"Måla med ljus - Les Grands Moments"

Frilansreporter, fotojournalist och rockfotograf. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Romerna, vägens folk



Nu har det gått ett par dagar sedan jag lanserade mitt kommande reportageprojekt som går under arbetsnamnet "A Romale, A Chavale". Syftet med projektet är att motverka den avhumanisering av romer som sker runt om i Europa och tyvärr även i Sverige i dag. Jag vill istället lyfta fram vägens folk och visa dem som de är. Trots att de har utsatt för förföljelse, förnedring och förtryck i hundratals år är de ändå ett lyckligt folk som alltid har nära till leenden och skratt. Sången, musiken och skratten har alltid varit en viktig ingrediens för att kunna överleva i en fientlig värld.



Det har som sagt bara gått ett par dagar sedan jag lanserade projektet och redan har det dykt upp en del intressanta erbjudanden som jag kommer att fundera på. Om de skulle gå i lås kommer jag att skriva mer om det i bloggen framigenom. I vart fall kommer jag snart att åka till Rumänien och träffa några av de romska tiggarna som jag tidigare har träffat och intervjuat i Sverige. En av dem som jag kommer att träffa är Nicolai Tamas vars tuffa situation jag personligen har engagerat mig i: Kärleken drev Nicolai att bli tiggare



Text och foto: Mikael Good 

Postat 2014-08-24 16:14 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

A Romale, A Chavale - Hommage till mästerfotografen Josef Koudelka



Nästa år är det 40 år sedan Josef Koudelka gav ut mästerverket Gypsies. Romerna som Josef mötte och skildrade i sin bok levde många gånger i fattigdom, förtryck och utanförskap. Under de 39 åren som gått sedan Gypsies kom ut har kommunismen fallit. De flesta människorna i de östra delarna av Europa har vunnit sin frihet men tyvärr har livssituationen för många av östeuropas romer förvärrats. Idag diskrimineras och utsätts romer för hatattacker runt om i Europa, hatattacker som sänder ett obehagligt eko från de mörkaste delarna av Europas historia .



Även om jag aldrig kommer att kunna mäta mig med Josef Koudelka arbetar jag på ett fotoprojekt som går under arbetsnamnet "A Romale, A Chavale" som syftar på att motverka den avhumanisering av romer som sker runt om i Europa och tyvärr även i Sverige. Avhumaniseringen sker i takt med att nationalistiska partier får allt större inflytande över politiken i många europeiska länder och de hetsar folk att begå hatbrott mot romer. Jag vill lyfta upp romerna och visa dem som de är. Trots att de har utsatt för förföljelse och förtryck i generationer är de ett lyckligt folk. De har gått igenom många svårigheter på vägen men trots det har de alltid nära till leenden och skratt. Glädjen och musiken svetsar dem samman och har blivit ett sätt för dem att fly undan allt det hat och förtryck som de ständigt utsätts för. 



Projektet är även ett hommage till Josef Koudelka som i mina ögon är den största dokumentärfotografen och minoritetsskildraren som har trampat omkring på denna jord. Tanken är att jag ska presentera mitt arbete i både bok- och utställningsform under nästa år. Eventuella intäkter kommer att gå till Hjälpversamheten Hjärta till Hjärtas återvändarprogram för EU-migranter i Rumänien. 



Text och foto: Mikael Good 

Postat 2014-08-22 10:28 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Bajsattack mot tiggare i Huskvarna



Nicolai och Consuela* kom till Sverige med en desperat förhoppning att försöka få tag på pengar till sin egen och till sina barn och barnbarns försörjning. Möjligheten för dem att få tag på ett arbete hemma i Rumänien var obefintlig. Helst av allt skulle de vilja stanna kvar hemma, ta hand om barnbarnen, odla lite grönsaker och njuta av pensionärslivets frukter efter ett långt och många gånger slitsamt arbetsliv.

I början av förra veckan upptäckte de att bilen som de bott i forslats bort under den tiden som de varit i Jönköping och tiggt. Nicolai visste inte riktigt vem det var som forslat bort bilen men han misstänkte att bilhandlaren som hade sålt skrotbilen till honom hade tagit den. I vilket fall som helst var Nicolai mycket upprörd över det som hänt och sa:
- Jag har betalat ett par tusenlappar för bilen och så kommer någon och bara tar den, hur kan någon stjäla av en man som ingenting har?
Nicolai och Consuela hade ingenstans att sova och de fick sova ute under bar himmel. Att sova ute gick ganska bra så länge som det inte regnade. Men natten mellan fredag och lördag öppnade sig himlens portar över dem och regnet vräkte ned.
- Jag sov inte en blund den natten och jag fick stå där för att skydda mig mot regnet säger Consuela och pekade mot den kommunala toaletten vars tak skjuter ut en bit och ger lite skydd mot det värsta regnet.



