"Måla med ljus - Les Grands Moments"

Frilansreporter, fotojournalist och rockfotograf. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Vad är det som driver dig i ditt fotande?

Men anledning av att jag har fått frågan "-Vad är det som driver dig i ditt fotande?" några gånger, så tänkte jag försöka svara på den här i min blogg .

Den stora fördelen med foto gentemot måleri är att man kan (ska) avbilda verkligheten precis som den är. Med mina dokumentär och reportagebilder vill jag förmedla engagemang, närvaro och mycket kärlek till betraktaren, jag blir alltid lika glad när jag får kommentarer som är i linje med vad jag har tänkt med bilden i fotograferingsögonblicket, när jag får det så känner jag att jag har lyckats!

Eller som den gången som mina bilder grep tag i betraktarna på ett stort företag på ett sådant sätt att de skänkte en stor summa pengar så att livssituationen för en hel by med fattiga människor i Kina förändrades! Det är sådana stunder jag lever för, att få vara med att förändra med hjälp av mina fotografier. Jag bryr mig inte om att blir rik eller känd för mina fotografiers skull, det som driver mig är att genom kärlek till mina medmänniskor få förändra världen lite grann och göra den till en något bättre plats att leva på! Min lön är helt enkelt rapporterna och bilderna på alla leende och pigga barn som jag har fått ta del av efter mitt besök!

Tyvärr så blir det bara färre och färre tidningar som publicerar reportage och dokumentärbilder idag. Bilder på kändisar är tyvärr det som säljer tidningar och det tycker jag är en tragisk utveckling, det rena dokumentärfotot borde ha en framträdande roll i dagspressen. När man inte kan få pengar från tidningar så får man söka nya vägar att få in pengar på. Jag har tänkt sälja bilder från Kina i limiterad upplaga via IRISf64 och låta pengarna minus mina omkostnader och bildbyråns provision samt statens skatt gå tillbaka till de människor som jag har fotograferat!

Jag ler när jag tänker på att den här lilla söta tibetanska flickan kan dricka färskt vatten varje dag, tvätta sig, får de vitaminer som hon behöver och har en skola att gå till så att hon kan skaffa sig en bra utbildning och en framtid. Bara för att en fotograf och en journalist från det avlägsna landet Sverige besökte hennes lilla by i mitten av Kina en kall decemberdag år 2004 och rätt människor såg fotografierna och läste texten!

Vill du se bilden i större format klicka här!

Fler bilder från Kina finns i min portfolio och bland mina  utställningar  

Veckans skiva:  The Gift - The Jam

//Chasid

Postat 2007-11-27 07:56 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Ensamstående...

...Nu är det inte riktigt så illa som det låter. Hustrun är i Moldavien till slutet av veckan. Jag har inte haft så mycket tid över till att blogga eller redigera bilder, särskilt inte som lilla Marcia har haft mycket orolig sömn de senaste dagarna. Men trots att det är jobbigt så kommer hon med sina små goa kommentarer. Här om dagen så frågade jag henne om hon är en prinsessa och hon nickade jakande och sa "-pappas sessa" det är sådana små guldklimpar i vardagen som gör det värt att vara förälder trots många vakna nätter :-)

Pappas sessa målar precis som pappa. Leitz 35/2.0, befintligt ljus, direkt från minneskortet. Lite mörk i vissas ögon, men så var ljuset i det aktuella fotograferingsögonblicket.

Veckans skiva:
Meat is Murder - The Smiths

//Chasid

Ps: Jag kommer inte att bli refuserad av Galleri FS för jag kommer aldrig att skicka in någon bild till Galleri FS. Det är konstnärlig frihet! På tal om konstnärlig frihet så kommer det ett inlägg om konstfoto vad det lider om nu tiden kan lida!

Postat 2007-11-23 21:20 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Konica T3...

...Konica T3 var min allra första systemkamera, jag köpte ett väl använt exemplar tillsammans med ett par objektiv och några mellanringar år 1983 när jag började fotografera, men kameran la tyvärr av efter ett par år. Min andra T3 köpte jag för en hundring i början av 90-talet.

Tillsammans med ett Hexanon 40/1.8 & ett Sigma 16/2.8 fisheye så var Konica T3 min huvudsakliga gatufotokamera ända tills det digitala tog överhanden för ett par år sedan. Tid och bländare syftade jag och kameran var hyperfokalinställd för att utnyttja skärpedjupet maximalt så att jag inte skulle missa de snabbt flyende ögonblicken. Nu så står min Konica T3 på en hedersplats i bokhyllan, men jag kommer helt klart att damma av den, ladda i en film och använda den om några år, när jag tröttnat på allt digitalt chip chop!



Konica T3 är en mässingstung härligt mekanisk kamera som andas kugghjulsromantik och har ett härligt njutningsfullt slutarmekaniskt ljud. Kameran är väldigt lätt att reparera, trots att mina finmekaniska kunskaper är ytterst begränsade har jag enkelt fixat till den ett antal gånger. Den inbyggda ljusmätaren har tjänat färdigt men kameran som är helt mekanisk, fungerar fullt ut utan batterier. Men solen har sina fläckar även här, det krävs en gedigen kunskap för att hantera kameran, men när man väl bemästrar den så går den som en dröm!

