"Måla med ljus - Les Grands Moments"

Frilansreporter, fotojournalist och rockfotograf. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Extol framkallade den rätta festivalstämningen



För tillfället har jag sadlat om från socialreporter till festivalfotograf för Gullbrannafestivalen utanför Halmstad. Det är kul att göra något helt annorlunda på sin semester även om det innebär att jag behövde bli tonåring på nytt för att orka med det höga tempot, de tvära kasten och de sena kvällarna, men än så länge har "Bamse" hängt med ganska så bra i festivalsvängarna trots mina 46 år!






Jag är evigt tacksam att jag packade ned mitt 17mm. Det är tätt och tajt på många av konserterna och det är svårt att komma åt med längre "telen" än 17mm! När allt lugnar ner sig och jag ha fått sova ett dygn eller så kommer jag att sätta mig ned och gå igenom mitt material. Jag har lovat alla Extolfans att skriva ett referat från konserten och ladda upp bilder på mitt flickrkonto. Jag kommer inte att hinna göra det innan nästa vecka. Men jag vill ändå ge er ett litet smakprov från konsertern som var Extols första på 7 år och den första på 10 år med Ole Børud i sättningen. Extol spelar inte musik som jag lyssnar på till vardags men de bjöd på en bra show och har hängivna fans, vad mer kan en festivalfotograf önska?





Det här är inte mina bästa bilder från Extols konsert men de får fungera som ett litet smakprov inför vad som komma ska.

Text och foto: Mikael Good

Postat 2014-07-05 09:54 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

The Migrant Mother

Mother and son

The photo of Evita and Everts that I took during the great depression in Latvia in 2008 was compared with Dorothea Langes famous photo of The Migrant Mother by a fellow photographer. Although I feel honored and are flattered by the comparison. I don´t believe that I will ever be able to take a photo with the same importance as The Migrant Mother, that photo is out of both my league and reach.

The photo of The Migrant Mother is actually one of my personal favorites and Dorothea Langes photographic language has been very influential to my own work as you can see in the picture above.

The following link will take you to The photo of the Migrant Mother, taken by Dorothea Lange in 1936: http://www.shootingfilm.net/2013



Text and Photo: © Mikael Good, All Rights Reserved

Postat 2013-09-13 13:26 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Gullbrannafestivalen - Den vänliga musikfestivalen

Samuel Ljungblahd & Ole Børud

Du har säker sett de svarta rubrikerna på tidningarnas löpsedlar om att den ena musikfestivalen efter den andra har lagts ned på grund av svikande publikintresse. Men det finns ett par undantag och ett av de undantagen är Gullbrannafestivalen som återigen kunde ståta med ett nytt rekordår.

Terese Fredenwall

Den 15:e upplagan av Gullbrannafestivalen kan ståta med nytt besöksrekord, nytt campingrekord och ett nytt försäljningsrekord. Under fyra dagar spelade nästa 60 band från många olika länder på fyra olika scener. Även om de flesta besökarna var mellan 15 och 25 år så är Gullbrannafestivalen en festival för alla åldrar och smaker. Ett par hundra personer arbetade frivilligt med festivalen och de gjorde allt allt för att besökarna skulle trivas och må bra.

Whitecross

Gullbrannafestivalen är inte bara en musikfestival. Det är även en mötesplats där man kan få umgås med Gud och andra människor, en mötesplats där du har möjlighet att växa i din tro, lyssna på bra musik, umgås med nya och gamla vänner och njuta av havet och stranden. Gullbrannafestivalen är en kristen festival som arrangeras av Svenska Alliansmissionens Ungdom (SAU) och Ung Tro. Festivalen är givetvis öppen även för dem som inte är kristna.
 
Philippa Hanna Gullbrannafestivalen 2013

Musiken är som sagt väldigt blandad och det är en hel del nya band som gör Sverigedebut på Gullbrannafestivalen, i år spelade bland annat Royal Tailor, Philippa Hanna, Lainey Wright och Humming People för första gången på svensk mark. För min egen del rankar jag konserten med Newworldson högt framförallt för att jag fick se gitarrlegenden Leroy Emmanuel in aktion. Leroy har spelat tillsammans med några av de största underhållarna i musikhistorien vilket du kan läsa om här: A Guitar Legend at Gullbranna
 
Benesser

Jag fick även möjlighet att skaka tass och byta ett par ord med Leroy. Att artister har blandat sig med festivalpubliken och setts småprata med sina fans och inte bara suttit och häckat i något Green Room på backstageområdet har haft en mycket positiv inverkan på hela festivalen. Tidigare har jag varit på en hel del konserter och festivaler och det som skiljer sig mest är att jag inte har sett en enda polis, eller några påverkade personer på Gullbranna.
 
Royal Tailor (US)

Man kan åka till festivalen med hela familjen och det finns gott om aktiviteter för både lite mindre och större barn. I och med att det är en städad festival behöver man inte vara allt för orolig för sina barn. Jag kände mig trygg och kunde ha samma uppsikt över barnen som hemma vid huset. Om du är nyfiken på Gullbrannafestivalen är du varmt välkommen att besöka nästa festival som går av stapeln den 3-6 juli 2014.

