Fotoprojektet som fått 400 miljoner visningar

Vi som älskar att fotografera tar mängder av bilder, men det är bara ett fåtal av dem som vi delar med oss av. De flesta bilderna ligger osedda på backuphårddiskar eller i moln på webben och gås kanske igenom under gråkalla höst- eller vinterdagar.

Som motvikt till detta valde jag att under sensommaren 2017 att starta ett fotoprojekt på Google Maps som går ut på att jag delar med mig av i princip alla bilder som jag tar, även bilder som jag själv inte är riktigt nöjd med. Bilderna är inte dåliga eller misslyckade, de är oftast välkomponerade avbildningar som säkerligen skulle kunna komma till användning i rätt sammanhang. Till en början var tanken att bara publicera bilder tagna i Södra Vätterbygden, men efter hand har jag vidgat begreppet till att innefatta länder och platser som jag vistats i.

Efter ett år hade mina bilder fått ett par miljoner visningar. Vilket vida översteg mina förväntningar. Nu har det gått nästan fem år sedan starten och till dags dato har jag laddat upp 30 194 bilder och fått 400 628 441 visningar. Det ger ett snitt på drygt 13250 per bild! Jag är medveten om att inte alla bildvisningar är unika, men jag är övertygad om att den siffran också skulle vara hög om jag kunde få fram den. 400 miljoner visningar är mycket, men den personen som fått flest visningar på Google Maps är uppe i ett par miljarder, och dit kommer jag nog inte att nå!

I vilket fall som helst har målet med att få spridning på bilderna blivit uppfyllt med råge, och fortsätter det i den här takten är en halv miljard visningar inom räckhåll! Även om jag inte laddar upp lika många bilder på Google Maps som tidigare kommer jag fortsätta att göra det lite då och då.

Text och foto: Mikael Good

Skulle Cartier Bresson valt en Leica idag?

Den 13 januari presenteras den nya Leica M11 med pompa och ståt. Av de läckta förhandsrapporterna och bilderna verkar det vara en riktigt bra mätsökarkamera, som trots ett relativt högt pris mycket väl kan bli en storsäljare med Leica mått mätt. Hur många som letar sig ned i professionella fotografers kameraväskor återstår dock att se.

Med anledningen av lanseringen var det någon i en Leicagrupp på Facebook som ställde frågan om vilken Leica Cartier Bresson skulle valt om han börjat fotografera idag? När Cartier började fotografera ville han ha en fickvänlig kamera med bra bildkvalitet, på den tiden fanns det i princip bara en kamera att välja på som svarade upp till hans önskemål nämligen Leica. Även om det snart dök upp värdiga konkurrenter till Leica var han kameramärket trogen fram till sin död 2 augusti 2004.

Det är svårt att spekulera i vilken kamera han skulle valt idag. Men med utgångspunkten att Cartier föredrog att se omvärlden genom ett normalobjektiv, och ville ha en fickvänlig kamera som inte gjorde avkall på bildkvaliteten tror jag inte att han skulle valt en Leica eller någon annan större digitalkamera. Jag tror att han skulle valt en liten fickvänlig och diskret Ricoh GR IIIx som har ett 40mm objektiv och som tillbehör en 40mm sökare.

Den översta bilden är ett självporträtt av artikelförfattaren och den nedre bilden kommer från Wikimedia och föreställer Cartier Bressons första Leica.

Text och foto: Mikael Good

Jönköpingsrockarna Modest Attraction firade sitt 30-årsjubileum

Ordet spelglädje fick en ny innebörd när det kristna hårdrocksbandet Modest Attraction spelade inför drygt 100 glada personer i Jönköping.
– Det här var helt klart en av Modest bästa spelningar, sade en medelålders man från Borås som följt bandet i 30 år.




I år firar jönköpingsbandet Modest Attraction sitt 30-årsjubileum. De har nyligen släppt remastrade versioner av sina gamla skivor, och en del rariteter har också hamnat på skiva för första gången. Konserten på Kulturhuset i Jönköping var en del av “Rock för Guds skull”. Arrangörer för spelningen var Metal Sanctuary och studieförbundet Bilda. Bandet The Hero från Stockholm med sångaren Michael Hero i spetsen värmde upp publiken och satte tonen för kvällen genom att leverera en riktigt bra spelning.



Efter en kort paus var det dags för Modest Attraction som spelar klassisk hård- och glamrock med rötterna i 1970-talets musikaliska mylla att äntra scenen. Bandet har alltid varit tydliga med sin kristna tro, och de har fått berätta om Jesus för tiotusentals människor på konserter runt om i världen.




30-åringen var allt annat än ringrostig, även om ungdomens lejonmanar tunnats ut och ersatts med kala hjässor och grånande skägg så märkte publiken inte av någon ringrostighet hos bandet. Tvärtom var spelglädjen på topp!
– Nu ska vi visa att Jönköping är Sveriges bästa rockstad, vrålade sångaren Christian Liljegren och drog igång sången “Feed your Fire”, och ett gött tryck skapades mellan band och publik.




Christian stod inte still många sekunder under konserten, han var ständigt i rörelse och som den publikdomptör han är lyckades han bygga upp rejält med stämning. Stephan Molin spelade gitarr som i sin krafts dagar, Rickard Eriksson vävde snygga ljudmattor på sin hammondorgel, Simeon Liljegren bjöd på härligt basspel och Mick Nordström gav stabilitet och tyngd åt anrättningen bakom sina trummor.




Den lokala nöjesprofilen Mats-Åke Andersson som arrangerat konserter med många av de stora namnen inom hårdrock, och som inte sett bandet tidigare utbrast förvånat!
– Så här bra trodde jag inte att de var!