Konicas senare systemkameror som T4, TC, TC-X, FC-1, FS-1, FT-1 kunde aldrig matcha byggkvaliteten i T och T3 modellerna och så gick det som det gick för Konica, som var tvugna att lägga ned systemkameratillverkningen mot slutet av 80-talet. Även om Konica FT-1 levde vidare iform av Nikon F301 ett par år in på 90-talet. Men Konica kom tillbaka och gjorde en exklusiv mätsökarkamera i Leica M-anda i slutet av 90-talet, men efter det så var det definitivt slut på kameratillverkningen för Konicas del om man räknar bort de Konica-Minolta kameror som tillverkades fram till 2005 som hade sitt ursprung hos Minolta.

Om du vill söka dig tillbaka till fotografins rötter bort från den digitala djungeln så är en begagnad helt mekanisk Konica T3 ett par utmärkta Hexar eller Hexanon objektiv + en lös ljusmätare eller exponeringssticka (om du inte väljer att syfta ljuset) ett mycket gott val!


The Modern World. Konica T3 + Sigma 16/2.8. 125, 8.0

Veckans skiva:
House of the Blues - John Lee Hooker

//Chasid

Postat 2007-11-16 07:57 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Jag kommer från mörker till ljus...

...Är en initieringsfras som används av en del slutna sällskap, de får uttala denna fras inför sina blivande ordensbröder och stormästaren innan de invigs i den första väpnargraden.

Vi har sedan drygt en månad tillbaka ett slutet fotografiskt sällskap här på Fotosidan, som heter Den Högre Skolan (skrivs i fortsättningen DHS). Där medlemmarna själva får rekommendera nya medlemmar precis som i andra slutna sällskap. Såvitt jag vet finns det ännu inte någon initieringsfras för nya medlemmar i DHS. Frasen "-Jag kommer från mörker till ljus" kanske inte skulle vara så gångbar för DHS men om man modifierar den något till "-Jag kommer från mörkrummet till ljuset" så kanske den skulle passa som initieringsfras för nya medlemmar i DHS!

Det här med hemliga sällskap som kommunicerar med ordensbröder/systrar genom märkliga handslag och ansiktsuttryck är ingen ny företelse, de har funnits till sedan medeltiden. Deras hemliga verksamhet har under de senaste åren kommit upp i det populistiska ljuset mycket tack vare Dan Browns populära fantasy böcker.

Så här kan det se ut när medlemmar ur Den Högre Skolan samlas till möte i
ett mörkrum. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.


Veckans skiva: Boom Boom - John Lee Hooker

//Chasid

Ps: Jag är medveten om den bitvis rätt så hätska debatten här på Fotosidan om DHS vara eller inte vara,  jag har redan sagt vad jag tycker om DHS i ett tidigare blogginlägg och väljer att avrunda med detta djupt ironiska inlägg! Nu kommer jag att ägna mig åt bildmässigt guerillakrig istället! Håll utkik efter mina bilder i den fria bildkritikpoolen eller bland utställningarna! Tills dess glöm inte bort att krama varandra i trafiken (internettrafiken d.v.s.)!
Postat 2007-11-12 13:10 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Vad har han för kamera ...

...När jag är ute och fotograferar så stöter jag nästan alltid på dem, fotointresserade män i alla åldrar som på ett nyfiket avundsjukt sätt försöker se vad det är för fotoapparat som jag har. De beter sig på de mest märkliga sätt, en del vrider nästan nacken ur led, en del tittar i smyg och en del bara glor. Det är nog bara män som gör så, kvinnor verkar inte bry sig så mycket om vad man har för fotoapparat, men rätta mig gärna om jag har fel, det finns ingen regel utan undantag!

Om jag hade varit ute och gått med min fru hade jag förstått de nyfiket avundsjuka reaktionerna men nu rör det sig bara om något så totalt osexigt som lite metall, gummi, plast och annat chip chop som fogats samman till en fotoapparat. Jag är medveten om att jag har en digital fullformatare som inte tillhör vanligheterna, men det är ju bara ett verktyg för att skapa bilder med och inget som jag har köpt för att stila med. Den orsakade ett djupt hål i min plånbok men jag behövde fotoapparaten till den sorts bilder som jag tar. Visst en gammal hederlig Mamiya 6 eller 7 hade också fungerat men jag har tröttnat på att retuchera inscannade bilder och den digitala fullformataren ger mig trots allt större konstnärlig frihet.

<Edit 18:07> Finns det någon annan som råkat ut för samma fenomen som mig eller är jag den enda som råkat ut för nyfiket avundsjuka kamerabeundrare? Skriv gärna en kommentar/svar i så fall! <Edit 18:07>



Kampen mot betongen. Fullformatare + Leitz 35/2.0. 1/60, Bl. 11

Bilden gör sig bättre i stort förmat, för större bild tryck här 

Veckans skiva: Car - Peter Gabriel

//Chasid

Ps: De flesta av mina läsare väntade sig säkert en liten humoristisk gliring åt DHS och dess avknoppning Konstfotopoolen, men lugn bara lugn det kommer så småningom, jag behöver bara scanna några bilder först!

Är det någon mer än jag som saknar Bengt Björkboms utmärkta blogg? I dessa tider av populistisk pictorialism så behövs bloggen Straight Photography som en motvikt - Kom tillbaka från semestern Bengt, du behövs mer än någonsin!

Postat 2007-11-11 18:06 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
1 2 Nästa 
  • Intresse - Reportage / Situation
  • Intresse - Svart-vitt