Bröllopsfoto - men vad händer sen då?

Viktigast är så klart stunden tillsammans med brudparet och deras gäster. Men arbetet är långt ifrån slut när du styr hemåt med sprängfyllda minneskort - nu stundar säkerhetskopiering, bildurval, retusch och leverans. Så här jobbar jag.

För det första använder jag två kamerahus. Och då är det viktigt att synka deras klockor så att bildfilerna dyker upp i rätt ordning på hårddisken när mapparna slås samman. För så gör jag, lägger samtliga bilder i en och samma mapp som döps med datum och brudparets namn. Därefter importerar jag rubbet till Adobe Lightroom samtidigt som jag taggar bilderna. Att tagga, alltså skriva in sökord i filerna, är smart för då kan du vid ett senare tillfälle snabbt söka upp de bilder du önskar. Minimum är att skriva in vem som är på bilderna och var de är tagna. Självklart är det RAW-format som gäller, hårddiskar är billigt!

Importen tar en stund - passa på att sätta kamera- och blixtbatterierna på laddning. Eller ta en kopp kaffe. Nu går jag igenom samtliga bilder och betygsätter dem. I första vändan endast med en eller noll stjärnor. De nollstjärniga , oftast oskarpa, felexponerade eller på annat sätt misslyckade klick, deletar jag - det brukar bli en sisådär en tredjedel av bilderna. Därefter är det dags att gå en vända till och dela ut de högre betygen. Så småningom ska en sisådär 1.500-2.000 bilder ha blivit runt 100. Och då är det dags att köra en backup så att filerna finns på tre fysiska diskar, varav en ska placeras på en annan plats än arbetsstationen. Ta en kopp kaffe till. Och passa på att putsa bort smutsen du fick på en av linserna.

Jahapp. Nu börjar det roliga, nämligen att göra i ordning de valda bilderna. Här finns det olika skolor, en del gör bilder i så naturtrogna färger som möjligt, andra mixar upp med svartvitt och en tredje kör en helt egen stil. Jag brukar göra alla tre. Själv gillar jag att vrida till färger och addera brus men har full förståelse för att en del brudpar hellre vill ha sin bilder "normalt framkallade". Så då brukar jag bjussa på båda varianterna. Och ofta krydda till även med svartvita versioner. Och det här är inte så krångligt som det låter eftersom man i Lightroom kan skapa virtuella kopior av en bild som man sedan framkallar på tre olika vis.

I Lightroom jobbar jag med så kallade Presets, det vill säga en slags "macron" som gör att jag snabbt kan få till en egen stil på bilderna. Det kan till exempel vara svartvitt med hård kontrast och kraftig vinjettering eller cross-processing med fint korn. Det här gör det kvickt att testa olika varianter på bilderna, allt som krävs är en knapptryckning. Sådärja, nu är det strax klart, bara "framkallning" av bilderna kvar. Jag brukar exportera bilderna dels som högupplösta jpg-filer som är skärpta och anpassade för tryck och dels lågupplösta varianter anpassade för webben. Efter det åker filerna upp på Dropbox, eller om brudparet föredrar det, på en DVD.

Klart. Säkerhetskopiera igen.

Hur jobbar du? Kommentera gärna nedan!

Gott & blandat med X10:an

Nu har jag haft min Fuji X10 i dryga månaden. Många bilder har det blivit. Och ett evinnerligt rotande i menyer och experimenterande med olika bildinställningar. Just nu kör jag mest tidsstyrt och i RAW + jpg i medium storlek med hårdvarubaserat utökat dynamiskt omfång - DR400. RAW-filerna väger in på 19 megabyte men filerna är endast på sex megapixel, det är priset man får betala om man vill ha två stegs bättre dynamiskt omfång genom så kallad pixelbinning. Och sex megapixel klarar man sig rätt långt på.

Jag har också skaffat mig ett snabbare SD-kort. Det gamla var på 15MB/s och det nya tre gånger kvickare. Och det märks. Jag gillar att ta bildserier eftersom mycket av fotandet just nu kretsar kring vår 1,5-åring och som bekant står en sådan väldigt sällan still. Nu töms buffertminnet mycket snabbare och det blir inte lika många missade bilder.

Numera stöds RAW-filerna av Lightroom. Men jag har noterat att kvalitetsskillnaden mellan jpg och RAW är ganska små med den här kameran. Visst tål RAW-filen hårdare bildbehandling och visst går det att rädda hem utfrätta partier bättre men skillnaden i delaljåtergivning är inte speciellt stora. Ett aber är dessutom att X10:ans RAW-filer inte tål så mycket uppskärpning i LR innan ett läskigt mosaikmönster bildas. Det botas enklast genom att "detalj-reglaget" i bildbehandlaren ställs ner till ett lågt värde (0-5).

Batteriet räcker som jag nämnde i recensionen till runt 300 bilder. Jag har därför skaffat två till via eBay för löjliga låga sex dollar. Funderar på en väska men gillar egentlig bäst att ha kameran redo runt halsen. För man vet ju aldrig när fotoögonblicket dyker upp.

Okej, nog med bokstavsstaplande, här kommer ett gäng bilder.

Saltö.

Hangaren.

Cyklisten.

Ett halvår för sent.

I trädgården.

Leffe.

Ingvar was here.