Annons

Från 5D/D700 till OM-D

Produkter
(logga in för att koppla)

jseffel

Aktiv medlem
Någon som tagit klivet från 5D (eller D700) och köpt en OM-D istället? Nyfiken på hur ni känner att bytet blev i realiteten. Har för närvarande en OM-D hemma som jag eventuellt tänker behålla (vacklar fram och tillbaks). TIll den har jag kitobjektivet (12-50) - det är inte särskilt upphetsande så jag får kanske inte den bästa bilden av kameran. Behåller jag den tänkte jag köpa 12/2 och 20/1.7.

Nåväl, någon som gjort bytet och känner sig nöjd alt. missnöjd? Jag ska främst ha kameran för landskap och förevigande av mitt barn. Är grymt less på att kånka runt på 5Dn på diverse aktiviteter... enda gången det är trevligt är när man lägger in bilderna. Frågan är om det är värt det...
 
Jag köpte OM-D som ett komplement till mina D7000 och D90. Inga FX iofs men jag är bara så jäkla nöjd med Olympusen! Den är verkligen kul att fota med och har ju en riktigt härlig kvalitetskänsla. Jag köpte med kitzoomen. Inte den vassaste gluggen men fullt duglig i vardagen. Kommer att komplettera med 60/2.8 macro som har fått riktigt fina omdömen.

Har du läst Ming Theins omdömen av kameran och vissa objektiv? Om inte så har du lite kvällsläsning här .... ( han har även D700 ).

http://blog.mingthein.com/2012/06/02/omd/
 
Jag har bytt från 5d mark 2 och väldigt bra objektiv (flera L) till OM-D.

Det finns fördelar och nackdelar med båda systemen men till sist handlar det nog om hur och när man använder sin kamera.

Jag har alltid med mig kameran, alltid.
Då blir storlek och vikt av avgörande betydelse. Att kånka runt med en 5d2+50/1.4 blir jobbigt med tiden...

Sedan handlar det om hur man fotar, personligen är jag mer av en observatör och då funkar det inte att hala fram en jätteklump från canon. Däremot, om man är en fotograf som "tar plats" och deltar aktivt så kanske det kan vara en fördel med en stor kamera. Upp till var och en att fundera på, mao.

När det gäller bildkvaliten så resonerar jag så här: Under de tre år jag haft 5d2 så har jag aldrig vid något tillfälle känt att kameran inte räckt till kvalitetsmässigt när det gäller brus, upplösning etc.
Med andra ord: 5d2 är tillräckligt bra. Att nikon D800 eller 5D3 är ännu bättre blir liksom ointressant, det handlar inte om brus eller pixlar längre.

Om jag nu kan behålla i princip samma upplevda prestanda med OM-D som 5d2 är kapabel att leverera och dessutom kapa vikt och volym till en bråkdel så är det mycket intressantare än fler pixlar och mindre brus.

Och det kan jag med OM-D. Har kört en del test mellan OMD+25/1.4 och 5D2+50/1.4.
Upplösningsmässigt är det ingen egentlig skillnad. Brusmässigt är OMD användbar på ISO3200, Canons gräns låg på ISO 1600...

I verkliga livet är skillnaden större än så: OMD är stabiliserad, även med snabba primes. Det saknade jag alltid med canon. Dessutom har OMD mycket säkrare AF i dåligt ljus, jämfört med canon.
(Det beror bla på att OMD har inbyggt hjälpljus, med 5D2 måste man ha en blixt på kameran får att få tillgång till det. Och trots det är den långsammare och osäkrare).

Otroligt nog så sopar OMD banan med 5d2 som diskret kamera i befintligt ljus.

Men för att OMD skall sjunga så behövs det primes och inga jävla kitzoomar.
Än sålänge har jag bara 25/1.4 men det blir väl 12/2, 45/1.8 och 75/1.8 så småningom.

