Följ med hem till de utsatta EU-medborgarnas hembyar

Det är många som frågar sig hur det ser ut i de utsatta EU-medborgarna som tigger på våra gators hembyar? I bildspelet som du hittar längre ned i artikeln kan du följa med och se hur det ser ut i några av de byarna i Rumänien varifrån en del av de utsatta EU-medborgare som tigger på gatorna i Sverige kommer.

Tanken med bildspelet är att visa hur det ser ut hemma hos de utsatta EU-medborgarna som tigger och låta det bli en motvikt mot alla de felaktiga rykten om romer som sprids i Sverige. Att de lever lyxliv och bor i fina hus hemma i Rumänien och Bulgarien. Bilderna i bildspelet har jag tagit i några romska byar i Rumänien. En del av människorna i byarna har tidigare varit i Sverige och Österrike där de har försörjt sig på att panta burkar eller tigga.

När jag fick höra de romska musikerna Catalin Vlads och Stefanica Gheorges tolkning av Goran Bregovićs sång Ederlezi kontaktade jag dem och bad att få används sången i ett bildspel som jag höll på att arbeta med. Catalin Vlad är en klassisk gitarrist av yppersta klass. Stefanica Gheorge är en mycket skicklig cellist som går på en masterutbildning i Bukarest, Rumänien. Efter att de sett mina bilder tackade de genast ja.



Bildspelet har tidigare visats på Rysk TV och många av bilderna har visats på SVT och publicerats i olika svenska tidningar och magasin. Det är inte omöjligt att jag inom en nära framtid kommer att lägga upp en längre variant av bildspelet i svartvitt där jag i så fall kommer att samarbeta med en grupp som spelar traditionell romsk folkmusik.

Till vardags arbetar jag på biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta. Genom direkta åtgärder inom utbildning, hälsovård, försörjning och strukturpåverkande åtgärder (identitet och ägande) samt opinionsbildning och meningsfull diplomati vill vi vara med och bidra till en djupgående förändring för Rumäniens romer. En förändring som gör det möjligt för dem att en gång för alla kan bryta sig ur fattigdom och förtryck och få samma medborgerliga rättigheter som sina rumänska grannar.  

Text och foto: Mikael Good 

Säg till berget att flytta på sig

Vi ställs inför många omöjliga val i livet och våra problem tornar ibland upp sig som oövervinnerliga berg framför oss. Men det finns alltid en utväg, det gäller bara att hitta den så att vi kan säga till bergen av problem att flytta på sig.

Förutom personliga berg så finns det många andra berg som vi gemensamt behöver flytta på i den här världen. 1 miljard människor lever i extrem fattigdom och mängder av människor dör varje dag i meningslösa krig och kraftmätningar som inte leder till något annat än ett stort mänskligt lidande. Om vi verkligen ville så tror jag att vi gemensamt skulle kunna sätta stopp för allt lidande. Framtiden ser mörk ut men jag väljer ändå att se på framtiden med hopp i min blick och det hoppet om en bättre framtid är något som jag vill föra vidare till mina barn. Kanske är det min livsuppgift att lära mina barn att möta hat med kärlek?

Appropå något helt annat så går det rykten på stan om att jag skulle vara den ansvarige bakom Twitter-kontot JP Mini som presenterar lokala nyheter från Jönköping i miniformat med en humoristisk touch. JP Mininytt har valt att gräva där de står. Jag väljer istället att gräva där ingen annan gräver. Under våren kommer jag antagligen att publicera ett tredelat reportage med lite olika vinklingar om de glömda ungdomarna i Ryssland i min blogg. Tanken är att jag ska ta er med på en resa som går från utanförskap och förtvivlan till hopp och framtidstro.

Om du skulle vara intresserad att läsa något eller några av mina reportage så har jag samlat länkar till dem här: http://www.fotosidan.se/blogs/chasid/ett-kallt-land-med-manga-varma.htm 

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved

Fotografer får betala för att arbete

Det finns inga gratisluncher men ändå envisas en del biståndsorganisationer med att inte betala skäliga löner till fotografer och reportrar för det arbete som de gör. Varför förväntas fotografer och reportrar jobba gratis? Är deras arbete inte lika mycket värt?