I lördags fick Consuela och Nicolai mat, torra kläder, madrasser kuddar och täcken samt ett tält som skyddar dem mot regnet av några vänliga svenskar. Consuela strålade av lycka och gav kvinnan som hon fick tältet av en stor varm kram. Äntligen skulle hon få sova gott igen. Med hjälp av en extra presenning som spändes över tältet hade Nicolai och Consuela ett bra skydd mot de envetna regndropparna.
Natten till måndag vaknade de av att tältet öppnades och något slängdes in. En skarp doft av avföring spred sig snabbt i tältet och Nicolai och Consuela fick famla i mörkret för att komma ut ur tältet så att de kunde tvätta av sig i en vattenpöl och få ut de sängkläderna som träffats.
Nicolai var mycket arg över det som hade hänt:
- Jag kan inte förstå hur någon kan göra så här mot oss, vi har inte gjort något ont, vad är det för en hemsk människa som gör så här mot oss?

I mina ögon är det höjden av feghet när någon ger sig på och kränker dem som är gamla, fattiga och utsatta. Jag oroas över det ökande hatet, hoten och den avhumanisering av människor som sker på den politiska högerkanten i Sverige. Kränkningarna och hatbrotten mot EU-migranter i Sverige har ökat sedan i våras enligt Brottsförebyggande rådet. I tidningar kan vi nästan dagligen läsa om EU-migranter som attackeras på olika sätt runt om i landet. De har rätt att vara här. Att tigga är inte kriminellt och EU-migranterna omfattas av den fria rörligheten som är ett av grundfundamenten i EU. De flesta EU-migranterna är romer. I Rumänien är romerna diskriminerade och behandlas i bästa fall som andra klassens medborgare. Där är det inte ovanligt att folk skriker, gör obsena gester eller misshandlar dem. Trots att det finns en del rötägg även i Sverige är vi svenskarna på det hela taget betydligt vänligare mot romerna än rumänerna. De flesta EU-migranterna som jag har intervjuat de senaste åren tycker att svenskarna är fantastiska människor men utifrån deras berättelser har jag förstått att en liten grupp svenskar utsätter dem för kränkande behandling.



Jag jobbar på Hjärta till Hjärta i Linköping. Vi har precis startat upp ett arbete i byn Paulesca med omnejd för återvändande EU-migranter (tiggare). Vi kommer att ge stöd till utbildning, hjälp med akuta medicinska behov och vi kommer att starta upp ett självförsörjningsprojekt tillsammans med en rumänsk företagare som syftar till att skapa arbetstillfällen i Paulesca. Vi arbetar även med opinionsbildning för att synen på romer i Sverige och Rumänien ska förändras.

Text och foto: Mikael Good

*Nicolai och Consuela heter egentligen något annat

Postat 2014-08-20 14:35 | Permalink | Kommentarer (14) | Kommentera

Den perfekta Rock'n'roll kameran



Jag har ett problem. När jag engagerar mig mycket i ett ämne upptar det till sist all min tid. För att balansera upp mitt sociala engagemang har jag återupptagit mitt rockfotande och recensionsskrivande. Det är inte allt för ovanligt att socialt engagerade dokumentärfotografer rör sig mot musikens värld. Kanske är det för att vi kan identifiera oss med musiker och deras kringflackande livsstil?

Blindside_04

Genom historien har vi fått se många duktiga dokumentärfotografer som har vänt sina kameror mot scenen. Exempelvis följde och dokumenterade Robert Frank många band och det mest kända av dem är Rolling Stones som han tog många bilder på och även gjorde en dokumentärfilm om. (Jag upptäckte förövrigt Robert Frank via the Rolling Stones men det är en helt annan historia). Till skillnad från renodlade rockfotografer tycker jag mig se en betydligt större närvaro i dokumentärfotografernas konsertbilder. Det känns oftast som om de trängde in under skinnet på dem som de fotograferar. Jag tror att det berodde på att många dokumentärfotografer var bra på att läsa människor och att de jobbade med sina väl invanda 21 och 50 mm objektiv som tvingade dem att vara mer aktiva och närvarande i sitt fotograferande.

