"Måla med ljus - Les Grands Moments"

Frilansreporter, fotojournalist och rockfotograf. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Konsertfotograf för en kväll

Jag är inte speciellt van att jobba under tidspress. Mina bilder får oftast mogna färdigt innan jag skickar iväg dem. Igår fotograferade jag under konserten Hopp för Haiti som tillkommit på Carola Häggqvists intiativ. Det är en del tidningar som har hört av sig efter bilder. Dagstidningar vill ha bilderna nu och inte om ett par veckor eller månader, därför blev det lite stressigt för mig att snabbt få fram material.


Carola Häggqvist (c) Mikael Good, 2010

Carola Häggqvist (c) Mikael Good, 2010

La Gaylia Frasier (c) Mikael Good, 2010

Sarah Dawn Finer (c) Mikael Good, 2010

Hopp för Haiti konserten var faktiskt betydligt bättre än förväntat och artisterna lyfte sig några nivåer vilket gjorde att tillställningen blev riktigt trevlig. Framförallt blev jag riktigt positivt överraskad av Samuel Ljungblahd, den mannen har Soul och det är det få vita män som har! 


Samuel Ljungblahd (c) Mikael Good, 2010

Förra gången som jag fotade på en konsert var Black Sabbath på Hultsfredsfestivalen 1999 och då hade jag 15.000 headbangande hårdrocksfans som tryckte i ryggen. Hopp för Haiti var en betydligt lugnare tillställning och det fanns gott om utrymme att fotografera
J

Alla bilderna är tagna i befintligt ljus med hjälp av Sunny 16 metoden,  för er som undrar så går det utmärkt att Dogmafotografera på en konsert som bild nummer två visar! Jag har fått en del erbjudanden att fota på konserter men för mig räcker det att vara konsertfotograf för en kväll!

Dagens låt: Turn it on - Samuel Ljugblahd

//Chasid

Postat 2010-02-26 15:14 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Gatufoto för dummies

Bakom rubriken så döljer sig en sammanslagning av två tidigare inlägg om gatufoto för nybörjare. Tanken är inte att jag ska köra med repriser i min blogg, men efterfrågan på en reprisering av artikelserien Gatufoto för nybörjare har varit såpass stor att jag faller för trycket och kör en repris, jag lovar att det här med reprisering inte ska bli någon vana i min blogg och jag kommer bara att reprisera om det finns en stor efterfrågan efter ett tidigare inlägg bland mina läsare! Denna gången har jag valt att lägga ihop de båda artiklarna till en enda och ge dem den nya rubriken Gatufoto för dummies del 1 & 2 som en av mina läsare föreslog. Texten är dock redigerad och en del foton har bytts ut.

Det är nu 27 år sedan jag började med gatufoto och lite av det som jag lärt mig genom åren tänker jag nu dela med mig genom artikeln Gatufoto för dummies i min blogg.



Gatufoto har blivit populärt och antalet gatufotobilder på olika hemsidor har ökat de senaste åren. Men tyvärr så har kvaliteten på gatufotobilderna blivit sämre. Suddiga, avhuggna och sneda bilder tagna bakifrån på gamla damer med rullator eller farbröder med hatt tycker iallafall inte jag är speciellt bra gatufotobilder. Enligt mitt sätt att se så ska en bra gatufotobild innehålla någon form av händelse eller ett avgörande ögonblick som fångar betraktaren, det får gärna vara med en smått humoristisk ton. Trots att gatufotografi har ökat i popularitet och antalet utövare har ökat kraftigt de senaste åren så är många av de gatufotobilderna som jag ser idag av mycket dålig klass, jag tror att digitalkamerornas intåg delvis är en orsak till detta, det är alldeles för lätt att filma av ett antal rutor från höften utan eftertanke. På filmtiden höll man mer på bilderna och slösade helst inte sin film i onödan. Den bästa medicinen mot kliande avtryckarfingrar tror jag är att köpa sig en analog kamera och lära sig att fota analogt från grunden, med allt vad det innebär av framkallning av film och mörkrumsarbete, när detta förfarande väl sitter i ryggmärgen - ja då är det dags att eventuellt börja gatufota "analogt" med en digitalkamera.