De senaste åren har jag tackat nej till en del uppdrag utomlands. Anledningen är att jag i bästa fall bara har erbjudits resa, kost och logi. Om jag ska tacka ja till ett arbete vill jag ha en marknadsmässig lön för all den tid som jag lägger ned. Tackar jag ja till ett obetalt uppdrag måste jag ändå deklarera arbete på mina stämplingskort. Med tanke på inkomstbortfallet skulle det i praktiken innebära att jag själv fick betala för att arbete. Nu är jag tyvärr inte den ende som har fått sådana här erbjudanden och de verkar tyvärr bli allt vanligare...

Vem tackar egentligen ja till en sådan dålig deal och varför förväntas oftast gratisarbete av fotografer och reportrar? Är deras arbete så mycket mindre värt än en marknadsansvarigs, informatörs, verksamhetschefs eller en biståndshandläggares arbete? Självklart är deras arbete inte mindre värt. En reporter som är bra på att förmedla sina upplevelser till läsarna kan samla in betydande belopp åt en biståndsorganisation och då är det inte mer än rätt att de också får sin beskärda del av kakan.

För mig är det viktigt att arbetaren får betalt för det arbete som han eller hon gör. Men i dag finns det tyvärr konkurrens från lycksökare och fattigdomsturister som jobbar gratis för den egna upplevelsens skull eller för bilder och texter som ska föra dem till ära och berömmelse. Tyvärr tycker jag mig se att deras material allt oftare hamnar hos biståndsorganisationer vilket får till följd att materialet blir allt mer urvattnat och platt. Det är en tråkig utveckling men sparivern är tyvärr så stor att de väljer att spara in på helt fel saker.

Missförstå mig rätt jag anser inte att jag är unik på något sätt. Det finns fler duktiga reportrar och fotografer både inom som utom landet som gör ett lika bra eller bättre arbete än mig att välja på. De drivs precis som mig av ett stort socialt engagemang och ett uppriktigt hjärta som klappar för människor i nöd. Men de måste också få skäligt betalt för att de själva ska kunna leva och betala sina räkningar och fortsätta sitt viktiga arbete.

<Edit> På grund av kommentarerna till den här artikeln har jag valt att inte gå in och ändra och stuva om i texten för att göra den lite mer gripbar. Jag har iställt valt att utveckla mina tankar lite mer i den här bloggposten <Edit> 

Text och foto: © Mikael Good, 2012

You will know them by their fruit

Each tree is known by its own fruit. A good man's life is full of good fruit. Good fruit that are always ready to be shared with people in need. A good man will be remembered because of all the good fruits in his life. I don´t say that I am that good man, but of course I would be if I could. I´m striving to be a good man and a true blessing for the least of my brothers and sisters. And I really hope that I will be able to change the life situation for many more people before it´s time for me to take my last breath

Text och Photo © Mikael Good. All Rights Reserved.

Hösten är en öppen årstid

Höst, jag försökte leva min dröm. Tyvärr gick det inte hela vägen. Men jag har i alla fall försökt och det är något som jag aldrig kommer att ångra. Vem vet det som är min dröm idag kanske blir min verklighet i morgon. Det gäller bara att inte förlora tron och att ständigt ha målet i sikte.

Höst, en författare kallade den här för mig så trista, regniga och kalla årstiden för en öppen årstid. Vem vet, han kanske hade rätt ändå. Ibland måste man beskriva verkligheten som man önskar att den var och inte bara i efterhand beskriva hur den blev.

Höst, det amerikanska presidentvalet påminner allt mer om ett politikens svar på ett TV-svulstigt Miss Universum utan baddräktsvisning. Politiken spelar en underordnad roll, den som går fram bäst i rutan och som har det bredaste leendet vinner alltid. 

Höst, jag har bestämt mig för att lämna politiken bakom mig och fokusera helt på korset. Den norske förkunnaren Emanuel Minos fick frågan om var han står politiskt. Han svarade att han är Golgata-orienterad, när Jesus hängde på korset hade han en rövare till höger om sig och en rövare till vänster om sig. 

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.

Ps: Om ni har missat det så har jag även en annan blogg där det händer att jag postar en del inlägg som inte håller sig riktigt inom ramarna för en blogg på Fotosidan. Besök den gärna: http://chasid68.blogspot.se/