Blindside_13

Bilderna i inlägget tog jag på Blindsides konsert på Gullbrannafestivalen tidigare i år. Den konserten var nog den svåraste som jag fotograferat i modern tid. När jag fotade ett annat band tidigare samma dag kunde jag med lätthet köra på 3200-6400 ASA och bländare 5,6. Med den konserten i vetskap tog jag med mig samma utrustning till Blindsides konsert. Problemet var att det var betydligt mörkare på Blindsides konsert. Ser man till hur mycket jag fick lätta upp bilderna låg jag oftast på 25 600 ASA vilket är ungefär dubbelt så mycket som kamerans egentliga smärtgräns. Men bilderna är å andra sidan inte brusigare än exempelvis en Tmax 3200 film. 

Blindside_09

Att det var såpass mörkt under Bindsides konsert tror jag har att göra med att nyare ljusteknik användes på festivalen och det var svårt för teknikerna att "blanda" till det rätta ljuset. Men å andra sidan finns det riktigt bra motmedel mot dunkla konsertlokaler idag. Sonys nya A7s lär gå att använda på 64.000 ASA med gott resultat. Någon vänlig kameratillverkare (Cosina) får gärna trycka in den sensorn i en mätsökarkamera, det skulle i vart fall bli den perfekta Rock'N Roll kameran tillsammans med en 21 och 50mm!

Created with flickr slideshow.


Här kan du läsa min recension av Blindsides konsert på Gullbrannafestivalen: http://chasid68.blogspot.se/2014/08/the-blindside-review.html


Klicka på den följande länken om du vill se bildspelet på din smarta telefon eller på ditt pekdon: https://www.flickr.com/photos/chasid68/sets/72157645983568220/

Text och foto: Mikael Good
Postat 2014-08-13 09:24 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Tattarkravallerna i Jönköping 1948



Fredagen den 8 augusti invigdes ett minnesmärke över
 tattarkravallernas offer i Jönköping 1948 som konstnären Mario Rojas har gjort. På invigningsceremonin på Hovrättstorget i Jönköping talade politiker och företrädare för resandefolket om en av de värsta rasistiska händelserna i Sveriges moderna historia. 



Tattarkravallerna var ett brutalt försök till etnisk rensning som skedde bara 3 år efter att den fulla vidden av nazisternas fruktansvärda krigsbrott mot judar och romer blivit kända. Kravallerna byggde på stora missuppfattningar som ledde till starka motsättningar mellan svenskar och resande. Som genom ett under behövde ingen sätta livet till i kravallerna. Det skulle dröja 66 år innan resandefolket fick upprättelse för de brott som riktades mot dem i samband med de våldsamma raskravallerna i Jönköping 1948, allt medan polis och media tyst såg på eller hejade på pöbeln. Jag hoppas verkligen att vi aldrig mer kommer att behöva resa liknade minnesmärken i Sverige. Men samma skoningslösa hat som riktades mot resandefolket i Jönköping sommaren 1948 har idag börjat att riktas mot fattiga romer och rudari från Bulgarien och Rumänien som har kommit hit med en desperat förhoppning att kunna få ihop tillräckligt med pengar för att kunna försörja sina hungrande barn. Sedan i våras har antalet hatbrott mot tiggande romer ökat markant runt om i landet.

Jag jobbar på en debattartikel om "tattarkravallerna" och om det högerextrema hat som i dag bubblar upp mot romer och rudari i Sverige och Skandinavien. Det är viktigare än någonsin att vi som står upp för demokrati och mänskliga rättigheter lägger alla våra egna fördomar åt sidan och skyndar till de utsatta romernas försvar och gemensamt kväver den högerextrema gnistan innan den utvecklas till en stor okontrollerbar skogsbrand och raskravaller liknande dem i Jönköping 1948 åter bryter ut runt om  i Sverige. 

Jag arbetar på Hjälpverksamheten Hjärta till Hjärta och vi arbetar bland annat med att bryta ned fördomar och förändra synen på Rumäniens romer och rudari. De har startat upp ett arbete som syftar på att ge hjälp till självhjälp till romer i byn Paulesca med omnejd. I den här artikeln av TT journalisterna Helena Ekinge och Jessica Gow får ni en bra inblick i Hjärta till Hjärtas arbete bland romer och rudari i Rumänien: http://www.corren.se/nyheter/linkoping/linkopings-tiggare-far-hjalp-i-sin-hemby-7076566.aspx



Text och foto: Mikael Good

Postat 2014-08-08 10:10 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera
1 2 Nästa 
  • Intresse - Reportage / Situation
  • Intresse - Svart-vitt