Stefans bilder
Fåglar i flykten: Trana, glada, vråk
Det blev en riklig bildskörd eftersommar - höst. Mapp 49, första delen av 2, är detta. Stora, fina fåglar.
Gladan brukar spana in mej i trädgården
Men den har bråttom vidare
Tranor hörs först. Sedan ser jag upp, de är där uppe.
Med stora objektivet
Nere vid sjön brukar de trivas, här kommer en rote
Så här är fågeln vacker. Rakt framifrån, i flykt på nära håll, kan de se lite märkliga ut på bild.
Ett litet rop
Med uppsträckta vingar
Ormvråken är svår att ta bilder på, är inte säker på varför. Det blir gärna lite mörkt, suddigt, eller annat problem.
Mot solen, där de brukar placera sig. Säkert lärde sig von Richthofen en del genom att studera fåglar.
Stillsamma snäppor
Då jag nu av olika skäl inte direkt kommit ut när hösten är som vackrast, får det bli lite bildlager igen. Snäppor igen, nu bilder där de är mer stilla.
Vadare i rörelse 2/2
Ser ut som myrsnäppor, här kommer andra delen, det var gott om dem några dagar.
Flocken kommer och landar där jag suttit och väntat
Några drar förbi
Någon landar framför
Elegant
Men här blev det bråk
Ett vanligt sätt att se snäppor

Vadare i rörelse 1/2
Då jag måst hålla mig inne denna strålande dag, har jag pysslat lite med sensommarens bildlager. Det blir vadare i mängd, första delen. Dessa fåglar rör sig snabbt, för att kunna ta en bild i rörelse måste jag studera dem, och förutse vad som händer. Vid ett visst avstånd blir det lite småbråk dem emellan, men inte med vem som helst, vissa verkar ogilla varandra på långt håll.
De flyttar sig då och då, oftast hela flocken.
Okänt socialt samspel
Vinge lyfts
På ingång
Men här var det bråk!
Vinglyft. Det är en kraftfull vit färg då vingen lyfts, så jag utgår från att det är en signalfärg.
Ofta sker det vid någon upphetsning
Som här; kom inte här och kom! ser det ut som, men det kan ju lika gärna vara en hälsning, mellan makar t.ex. 
Några fåglar
Lite blandade fågelbilder, tagna en dag när hösten endast hade börjat anas. Inget speciellt, bara vad jag såg en vanlig dag.
Åkte till stranden i Åhus. På vägen såg jag en glada
på lite för långt håll, men vacker var den. När bönderna kör skördemaskinerna finns där oftast glador, vråkar och storkar. Något smått kan ju skrämmas upp, eller ligga dött.
Kom ner till havet, en svan simmade ut.
En flock vitkindade gäss cirklade några varv, de väntade på att jag skulle gå. Och det gjorde jag.
Sen kom från revet utanför, på väg mot dammen innanför landremsan, några grågäss. Att kalla trakten hemomkring för Gåsariket är verkligen ingen överdrift.
Stranden mot söder
Längre ut, över havet, drog gäss söderut.
De vanliga strandfyndarna fanns där, en kråka som gärna tar småmusslor
och en ung fiskmås på spaning.