– Nu ska vi spela några låtar från skivan Divine Luxury som vi inte har kört live tidigare, sade Christian Liljegren.
Mick Nordström steg fram till micken och trummisen Thomas Weinesjö (XT, Veni Domine) satte sig bakom trummorna medan Mick och Christian delade på sången.




Som extranummer spelade Modest Attraction låten “Down on your knees” som handlar om att vi behöver gå ned på knä inför Gud och låta honom ta kontrollen i våra liv. Tillsammans gick band och publik ned på knä i vördnad inför Gud.




Efter konserten summerade en mycket nöjd Christian Liljegren konserten:
– Det här var en av de roligaste spelningar jag gjort under de 35 år jag hållit på med musik!
Vi som var där kan inte annat än hålla med Christian. Spelningen hamnade på många rockers topp tio lista över bästa konserter på Kulturhuset i Jönköping.




Johannes Jonsson som var en av arrangörerna för kvällen var supernöjd efter konserten.
– Jag känner mig mycket glad och tacksam till Gud. Man märker hur mycket man saknat detta under coronan.




Arrangörer, band, ljus och ljudtekniker samt publik var överens om att det här måste göras om. Konserten spelades in digitalt på 24 bitar. Det är inte omöjligt att det kommer att släppas en liveskiva från konserten. Och det är inte heller omöjligt att Modest Attraction kommer att återförenas igen för en spelning någon gång i framtiden.





Text och foto: Mikael Good

Stressa inte – låt bilderna mogna färdigt

I dagens samhälle är det bråttom med allt, mobilbilder ska upp på sociala medier direkt. Levererar man bilder till tidningar vill de helst ha dem igår. Som motvikt mot bildstressen kan det vara bra att låta bilderna ligga till sig och få mogna färdigt.



När jag började sälja bilder i mitten av 1990-talet hade jag ofta en leveranstid på en vecka för en framkallad och digitaliserad bild. Om det var snabba ryck kunde jag fixa fram bilder på ett par timmar. Idag ska helst bilden levereras redan innan den är tagen och det kan vara tufft att hinna med orimliga deadlines. När jag fotar privat låter jag ofta bilderna ligga och mogna ett par månader eller till och med ett par år, för att sedan gå igenom dem och framkalla dem när de mognat färdigt.



För ett par dagar sedan letade jag efter en bild som jag hade tagit i juli 2018 till en artikel. När jag letade efter bilden, hittade jag fler konsert- och festivalbilder från Fallens dagar i Trollhättan som fått ligga och mogna på backuphårddisken. När jag var klar med bilden till artikeln började jag att gå igenom och sortera upp bilderna från Fallens dagar.



Konsertbilderna på The Sounds framkallade jag i helgen, och jag delade med mig av dem i bloggen i måndags. Festivalbilderna från Trollhättan håller jag fortfarande på att bearbeta. Tanken är att jag ska lägga upp ett mastigt bildreportage från Fallens Dagar 2018 framöver, men redan idag bjuder jag på ett par smakprov. Bilderna i inlägget har jag tagit med en Fujifilm X-T2, ett Fuji 18-135mm, samt en X-Pro2 med Fuji 23mm.

Text och foto: Mikael Good

The Sounds försökte elda på publiken – bildreportage

I vanliga fall brukar jag ha full access när jag fotar konserter. Men när jag fotade The Sounds på Fallens Dagar i Trollhättan 2018 fick jag snällt stå bland publiken och försöka hitta bra vinklar och jobba utifrån de för mig nya förutsättningarna.






Helsingborgsrockarna The Sounds inledde Fallens dagar konserterna på scenen på Drottningtorget den 20 juli 2018. Sångerskan Maja Ivarson bjöd som vanligt på sig själv och blev snabbt showens medelpunkt. Men emellanåt blev stämningen lite väl sömnig. Kanske hade det att göra med att publiken inte riktigt var med på noterna, kanske berodde det på att bandet trivs bättre i mindre lokaler där det är lättare att få publikkontakt. I den varma sommarnatten tände det i vart fall inte riktigt till. Till sist tröttnade Maja, sparkade av sig skorna och hoppade ned från scenen och begav sig ut i publikhavet i ett desperat försök att få igång dem. Hon lyckades elda på publiken och för en kort stund var publiken med på noterna.






Jag har inte sett The Sounds tidigare, men jag vet av kollegor att det är ett riktigt bra liveband som verkligen bjuder på sig själv när de är i rätt miljö. The Sound är ett tätt och intensivt indierockband med rötterna i punkrocken, och de har många radiohits i bagaget. Med tanke på det var det lite märkligt att publiken inte riktigt bjöd till. När konserten var slut fick de bara en pliktskyldig applådasalva från publiken som snabbt ebbade ut. Jag tyckte lite synd om bandet som slitit i nästan en timma. Men samtidigt vet jag att vardagen ser ut så för många band, och de har inte råd att tacka nej till så kallade brödjobb.






När jag fotar konserter föredrar jag att gå runt och försöka hitta olika vinklar för att försöka förmedla närvaro och intensitet. Men det är svårt, ja till och med omöjligt att jobba på det viset när man har mycket folk i vägen. Men som tur var hade kameran vinklingsbar display och genom att vid ett antal lyfta upp kameran med raka armar och komponera bilderna med hjälp av displayen kunde jag komma åt lite bättre. I och med att jag var på semester hade jag bara med mig en "semesterutrustning" sommaren 2018 bestod den av en Fujifilm X-T2, en X-Pro2, ett 18-135mm samt ett 23/1.4. Hade jag varit på hemmaplan hade jag använt min Fuji 50-140/2.8 och en 2x konverter. I dag har jag lite andra grejer men det tar vi en annan gång.





Text och foto: Mikael Good