Ett helt litet miniuniversum.
Sen kom de. Mesarna är nyfikna, undersöker direkt när det är något nytt.
Svårt att få det knivskarpt med höga isotal och lite långa exponeringstider. Blåmesen var inte så skygg.
Nötväckan är snabb, dominant och oblyg.
Typisk nötväckeprofil
Titorna tittade trånande mot fröna.
Trädkryparen hoppades jag se den timme jag var i skogen, och plötsligt var den där.































































