BJÖRNS BETRAKTELSER
Mörkret har lagt sig

Höst. Smaka på det ordet. Lite vemodigt. Fuktigt. En doft av fallna löv och lätt förmultnelse hänger i luften. Men också ett lugn, man kan varva ner efter sommaren flängande hit och dit och krypa ner i soffan med stearinljusen flackande runt omkring sig.
Mitt fotande har gått på sparlåga. Har istället ägnat mig åt att byta ut hårddiskar i datorn får att få plats med fler bilder. Och att fundera på om jag ska byta ut min Canon S90 till en S100. Jag får se hur det blir.
Har också hunnit med att läsa de första sidorna i "Berätta i bild" av David duChemin. Verkar vara en bra bok. Funderar på att göra en fotoalmanacka men har inte bestämt mig för vilket företag jag ska anlita. Har ni några tips eller erfarenheter? Körde Önskefoto förra året men kvaliteten var inte riktigt på topp.
Vad gör du när mörkret långsamt sveper in och sväljer vårt avlånga land?
Dagen då allt hände
Lunchpromenader hör till min vardag. En timma ska spenderas på att fylla magen och få en nypa frisk luft. Det brukar oftast bli en runda runt Trossö. Eller Stumholmen. Så även denna dag. Vanligtvis hänger min Canon S90 i livremmen som en trogen följeslagare, alltid redo att föreviga det mina ögon ser.
Men idag hade jag glömt kameran hemma. Jag kom på det när jag satt i bilen halvvägs till jobbet men tänkte att det nog ändå inte dyker upp något att fotografera och åkte vidare. Men så fel jag hade. En mystisk u-båt som sakta gled fram i det isblå vattnet. En kille som svetsade en konstig mojäng rakt ute i gatan. En blårykande veteranmoped i full karriär längs Borgmästarkajen. Ja, ni hör själva - superspännande fotoobjekt mitt framför näsan. Och där stod jag med just en lång sådan utan ens en sketen mobiltelefon att föreviga det hela med.
Fan.
Så vad ni än gör, lämna aldrig hemmet utan en kamera i fickan. För man vet aldrig när just DET dyker upp.
