Ännu en blogg: Nya kunskaper i all ära...

... men att lita på sina gamla kan faktiskt vara en bra strategi också.

.

För några år sedan lyssnade jag på en föreläsning om läsinlärning. Föreläsaren menade att många unga lärare, så fort de har fått lite rutiner, tror sig behöva byta metod, vilket enligt honom inte alls gynnar eleverna. Han ansåg att resultaten blir bäst om läraren använder sig av den metod han eller hon tror mest på och därför är mest duktig på.

.

Det kom jag ihåg när jag började jobba med en bildserie i somras. Serien skulle vara i svart-vitt, för enklare sammanhållning. Oj då, tänkte jag, borde jag inte ha Silver Efex Pro nu? Bilderna ska ju bli så bra som möjligt och alla säger det blir de med detta program! Men tänk om det blir krångel med installeringen. Har jag råd förresten? Och just det, jag måste ju lära mig det grundligt om det ska vara någon mening....

Hade jag hållit på så där så hade jag troligen aldrig börjat fota.

Till sist bestämde jag mig att satsa på det trygga. Stillbildskurserna på MittUniversitetet jag gick var ju rena guldgruvor. Man kan ju faktiskt också använda det man redan har och kan.

I nuläget är jag också ganska immun mot Moderskeppets frestelser. Prenumerationen lockar. Men med tanke på hur mycket kunskap som lär finnas där - blir det några fler bilder än de jag hinner leka med?

Jag har t.o.m. blivit så pass tråkig att jag ibland inte ens tar Lightrooms presets som utgångspunkt längre utan bara klickar på B&W och tar mig vidare därifrån. Sen blir det ofta helt klassiskt en svart- och vitpunkt osv.

Den här bilden såg ut så här i original:

.

Lite beskärning, småjusteringar och den enkla B&W i LR3:

.

Och så min icke-innovativa bildbehandling i CS5:

.

Kanske hade bilden blivit bättre med en annan programvara. Men jag är snarare rädd att den då inte hade blivit till alls.

Är det bara jag som upplever att nya möjligheter riskerar att öka tröskeln i stället för att sänka den? Och att det har sina fördelar med att inte bli smittad av must-have-hysterin?

Inlagt 2013-10-26 19:30 | Läst 2413 ggr. | Permalink
Förstår hur du tänker, tekniken går snabbare framåt än vad man hinner ta till sig, Jag har för ganska länge sen slutat upp med att till varje pris följa med, har en gammal Photoshop CS2 + Silver EFEX Pro. Gillar du sv.v är det suveränt, och mycket lättlärt.
att det skulle va svårt att installera är nog ingen risk. I övrigt kör jag alltid JPEG eftersom jag är otålig av mig, har provat RAW flera ggr. men vinsten har varit för liten. Däremor har jag lärt mig en del trix i Photoshop genom åren och känner inget som helst behov av att uppgradera nånting. Bättre att fullända dom verktyg man har!
Mvh, LO
Svar från gatosi 2013-10-27 13:24
Ja, det gäller att hitta det man känner sig bekväm med och skita i resten.
Här tilltalar färgbilden mig allra mest, trots allt det röriga i miljön.

För övrigt tror jag att tekniken och olika program kan ibland vara ett störningsmoment i bildskapandet, fokus flyttas bort från det som är viktigast. Men är man inne i något slags teknikflow så är det kul att prova på olika saker. Silver Efex Pro ville jag också testa, men när det blev strul med installationsprocessen så iddes jag inte bry mig längre.
Pratade nyss med en duktig fotograf som använde bara PS för svartvitt och som såg ingen anledning att gå över till något annat. När jag tittade på hans bilder så kunde inte heller jag finna någon anledning till varför han skulle byta...
Svar från gatosi 2013-10-27 13:25
"Störningsmoment" sammanfattar min känsla ganska bra.
Om inte bilden skulle ingå i en serie hade kag kanske inte heller konverterat den. Men lite pill på vitbalansen hade kanske behövts.
Man kan ju göra väldigt mycket i bara LR. Folk snackar om Silver Efex Pro men jag tycker man kommer långt med Tonkurvan och Färgreglagen för svartvitt, och grundinställningarna förstås. Du vet väl att man kan klicka nere i högra hörnet i tonkurveverktyget för att komma åt att justera kurvan helt fritt utifrån egna punkter? Användbart tycker jag. Visst har jag varit nyfiken på SFXPro men jag försöker undvika en massa plugins. Ju mer jag kan göra i bara LR, desto bättre. Nån preset var det evigheter sen jag använde mig av, och tänker knappast börja använda dom heller, om inte för att lägga på lite standardskärpning o.dyl. ;-)

Ha det fint!
Magnus
Svar från gatosi 2013-10-27 13:27
Javisst, länge leve "custom" i tonkurvan!