Sensorn är trots allt liten och det behövs snabba objektiv, annars blir det kompaktkamerakänsla över det hela. Traditionell visdom säger att ett 25/1.4 på OMD beter sig som ett 50/2.8 på 5d2. Och det kanske stämmer när det gäller bildvinkel och skärpedjup.

Men det stämmer inte när det gäller hur snabbt bakgrundsoskärpan installerar sig, dvs det "upplevda" skärpedjupet. Jag visste att det var på det sättet, men skillnaden är större än jag trodde. Nothing beats cubic inches..

25/1.4 funkar trots allt bra, även fullt öppen. Och en 50/1.4 på FF måste ofta bländas ned för att skärpedjupet inte skall bli för tunt så det känns OK.

Däremot har jag insett att det inte finns någon motsvarighet till 135/2 på FF. Det är priset att betala för att skära ned på vikt och volym

OM-D är överlägsen på många sätt och jag ångrar inte bytet. Men den dagen någon släpper en stabiliserad, riktigt liten FF med några miniatyriserade primes istället för dagens heffaklumpsobjektiv, ja då blir det troligtvis till att byta igen.
 
Som Jesper nämnde här ovan så använder jag både D700 och OM-D parallellt. Jag hade tidigare en D700 i tre år och efter att jag sålde den på grund av dess klumpighet så har jag haft en drös andra, mindre kameror utan att bli riktigt nöjd.

Till sist blev det en D700 igen, samt en OM-D med några fasta objektiv. Den sistnämnda är mycket roligare att fotografera med och används vid betydligt fler tillfällen, men jag är inte helt nöjd med bildkvaliteten. Det går tyvärr inte att ersätta ett fyra gånger större sensorformat (särskilt inte parat med Zeissobjektiv), men man kommer förvånansvärt nära.
Nu tar jag bara storkameran med mig när jag ENDAST är ute för att fotografera, vilket är ganska sällan. Samtidigt har jag OM-D:n med överallt, varje dag, vilket är trevligt.

Så fort det kommer ett litet FF-system utan spegel så kommer jag att byta igen. Jag vill verkligen inte ha två olika system nämligen och för den som är riktigt kräsen så kan inte MFT tävla med FF. Det är inte upplösningen som skiljer, utan mer subtila saker som färger, brus och skärpedjup.
 
OK. Plockade upp ett 20/1.7 idag. Ett redigt lyft jämfört med kitgluggen. Får nog bli det här systemet så får vi se hur livet artar sig.
 
OK. Plockade upp ett 20/1.7 idag. Ett redigt lyft jämfört med kitgluggen. Får nog bli det här systemet så får vi se hur livet artar sig.
20/1,7 är ett mycket trevligt objektiv sett till bildvinkel och ljusstyrka, vilket i mitt tycke gör det idealiskt om man vill att kameran ska vara så kompakt som möjligt, eller om man vill begränsa sig till bara ett objektiv. Men tyvärr är det inte jätteroligt rent optiskt. Jag vill inte döma ut ditt val, men eftersom du är van vid bra grejer så finns risk att det objektivet får dig att misstro MFT-formatets möjligheter till bildkvalitet. Panasonic/Leica 25/1,4 är mycket, mycket bättre i mitt tycke och jag sålde raskt mitt 20/1,7 efter bara kanske en månad.

Samma sak gäller Olympus 45/1,8 som höjs till skyarna överallt. Visst, det är jätteskarpt, men det saknas ändå något när det gäller färgerna och renderingen överlag. Man ska inte tro allt man läser alltså; särskilt inte testsidor på nätet som bara mäter upplösning.

Tillägg: Olympus 12/2,0 däremot är hur bra som helst. Minst lika bra som 25/1,4 och det är därtill mycket bättre byggt och mindre.
 
Samma sak gäller Olympus 45/1,8 som höjs till skyarna överallt. Visst, det är jätteskarpt, men det saknas ändå något när det gäller färgerna och renderingen överlag. .