Vad ska man ha för kamera vid gatufoto?

Är en fråga som ofta ställs. Svaret är helt enkelt en kamera som du trivs med och känner utan och innan. En del föredrar mätsökarkameror, andra små smidiga analoga- eller digitala kompakter medan andra föredrar antingen analoga eller digitala systemkameror. Jag har oftast fotat med systemkameror, då jag föredrar spegelreflexsökare framför mätsökare. Men spegelreflexerna har en stor nackdel i att de låter betydligt mer än mätsökarna och det kan vara en nackdel om man vill vara diskret, men jag smyger inte när jag gatufotar och då spelar inte slutarljudet så stor roll för mig. Men fotar man mycket från höften så kan en tyst och diskret mätsökarkamera vara att föredra eller varför inte en fickvänlig digital kompakt med liten sensor och stort skärpedjup!

Vad ska man ha för objektiv vid gatufoto?

Är en annan fråga som ofta ställs. Också detta val är en smaksak men jag rekommenderar den som gatufotar att använda ett fast objektiv med brännvidd mellan 24 och 85 mm för småbildsformatet eller likvärdiga brännvidder med Crop-kameror, men det kan även vara rätt så kul att experimentera med extrema vidvinklar som fisheye. Själv så föredrar jag den klassiska gatufotobrännvidden 35 mm. Valet av fasta objektiv kontra zoom är ganska så enkelt då fasta objektiv gör att man måste vara mer rörlig och aktiv i sitt gatufotograferande och det är alltid att föredra och att ställa in fasta objektiv i hyperfokalläge är mycket lättare än med zoomar.

Vad ska man fota respektive inte fota?

Personligen så tycker jag att man inte ska fota människor som är i nöd på ett eller annat sätt inkräktar i andra människors intigritet. Gatufoto får inte gotta sig i andra människors problem eller lidande. Låt bli att fota utslagna, missbrukare, nödlidande eller kändisar såvida de själva inte ber om att få bli porträtterade. Om inte vi gatufotografer kan reglera detta själva så kommer vi kanske snart att genom ny lagar att bli ganska så inskränkta i vårt fotograferande. Så är det redan för gatufotografer i en hel del länder...


Får man arrangera sina gatufoton?

Nej! Nej! Nej! Att arrangera sina gatufoton på plats eller i Photoshop är helt förbjudet och sådana foton är ej att räkna som gatufotografi. Gatufotografi handlar om att fånga de snabbt flyende ögonblicken av tid!

Låt dig inspireras!

Ett bra sätt att lära sig gatufoto är att titta på mycket gatufoton och därigenom låta sig inspireras av dem. Det har tagits många fantastiska gatufoton genom åren och många av gatufotopionjärernas fotografier finns till beskådan på internet. Kolla gärna min favoritlista där finns många av de gamla och nya gatufotohjältarna representerade! Nästa steg är att köpa fotoböcker och gå på utställningar för inspirationens skull, för dem som bor utanför Stockholm, Göteborg och Malmö så är det tyvärr snålt med fotoutställningar och då är det bra att internet finns! På internet finns det mängder av bra fotoutställningar att ta del av. Våga vidga vyerna och plocka in influenser från konstvärlden. Jag brukar ta med mig min lilla dotter och gå och titta på utställningarna i Galleri Smedbyn som ligger en dryg km från mitt hus, de brukar ha en del spännande konst på sina utställningar, konst som även har inspirerat mig i mitt gatufotograferande! Ett annat bra inspirationsmedium för gatufoto är film, det går att lära sig en hel del om människor, kameravinklar och ljussättning genom att titta på film. Jag har en gedigen proffessionell videokurs i bagaget och den har tillfört en hel del till mitt fotande och bildberättande.



Lär dig se!

