"Måla med ljus"
How to be a photojournalist

According to the advices from Thomas Vanden Driessche (that you can read in the link below) I really look like a genuine photojournalist and I use the right camera. With that in mind, it's not so strange that I have been working as a photojournalist every now and then. But I shall follow his advice and try to find me a nice vintage leather jacket so that I can get some more assignments :)
How to be a Photographer: http://lejournaldelaphotographie.com/fullscreen/10022
Text and Photo: © Mikael Good, All Rights Reserved.
I´m gonna make him an offer he can't refuse

Du har säkert hört ovanstående citat som är taget ur den första Gudfaderfilmen från 1972. Kanske kommer du ihåg scenen där en fullkomligt lysande Marlon Brando väser ur sig den klassiska repliken. Om du inte har gjort det tycker jag att du ska klicka på länken så du förstår vad jag snackar om: http://www.youtube.com/watch?v=SeldwfOwuL8
Anledningen till detta inlägg med rubriken; "I´m gonna Make him an offer he can't refuse", eller; "Jag ska ge honom ett erbjudande som han inte kan motstå" som det blir på svenska beror på att jag nyligen fick ett sådant erbjudande. Jag blev erbjuden att köpa två stycken Leicaobjektiv av yppersta klass för endast 15000 kronor. Objektiven var i nyskick och hade bara ett par år på nacken och deras nypris låg långt över 30000 kronor. Givetvis fanns all dokumentation och originalkartonger med. Jag är mycket noga med att det som jag köper inte är stöldgods. Sedan några år går det inte längre att hävda god tro om man köpt stöldgods ens av misstag.
Jag måste medge att jag var mycket frestad att slå till. Men genom ett uppbådande av mina sista krafter lyckades jag till sist att stå emot frestelsen. Jag hade givetvis kunnat köpt objektiven för att sedan sälja dem vidare och tjänat några välbehövliga och sköna tusenlappar att fylla ut den skrala februarikassan med. Men jag är för snäll för att sko mig på andra människor och tipsade istället säljaren om vart han kunde sälja sina gluggar för att få så mycket för dem som möjligt.
Egentligen behövde jag de två objektiven men jag fick istället tag på likvärdiga objektiv från andra tillverkare. Bildkvalitetsmässigt är det säkert svårt att se någon direkt skillnad men den finns säkert där till Leicaobjektivens favör. Det är inte för inte som Leicaobjektiven kostar vad de gör. men jag är glad och nöjd över mina lågbudgetfynd från Konica och Voigtländer och de kostade mig bara en dryg tredjedel av vad Leicagluggarna gjorde.
Tanken med det här inlägget är inte att klanka ned på dem som köper Leicaobjektiv. Personligen är jag nöjd med det näst bästa, men om andra fotografer vill köpa Leicaobjektiv och har pengarna till det så är jag den förste att gratulera!
Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.
IR-fotografering utan en ombyggd specialkamera

Om du vill fota infrarött (IR) med en digitalkamera så behöver nästan alla kameror på marknaden byggas om eller modifieras för uppgiften och om du väl har låtit bygga om din kamera kan du inte längre använda den för allmänfotografering.
Det finns faktiskt en digitalkamera som inte behöver byggas om eller modifieras för att fungera som IR-kamera och det är Leica M8:a. Det är bara att montera på ett IR-filter och börja fotografera i IR. När du monterar av IR-filtret fungerar kameran precis som vanligt igen. På följande länk som är på engelska kan du läsa om hur enkelt det är att ställa om en M8:a till IR-foto: http://www.stevehuffphoto.com/2010/12/15/inspired-by-a-faulty-sensor-ir-photography-and-the-leica-m8-by-konstantinos-besios/
Jag köpte mig en väl använd men fullt fungerande Leica M8:a för en billig peng och tanken var att jag skulle använda Leican för IR-foto. Jag blev dock såpass fäst vid kameran att jag främst har använt den för allmän fotografering. Men i vår när löven har slagit ut ska jag försöka göra slag i saken och ge mig ut och IR-fota med M8:an. Att resultatet kan bli riktigt bra har ni säkert redan förstått om ni klickade på länken ovan.
Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved
Den fulaste kameran i världen