Klicka på den följande länken om du vill se fler bilder från årets Gullbrannafestival: http://www.flickr.com/photos/gullbrannafestivalen/sets/
Michael W. Smith

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.
Postat 2013-07-15 13:48 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Jag har också hittat en handske

Ryssland är ett land som bäst avnjuts på vintern. Har man inte varit i Ryssland på vintern så har man inte varit där, säger ett lokalt ordspråk. Jag tog mina bilder i snöblasket och slasket under en händelserik promenad i St. Petersburg en förmiddag i mars förra året. En promenad som även går under namnet; "en klassisk KGB-manöver i St. Petersburg".


St. Petersburg © Mikael Good, 2011
St. Petersburg © Mikael Good, 2011
St. Petersburg © Mikael Good, 2010
St. Petersburg © Mikael Good, 2011
St. Petersburg © Mikael Good, 2011
St. Petersburg © Mikael Good, 2011
St. Petersburg © Mikael Good, 2011
St. Petersburg © Mikael Good, 2011

Text och foto: © Mikael Good, 2011. All Rights Reserved. 

Postat 2012-11-28 14:23 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Psykopatiska chefer - lika farliga som charmiga

Så lyder titeln på en bok av Lars-Olof Tunbrå som kom ut för drygt nio år sedan. Boken och ämnet är aktuellare än någonsin då utbildning och erfarenhet allt som oftast ställs åt sidan på anställningsintervjuer till förmån för kandidatens sociala kompetens.

Det ger psykopaten eller den som har lättare psykopatiska drag ett veritabelt smörgåsbord av arbetstillfällen som de kan frossa av på arbetsmarkanden. Dessa personer är mästare på att slå blå dunster i ögonen på människorna som de möter och de är oftast inställsamma, manipulativa och charmiga och har ett stort mått av social kompetens.

De skvalpar över av självförtroende och de rör sig charmigt och världsvant i en ständig jakt efter nya utmaningar i sina liv. Men det är bara yta, deras känslor är förkrympta och de lever i en värld full av lögner och svek. Deras medmänniskor är bara verktyg för dem att nå sitt mål och för psykopaten spelar inte deras känslor någon som helst roll. Psykopaten saknar nämligen empatisk förmåga och har svårt att se till andra människors behov och önskemål. För psykopaten står alltid det egna egot i centrum och de sätter alltid jag, mig och mitt främst i sina liv.

Psykopaten saknar förmåga att känna skuld och de kan skälla ut och sparka arbetskamrater som står i vägen för deras vilja utan att blinka och utan att känna den minsta uns av medkänsla. Psykopaten är en impulsmänniska som aldrig tänker på konsekvenserna för sitt agerande. Psykopaten väljer fritt mellan sanning och lögn, det som passar bäst för stunden och som bäst tjänar deras direkta syfte blir deras omedelbara val. 

Många chefer har lättare psykopatiska drag och enligt vissa källor kan 5% av alla i ledande ställning vara renodlade psykopater. Det är en siffra som kommer att stiga i takt med att den sociala kompetensen blir allt mer efterfrågad bland chefer i näringslivet. 

Jag har lärt mig att dra öronen åt mig när jag möter en chef som är riktigt genomtrevlig. Av erfarenhet vet jag att deras humör kan vända på en femöring och att de utan betänklighet kan hugga kniven i ryggen på sina anställda om de inte gör som de vill.. Personligen föredrar jag faktiskt en chef som är sur och butter framför en chef som är överdrivet charmig och trevlig. Det är inte ovanligt att personer som är mycket duktiga, lojala och dugliga, får sparken från sina arbeten när de har en psykopat eller en person med en lättare psykopatisk beteendestörning som chef. Psykopaten är arbetsplatsens påfågel som själv vill suga åt sig all ära och beröm på bekostnad av sina arbetskamrater.

Det här är inte en vetenskapligt skriven artikel. Mitt främsta syfte är att de som läser artiken själva ska läsa på och skaffa sig merkunskap i ämnet. Jag hoppas även att artikeln kan blåsa liv i debatten om psykopater på arbetsplatsen. Det är ett ämne som har blivit allt viktigare i takt med att utbildning och erfarenhet ställs åt sidan till förmån för den sociala kompetensen på anställningsintervjuer och det är inget annat än mumma för charmigt manipulativa personer.

Läs gärna Lars-Olof Tunbrås bok: "Psykopatiska chefer - lika farliga som charmiga" (Liber ekonomi) 


© Mikael Good. All rights reserved

Dagens låt: Psycho Terapy - The Ramones

Text och foto: Mikael Good

http://www.chasid68.blogspot.com/ 

Postat 2012-01-26 10:31 | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera
1 2 3 ... 82 Nästa 
  • Intresse - Reportage / Situation
  • Intresse - Svart-vitt