En fotograf som har influerat mig mycket i mitt bildskapande är Christer Strömholm, jag kom i kontakt med hans bilder och berättelser när jag läste Aktuell Fotografi på biblioteket som 14 åring. Jag hade förmånen att få träffa Christer i samband med en av hans utställningar i mitten av 90-talet. Jag ställde bl.a. en kort fråga till Christer:
- Vad är ditt bästa råd till mig som ung bildskapare Christer?
Christer spände blicken i mig, och sa kort och rappt på typiskt Strömholmskt sätt:
- Lär dig se!

Hur fångar man de snabbt flyende ögonblicken av tid?

Tyvärr så finns det inte någon patentlösning för hur man lär sig att exponera i exakt rätt sekund. Själv så har jag övat, övat och så har jag övat tills jag lärde mig det helt enkelt, medan andra har en medfödd förmåga att fånga de snabbt flyende ögonblicken. Ett bra sätt att lära sig är att registrera situtioner är att "fotografera" utan kamera, det är ett bra sätt att lära sig att se olika situationer på och när man väl har lärt sig att se situationerna, ja då är det dags att börja fånga dem med kameran.
Att vara engagerad och intresserad av människor är ett måste vid gatufoto och det är även bra att ha viss kunskap i beteendevetenskap. Men tyvärr är det som så att alla inte har det som krävs för  att bli gatufotografer.

Se men inte synas

När man gatufotar ska man vara som en fluga på en vägg, det gäller att se men inte synas. Om du drar blickarna till dig så är det svårt att fånga ögonblicken. Osynliggör dig genom att inte klä dig inte som en fotograf, lämna kameraväskan eller fotovästen hemma och jobba med enbart en diskret kamera och ett objektiv och försök att smälta ihop med omgivningen så gott som det går. Vad gäller kläder så brukar jag klä upp mig något när jag gatufotar. Men det kan vara svårt att vara en osynlig gatufotograf i länder där de inte har sett en vit man tidigare, som bilden ovan visar.



Gå närmare eller håll dig på bekvämt avstånd?

bland väljer jag att gå nära och ibland väljer jag att ta några steg tillbaka för att fånga människan i miljön, en del gatufotofundamentalister påpekar gärna att man alltid ska gå nära, men för mig så är människan i miljö viktig i mitt gatufotograferande och jag försöker kombinera ihop både människor och miljö så gott som det går. Oftast så är jag ganska så rörlig och försöker aktivt att röra mig "in mitndringen" (mitt i händelsernas centrum) men det händer att jag tar mig tid och letar upp en plats där jag blir stående ett tag, väljer ut ett utsnitt, ställer varsamt in tiden och bländaren och ställer kameran i hyperfokalläge för att sedan vänta in rätt ögonblick. Vid hyperfokalfoto så ställer man in en viss bländare och fokuserar på ett visst avstånd så att bilden blir skarp från halva fokusavståndet till oändligt.

Exempelvis så så ställer jag in bländare 8 och avståndet på 5 meter och har då skärpa från 2,5 meter till oändligt, hyperfokal är betydligt snabbare än autofokus! Men det gäller att objektivet har en tydlig avståndsskala annars är det väldigt svårt att fota med hyperfokal, fasta objektiv och fullformat (35 mm) är helt klart att föredra vid hyperfokalfoto. Men de små digitalkompakterna i Ricoh GR-D serien är en fröjd att hyperfokal fota med då skärpedjupet på bländare 4,5 räcker från 1 meter till oändligt!

Gatufota på hemmaplan eller bortaplan?

En del föredrar att gatufota på hemmaplan och andra på bortaplan. Att gatufota på hemmaplan kan vara ganska så svårt, särskilt om man bor på en mindre ort, men tar man sig bara vanan att bära med sig en kamera så släpper snart den initiala nervositeten, visst man kan stöta på en del personer som undrar vilken tidning man jobbar för, men möten med människor är alltid kul oftast kan det leda till en intressant pratstund, är man rädd för att möta människor så ska man inte hålla på med gatufoto. Att åka till ett annat land för att gatufota kan vara riktigt uppfriskande. Jag gillar möten med för mig nya människor, kulturer och företeelser och det smittar nog av sig på mina bilder.