Jag undrar hur de egentligen tänker på en del designbyråer och kontor. Då och då dyker det upp konsumentprodukter som verkar har ritats en extremt dålig dag på jobbet men som ändå på något underligt vis har slunkit igenom alla instanser och kommit ut i produktion.
En sådan kamera är Sony NEX 5. Jag kan för mitt liv inte begripa hur de som designade den kameran tänkte. Men de kanske hade som föresats att bygga den fulaste kameran i världen. Inte ens i kameravärlden betyder utseendet allt och Sony NEX 5 har trots allt sålt riktigt bra. Även om jag tycker att den är fruktansvärt ful så har jag ändå en Sony NEX 5n i min ägo. Det beror främst på att Nex:en tillsammans med en Hawk-adapter med macrofunktion gifter sig riktigt bra med mina M-objektiv. NEX5n är trots sin fulhet som gjord för att användas tillsammans med adapterad M-optik.
Anledningen till att jag köpte en NEX 5n är att jag behövde en kamera med filmfunktion och så hade jag behov av en kamera som går att använda på 6400 ASA med gott resultat. Leica M och längre brännvidder än 50mm är oftast ingen bra kombination. Med NEX 5n är det busenkelt att snabbt veva in och sätta skärpan med mitt 90mm. På höga ASA är NEX:en minst lika bra som den betydligt större Canon EOS 5D Mark II som jag tidigare ägde och bildkvalitetsmässigt ligger den inte min nyligen sålda 1Ds Mark II så långt efter trots den betydande storleksskillnaden.
Givetvis finns det fler spegellösa digitalkameror att välja på. På en del av de kamerorna har designavdelningen tänkt till riktigt ordentligt innan de satte kamerorna i produktion. Men det är i princip bara Sony NEX5n och Ricoh GRX som trivs riktigt bra tillsammans med M-optik. Jag vill inte kalla NEX5n för fattigmansleica eller Leicadödare för det är den inte. NEX:en är däremot ett bra komplement för dem som har ett antal M-objetiv och som vill ha ett riktigt bra bakstycke att sätta dem på.
Trots att jag har en digital mätsökarkamera från Tyskland som jag trivs med så väntar jag fortfarande på det ultimata verktyget för digitalfoto där alla egenskaperna som jag behöver sammanstrålar i ett och samma kamerahus. Det händer att jag saknar lite av den trivseln som jag upplever när jag använder med mina analoga mätsökarkameror och jag skulle vilja ha en digitalkamera med samma trivselfaktor. På papperet uppfyller den nya Leica M många av mina önskemål. Men den ligger tyvärr långt utanför min budget.
Det ryktas om en liten fullformats NEX från Sony och liknande rykten har hörts från Fuji. Men det är bara rykten och rykten kan man inte fotografera med. Fram till att det dyker upp något som passar mig bättre väljer jag därför att sitta nöjd med den kameraustrustningen som jag har, gräset är oftast inte grönare på den andra sidan.
Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.
Varför finns det inga vettiga kameraväskor?
Om man är välbyggd, bredaxlad och muskulös är det nästintill omöjligt att hitta en vettig kameraväska. Jag kan inte begripa varför kameraväsktillverkarna inte kan plocka fram vettiga kameraväskor som är snygga, praktiska och användbara. Det verkar som om tillverkarna utgår från att alla fotografer är geeks som inte bryr sig om hur de ser ut.
Det finns förvisso en del användbara kameraryggsäckar, men de är extremt fula och fulla med en massa onödiga skogsmulleattribut som bara är i vägen eller hänger och slänger. Ett avbärarbälte är säkert bra att ha om man fjällvandrar men på en kameraryggsäck är det överflödigt. En annan sak som jag inte tycker om med en fotoryggsäck är att jag inte kan ha den hängande på min axel utan att den hela tiden vill falla ned. Ryggsäckarna är byggda för flaskhalsaxlade män och passar inte oss som är bredaxlade. Men den stora nackdelen med en kameraryggsäck är att det tar för lång tid att snabbt få fram den utrustningen som jag vill ha och det har hänt att jag har missat bilder på grund av det...
Mina krav på en vettig kameraväska är att den inte ska se ut som en kameraväska, det ska finnas gott om plats till annat än kameror och objektiv, den ska ha rejäla bärhandtag, den ska ha ett rejält axelband, inte vara något fuskbygge och inte kosta en halv förmögenhet. Efter många års letande hittade jag till sist en Timberland Soft Vintage Canvas Briefcase. Jag köpte väskan och monterade i en kamerainsats från Lowepro som jag hade liggande och vips hade jag en riktigt vettig kameraväska som uppfyller alla mina krav. Framförallt kan jag snabbt få fram kameran ur väskan.
Väskan rymmer 2 st kamerahus, 4 st objektiv och 1 blixt. Insatsen går att bygga ut och väskan rymmer då ett par objektiv och ett kamerahus till. Jag kanske inte inte ska glömma att säga att jag kör med spegellösa kameror som inte tar så mycket plats. Med lite extra justeringar skulle väskan säkerligen rymma en eller två spegelreflexkameror och ett par objektiv. I de andra facken på väskan ryms en laptop med nätenhet och det finns ordentligt med utrymme kvar för andra ej kamerarelaterade prylar. Jag har betalat 800 kronor för väskan och insatsen. En del tycker säkert att det är lite dyrt men för min del var väskan värd varenda liten krona.
Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.