Har ingen 45:a själv, men är det inte så att orsaken att den höjts till skyarna, beror på pris/prestanda-fenomenet. Priset bestämmer alltid hur bra nåt får och kan bli.
 
Makten: Jo, har för mig att jag läst av dig att 20an inte skulle vara så bra som testerna säger. Köpte det främst för att det var litet och att jag gillar 40mm (har ett EF 40/2.8 till 5Dn som jag gillar riktigt mycket). Du vill inte dela med dig med ett exempel där du jämför bilderna från 20an och 25an (gärna i din blogg)?
 
Har ingen 45:a själv, men är det inte så att orsaken att den höjts till skyarna, beror på pris/prestanda-fenomenet. Priset bestämmer alltid hur bra nåt får och kan bli.
Jovisst, och beaktar man att det är betydligt skarpare än även de bästa femtiomillmetersobjektiv för småbildsformatet om man använder dem med adapter så är 45:an grymt prisvärd. Jag vill gärna rekommendera det oavsett pris för att det är så litet och lätt, men man ska som sagt inte tro allt man läser. Det dras med samma lite ”plastiga hinna” över bilderna som 20/1,7 trots att skärpan är mycket bra.

Makten: Jo, har för mig att jag läst av dig att 20an inte skulle vara så bra som testerna säger. Köpte det främst för att det var litet och att jag gillar 40mm (har ett EF 40/2.8 till 5Dn som jag gillar riktigt mycket). Du vill inte dela med dig med ett exempel där du jämför bilderna från 20an och 25an (gärna i din blogg)?
Jag har faktiskt inte jämfört dem rakt av, vilket jag kanske borde ha gjort. Men jag tycker mig numera efter att ha ägt ungefär 70 objektiv ha såpass bra erfarenhet att jag kan se vad hos ett objektiv jag uppskattar utan att försöka mäta det;-) Visst, det gör att det alltid uppstår subjektiva omdömen som kanske inte fullt ut rimmar med verkligheten. Men det gör å andra sidan inte heller de rent tekniska tester som de flesta dedikerade testsidor pysslar med.

Jag skulle vilja säga att 20/1,7 är jättebra om man inte är så noga med detaljerade färger och/eller hur bakgrundsoskärpan ser ut. Det är skarpt till tusen; förmodligen skarpare än 25/1,4. Men så fort jag provade tjugofemman så insåg jag att ”boom, det är det här jag saknat!” och sålde raskt tjugan.

Bara ett litet exempel vid full glugg: http://www.flickr.com/photos/makten/7764396592/in/set-72157630810027592

Tillägg: Ändå känner jag att jag lätt hade kunnat ha endast 20/1,7 om jag skulle gå på den minimalistiska linjen. Precis som du så gillar jag verkligen den bildvinkeln, särskilt vid 4:3-förhållande.
 
Det går knappast att komma ifrån att en FF-kamera av senaste generation generellt sett är bättre när det gäller bildkvalitet än en aldrig så bra m4/3-kamera. Det är nog bara om man behöver stort skärpedjup som den mindre sensorn kan vara överlägsen. Men det kan ju också sägas vara nackdelen med m4/3. Det är svårare att få till snyggt skärpesläpp än med FF.

Men skillnaderna är mindre än man kanske skulle tro. Det vimlar av mycket fina bilder ute på nätet som är tagna av skickliga fotografer med OM-D. Ming Thein, som redan nämnts är en av dem. På Fred Mirandas forum finns en tråd med OM-D-bilder i avdelningen "Alternative Gear" Där finns många fina bilder som visar att OM-D är en mycket kompetent kamera. Med rätt objektiv, ska tilläggas. Det krävs fina gluggar för att göra kameran rättvisa.