Får man manipulera sina gatufoton i ett bildbehandlingsprogram!

Svaret är ett trippelt NEJ! All form av kloning och annan borttagning eller tillägg i gatufoton är fullständigt förbjuden, gatufotografer som håller på med detta är inte längre gatufotografer utan illustratörer. Många gatufotografer anser t.o.m. att det är manipulation att beskära en bild, men fullt så drastisk är inte jag, jag kan tänka mig att beskära en bild om det skulle behövas!



Får man använda blixt vid gatufoto?

Det bästa är att så långt som det är möjligt att använda sig av befintligt ljus, men om situationen kräver tycker jag att det är ok att använda sig av en blixt. Jag använder mig av blandljusautomatik för att få fram en bra blandning av befintligt- och blixtljus, sköter man denna inställning rätt så är det faktiskt svårt att se att en blixt varit inblandad, men när jag använt mig av blixt är jag ändå noga med att påpeka detta.



Nu är min artikelserie Gatufoto för nybörjare slut för denna gången och jag tackar för att ni tog er tid att läsa igenom mina gatufototankar! Jag kanske återkommer med en uppföljare lite längre fram om jag känner för det. Alla ni gatufotorävar som läst denna artikel får gärna fylla på med det som ni tycker att jag har missat antingen i kommentarerna eller i era egna bloggar.

Länktips. I de här utmärkta bloggarna finns det en hel del matnyttigt för den som är intresserad av gatufoto : Spånerier  •  Straight Photography
Här kan du läsa lite om skillnaden mellan Fotojournalistik och gatufoto.
Studera gatufotografins främst aföreträdares metod i det här filmklippet: Henri Cartier Bresson

Dagens låt: Walkin' Blues - Muddy Waters

//Chasid

Postat 2010-02-22 07:28 | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Henri Cartier Bresson och hans kameraval

Jag försa mig lite om Henri Cartier Bresson i en kommentar i min senaste bloggpost det gällde hans kameraval! Har man sagt A får man säga B :)

Henri Cartier Bresson var enligt en av hans kollegor från Magnum mycket angelägen om att odla myten om sig själv och enligt den myten höll han sig till en kamera och ett objektiv. Men i själva verket använde han sig fr.o.m. slutet av 60-talet ofta av små smidiga andrakameror gärna utrustade med ett fastmonterat 35-40 mm, men metoden var givetvis den samma. På ålderns höst (håll i hatten) köpte han t.o.m. en kompaktkamera med autofokus och flerfältsmätning!

För mig spelar det inte någon som helst roll vilken kamera han använde till sina bilder, de är fantastiska och jag tror inte att vi någonsin kommer att få uppleva en dokumentär-, gatufotograf av hans kaliber igen! Henri Cartier Bresson var en sann mästare och mannen som gav uttrycket the decisive moment ett ansikte. Henri Cartier Bresson är klar etta på min lista över favoritfotografer.


The Modern World © Mikael Good, 1996

Även om du kanske inte kan franska så tycker jag att du ska kolla in dagens film som visar Henri Cartier Bresson in action - ett mycket intressant klipp! Klippet finns säkerligen med engelsk speakerröst men franska är språket som gäller för oss som är ultraortodoxa gatufotografer :)

Dagens film: Henri Cartier-Bresson

//Chasid

Postat 2010-02-21 16:25 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

To preserve the reality of the moment you have to blend in like a fly on the wall

"As a photojournalist i have to be very careful not to interfere or alter the situation. While a street photographer is not necessarily bound by the same, strict code of ethics, he has to be just as authentic. Being able to show what´s real is already a skill. You have to be able to blend in with the occurrences to avoid standing out as somone who is trying to portray the subject or event. To preserve the reality of the moment you have to blend in like a fly on the wall" //Mario Anzuoni


© Mikael Good, 2006

© Mikael Good, 2006

Här kommer samma text fritt översatt till svenska för er som inte är så bevandrade i det engelska språket:

"Som fotojournalist måste jag vara mycket noga med att inte störa eller förändra situationer. Gatufotografer är inte nödvändigtvis bundna av samma stränga etiska regler, men det är viktigt att han/hon är lika autentisk i sitt handlande. Att visa den oförvanskade verkligheten är en svår konstart. Du måste kunna smälta in olika händelserna och undvika att bara bli en person som bara försöker framkalla händelser. För att bevara ögonblickets verklighet behöver du kunna smälta in som en fluga på en vägg" //Mario Anzuoni


© Mikael Good, 2006

Jag hade själv tänkt skriva ett litet inlägg om hur man helst ska jobba som fotojournalist men när jag hittade Mario Anzuonis utmärkta sammanfattning i LFI nummer 1/2010 sid 49 vänstra spalten bestämde jag mig helt enkelt för att skriva av texten. Marios metod är för övrigt mycket lik min egen metod och betydligt bättre formulerad :)


© Mikael Good, 2009


© Mikael Good, 2005

Jag har fått en del frågor om vad jag använder för kameror och objektiv. Mitt svar är en så liten lätt och smidig utrustning som möjligt, en utrustning som inte drar blickarna till sig utan låter mig fånga ögonblicken utan att störa eller att bli störd, för mig är det alltid viktigt att visa dem jag porträtterar största möjliga respekt och därför har jag valt bort stora motorsnabba kameror och stora objektiv som kan te sig ganska så groteska och skrämmande samt att de drar blickarna till sig. Någon vän av arrangerade bilder är jag inte heller de flesta bilderna som jag tar fångar jag snabbt i flykten utan att för den delen ödsla med bilder. Jag kan dock avslöja att det objektivet som jag använder mig mest av på reportageresor inte kostade mig mer än 600 kronor och då fick jag även en fin och praktisk fotoväska på köpet :)

Dagens låt: Panic - The Smiths

//Chasid

Postat 2010-02-18 23:51 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Låt inte scannern bli den svagaste länken i din analoga kedja!

Det har blivit populärt att fota analogt igen och det är många som köpt fina analoga kameror och objektiv som de använder flitigt. Men många scannar oftast in negativen med hjälp av flatbäddsscannrar. Det är en sak om du bara har scannern för att digitalisera foton för internet och sedan gör riktiga kopior i mörkrummet men scannar du in foton i datorn med hjälp av en flatbäddsscanner för att bearbeta dem för tryck och utställningar är det ungefär samma sak som att montera på ett riktigt dåligt objektiv på en bra förstoringsapparat. En scanner får aldrig vara den svagaste länken i den analoga kedjan. Då är det bättre att köpa en billigare analog kamera så att det finns tillräckligt med pengar över till en bra negativscanner. Det spelar egentligen inte någon som helst roll hur bra kameror och objektiv du använder dig av om scannern är dålig. Snåla inte in på scannern!


Lilleskog © Mikael Good

Ödehus © Mikael Good

Papparazzi :) © Mikael Good

Punkt vi a kholem © Mikael Good

Byrums Raukar © Mikael Good

Alla bilderna är scannade i 48 bitars HDR läget i Silverfast med en Plustek Opticfilm 7200i och är endast lätt bearbetade i Photoshop. Färgmässigt ligger de mycket nära orginalet och har ett stort tonomfång.

När jag började skriva på det här inlägget för ett par månader sedan hade jag inte en tanke på att göra mig av med min scanner, men efter det att min PC dog köpte jag mig en bättre begagnad negativscanner som fungerar ihop med min Mac Mini och därför har jag inte längre behov av min gamla Plustek Opticfilm 7200i scanner som inte går att använda ihop med Mac OS. Jag körde scannern på en Windows XP PC genom Photoshop CS2, det går även att köra scannern separat eller via Photoshop Elements.

<Edit 17.20> Skannern är såld!


Plustek Opticfilm 7200i

Läs mer om scannern här: http://www.plustek.com/product/7200i.asp

Dagens låt:
See Emily Play - Pink Floyd

//Chasid

Postat 2010-02-18 08:52 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera
1 2 Nästa 
  • Intresse - Reportage / Situation
  • Intresse - Svart-vitt