Framåt genom att backa

Det här året började fotomässigt jättebra för mig. Tog fler godkända bilder än jag brukar under vintern och tidig vår. Den milda vintern hjälpte förstås till. Men allt efter sommaren gått har det blivit trögare. Längre mellan de bra skotten. Tappat lusten en smula. Kanske beroende på högre egna krav. Men jag saknar att resa och den boost det ger. Jag saknar också turisterna i Stockholm , även om de blivit fler. På sistone har jag dock kommit in i matchen igen. Lite oväntat fick jag hjälp genom att backa.

Min hustru har en hobby. Hon renoverar lampor. Av den anledningen har hon några söndagar begivit sig till Hötorgets loppmarknad. Där saluförs nämligen gamla armaturdelar. Reservdelar om man så vill. Eller lampskrot som jag kallar det. Jag som ändå ska till stan och fota brukar följa med och tar då en runda med kameran bland stånden. Hötorgets loppmarkanad liksom! Nybörjarstället. Här hängde jag en hel del när jag just börjat gatufota. Jag tror inte jag är ensam om det. 

Jag har samlat ihop några bilder från senaste veckorna. Det är inga världsmästarskott, även om tvåan är rätt bra (gick på magkänslan när jag kompade den, haha!). Poängen är att de här stunderna har fått upp mig på banan igen. Jag har liksom fotat igång mig själv så suget har kommit tillbaka och självförtroendet likaså. Så kan det gå. 

Det är intressant det där med formkurvor. För mig funkar det så att jag varierar en hel del. Ibland har jag perioder då jag känner mig stark och oblyg och nästan räknar med att få med några bilder hem. Andra perioder är jag i svacka. Tycker att det inte finns något att fota och om det gör det kommer jag ändå vara en halvsekund sen (Ior-varning, jag vet). Det lustiga är att när jag tittar på det brukar min bildfångst hålla ungefär samma nivå oavsett. Kanske man kan lära sig något av det? Vet bara inte vad.

Det var allt från mig!

/Anders J

Modespaning

Själv är jag tämligen ointresserad av mode. Men det är klart att man snappar upp ett och annat när man trålar gatorna i Stockholm. Kanske (antagligen) är det här gamla nyheter men något jag sett mycket av under vintern och våren är dessa glansiga jackor. Massvis faktiskt! Jag har fotat några få och tidstypiskt nog är alla ackompanjerade av mobiltelefoner.

Det var allt för nu. /Anders

Glöm inte C-vitaminerna!

Folk hamstrar alvedon, konserver och muggpapper och det kanske inte är något fel med det. Känner man sig lite tryggare, lite säkrare, så mår man säkert lite bättre. Men om det är bra mående som ligger högst på önskelistan så får man inte glömma C-vitamin! Det är världens grej som Baloo skulle sagt. Bra för alltmöjligt, inte minst immunförsvaret. Så käka apelsiner för sjuttsingen!

Det var allt för nu! Kram på er. /Anders

Höjdarbilder!

Jag är inte så flitig på att fota i stående format. Någon bild då och då blir det men inte speciellt ofta. Här är ändå ett axplock av bilder på kvinnor fotade på höjden.

Drottninggatan. Jag gillar blicken från kvinnan i halvskugga. Det blir mycket fotande här. Svårt att undvika på något sätt.

Drottninggatan igen. Hon var så ståtlig där hon stod. Jag gick ned på huk för att förstärka hennes längd.

De två sista är från Lissabon 2017. En härlig stad! Fast det bästa med resan dit var faktiskt de två dagarna i Porto. Jag återkommer till det vid ett senare tillfälle.

För att återkomma lite till att fota i stående format. Min huvudkamera har de senaste åren varit Fujifilm X-T10. Den har just pajat och kommer snart vara ersatt av den nyare X-T30. Men gemensamt för dessa är den vinklingsbara skärmen vilken jag använder mycket. Då blir det dock otympligt att fota stående. Men i somras skaffade jag en Ricoh GRII och den däremot inbjuder verkligen till att fota lite friare, med en hand, vara lite crazy. Översta bilden är plåtad med GRII:an, övriga med X-T10.

Det var allt för nu.

/Anders

Bästa vintern någonsin!

Snöfritt. Plusgrader och torr asfalt. Aldrig har det väl varit enklare att gatufota i Stockholm i Januari/Februari? Jag är helnöjd och har till och med kommit hem med hyfsat bra bilder ibland. Vantar har jag knappt använt. Killen i t-shirt här nedanför överdriver dock. Så varmt är det inte.

Men visst har även jag en oro kring det varma vintervädret. Vad beror det på? Vad blir följderna? Forskarna säger en sak. Inte vet jag hur rätt de har. Antagligen mer rätt än de som bara förtränger. Vetenskapen bygger åtminstone på kunskap. På vad vi vet så här långt. Kanske har man fel, för att vi helt inte vet tillräckligt än. Men då ändrar man sig. Lägger till den nya kunskapen. Det är det fina med forskning.

Hur som helst så var jag ute en sväng i Gamla Stan i går. Jag ville prova blixten på min relativt nyinköpta Ricoh GRII vilket jag kände var lämpligt på den trånga och mörka Västerlånggatan. Bilderna i inlägget är alla från gårdagen.

Nej. Jag såg INTE att personen bakom bar ett liknande mönster. En lycklig omständighet bara. 

Så småningom blir det dags för gatufotografen att gå hem och kika igenom dagsskörden av bilder. Blev det någon bra idag? Vem det här är vet jag inte. Det kanske är en världskänd fotograf? I så fall visar jag ärligt upp min okunskap. Fin kamera har han hur som helst.

Det var allt för nu! / Anders