Själv har jag gått från 40D, dvs APS-C, till OM-D och det har varit ett lyft. Trots att jag inte har några supergluggar. Fast det tar ett tag att vänja sig vid den lilla kameran tycker jag. Ibland saknar jag det rejäla handgreppet hos 40D. Och menyerna är inte lika logiska som hos Canon. Å andra sidan är inställningsmöjligheterna nästan oändliga. Till min 40D hade jag inga gluggar med stabilisering. IBIS i OM-D fungerar väldigt bra och även mina gamla manuella antika objektiv blir stabiliserade. Även sökarbilden är stabiliserad vilket underlättar enormt att fokusera manuellt.

Jag tror knappast någon APS-kamera har så pass mycket bättre bildkvaliet än OM-D att det spelar någon roll. Det skulle möjligen vara NEX7 och de senaste Nikon och Pentax som har Sony-sensorer, men även där är skillnaderna ytterst marginella. Däremot märks det nog med senaste generationens FF-kameror som D800 och 5dMkIII. Fast med de bästa objektiven kan OM-D ge också dessa en match.
 
Jag har kört parallellt med Canon (5Dmk2+7D) och olika m43 kameror. När jag köpte GH2 började jag i allt större grad ersätta Canonerna med den. Nu har jag OM-D och kommer knappt ihåg hur man använder en Canon.
Jag håller inte med Makten om ” Hinnan” han ser på bla 45an. Det är en helt fantastisk glugg oavsett plastighet och dålig infästning av motljusskyddet. Jag har också den legendariska 75 mm 1.8 och den är så klart ett litet snäpp bättre. MEN det krävs pixelpeepning för att se skillnaden.
Inför säsongens skolfoto ställde jag OM-D+45 mm mot Canon 5D + 85 mm i studion, 125 del och bl 8 på lägsta ISO.
Min tanke var att om skillnaden var knappt märkbar skulle jag kunna använda OM-D. Flera fotografer har jämfört Råfilerna och de råder inte full enighet om vilken som är bäst.
Nu är detta idelaförhållanden, men det var i dessa förhållanden jag ville jämföra.
Slutsatsen är att jag har fotograferat 700 barn och ungdomar och konstaterar att det är roloigare både för fotografen och för modellerna med den mindre kameran.
OM-D + 75 mm + Vertikalgrepp, live view och ansiktsigenkänning med fokus på närmsta ögat. Jag trodde inte jag skulle sjunka så lågt, men jag gjorde det med ett stort leende.
Min kollega med 1Dx som redigerat bilderna ser ingen kvalitetsskillnad på utskrifterna.
 
Bytte från 5d mk2 till om-d, hur nöjd som hälst, det enda minnuset som finns är i stort sett att skärpe djupet blir längre.

45mm 1.8 sjukt grym å billig, pana 25 1,4 grymt bra, lite dyrare, 40-150 R jävligt bra, lite trökig ljus styrka, men skarp för den lilla pengen, lite soft på 150mm.
pana 14 2.5 riktigt bra den oxo.

Såg att nån inte va helnöjd med 45an, ingen åsikt jag delar, tycker den är bättre på alla möjliga vis än allt från canon :p men lite av "magin" i bilderna försvinner när man fotar på 5-10m då i stort sett allt är skarpt även på 1.8. Inget som "poppar" fram ur bilden.

Säga va man vill om kontrast fokus men det är inga problem med fram lr bakfokus som jag tyckte det va hela tiden på mk2, man fick ju micro justera allt till förbannelse. kanske liten överdrift men. Om-d sätter ju fokus direkt.

Den har lite svårt å ställa fokus från långt till kort om motivet är litet.
för att summera 2st minus, å resten plus! :)

Riktigt nöjd!
 
Älskar kontrastfokus. Hade D7000 innan med stora fokusproblem. Nu sitter skärpan perfekt på bild efter bild.

Det kombinerat med objektiv som PL 25 mm gör att jag tycker att min OM-D är ett steg upp i bildkvalite.
 
Jag vill så gärna gilla bilderna, men det gör jag inte. Ingen skön oskärpa, inget "popp" som jag är van vid, blir inte kompis med kontrast AF osv. Får nog snällt kånka runt på min 5D.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto